Eftervalsanalys: Sociala medier

Del 5

Fria Sidor ska i en serie granska valresultatet 2018. Det kommer att ske en bit i taget och metodiskt. Låt oss titta på detaljerna och vänta med de definitiva slutsatserna tills hela granskningen är klar. Valet springer inte iväg, inte heller verkligheten som segrarna nu slås om att få administrera. I tidigare analyser har visats att statliga SCB som notoriskt visat SD för lågt just i detta val träffade ganska rätt, även om också t.o.m. SCB överskattade SD. Fria Sidor har också uppmärksammat läsaren på att VALU normalt visar SD för lågt men 2018 var det fler som sa att de skulle rösta på SD än som gjorde det, något som inte tidigare förekommit. Sentio och YouGov som under mer än ett decennium visat SD bäst, visade närmast, från valresultatet, sensationellt avvikande prognoser. I denna del ska valresultatet och relationen till sociala medier granskas.

Valresultat och sociala medier

Det har under den senaste tiden framkommit att det ofta, men inte alltid, går att spå framgångar baserat på aktiviteten på sociala medier. Valet av Donald Trump är ett exempel, Brexit ett annat. Det som de traditionella opinionsinstituten missar i sina undersökningar går, enligt detta synsätt, att fånga upp i sociala medier. Tittar vi på Sverige och våra grannländer finns en mycket stor korrelation mellan sociala medier och valresultatet.

Facebook och valresultatet

Denna test väljer att helt fokusera på antalet gilla på Facebook och sätta det i relation till valresultatet. För att fördjupa förståelsen kommer sambandet att analyseras i hela Norden. De blå graferna visar sambandet mellan antalet gilla på Facebook och ett partis maximala valresultat sedan år 2000. Den andra grafen (orange/grå) visar istället den procentuella andelen av alla gilla ett parti har i relation till samtliga partier. Slutligen avslutas framställningen med två grafer där alla nordiska partier jämförs, dels de som är i riksdagen, dels de som är utanför.

Island

Låt oss börja titta på Island. Där hölls ett val till Alltinget 2016. Som framgår av grafen råder ett mycket starkt samband mellan antalet gilla på Facebook och valresultatet. Egentligen är det bara partiet Dögun som avviker stort. Det beror på att partiet växte fram som en proteströrelse under finanskrisen 2008. Någon finanskris råder inte längre varför det är helt logiskt att partiets stöd minskat. I övrigt råder ett mycket starkt samband mellan gilla på Facebook och valresultatet.

Den blå grafen visar sambandet mellan antalet gilla på Facebook och det maximala valresultatet ett parti fått sedan år 2000. Den andra grafen (grå/orange) visar relationen mellan ett partis procentuella andel av alla partiers gilla på Facebook och valresultatet. Mellanrummet finns för att markera vilka partier som sitter i riksdagen.

Inget stöd på sociala medier – inget stöd i Alltinget

Finland

Ett annat land där det också råder ett tydligt samband mellan antalet gilla på Facebook och valresultatet är Finland. I Finland räcker det med att ha 3,5% av alla politiska partiers gilla på Facebook för att säkra en plats i den finska riksdagen. Det finns ett enda undantag och det är Piratpartiet. Piratpartiet har betydligt fler gilla än vad som återspeglas i valresultatet.

Den blå grafen visar sambandet mellan antalet gilla på Facebook och det maximala valresultatet ett parti fått sedan år 2000. Den andra grafen (grå/orange) visar relationen mellan ett partis procentuella andel av alla partiers gilla på Facebook och valresultatet. Mellanrummet finns för att markera vilka partier som sitter i riksdagen.

Centern sticker ut med få gilla i relation till valresultatet, något som för övrigt gäller Centern i alla nordiska länder. Vi ser också att Sannfinländarna har fler gilla än som motsvarar deras valresultat. Det samma gäller för Gröna förbundet och Vänsterförbundet.

Grafen nedan visar tydligt att utan stöd på sociala medier  – inget stöd i riksdagsvalet. Finska piratpartiet sticker här ut som ett undantag, vilket också gäller Piratpartiet i flera andra länder.

Danmark

Danmark är, som Finland, också ett bra exempel på det tydliga samband som finns mellan antalet gilla på Facebook och valresultatet. I Danmark var det enkelt då man i valet till folketinget 2015 kom in om man hade mer än 5 procent av alla gilla på Facebook.

Nästan alla partier ligger nära linjen (blå graf). Avvikelserna är små, vilket kanske bäst visas i den andra grafen. Det parti som uppvisar störst avvikelse är Alternativet, nästan 15% av alla gilla på Facebook men endast knappt 5% av rösterna.

Inget stöd på sociala medier – inget folketing

Norge

Norge är ganska lika Sverige. Vi ser att Rødt och Miljøpartiet i Norge har fler gilla på Facebook än vad som återspeglas i valresultatet medan endast Kristelig folkeparti har betydligt förre gilla på Facebook än vad som framgår av valresultatet. De stora partierna, Arbeiderpartiet och Høyre, har lägre gilla på Facebook än valresultatet medan Framskrittspartiet har ett större stöd på sociala medier, i relation till andra partier, än vid valurnan.

I Norge är det samtidig så att Framskrittspartiet tvingat andra partier att anamma deras politik – någon som inte skett i Sverige. Framskrittspartiet hade som högst 23% i val till Stortinget men Høyre har ”tagit” frågor som gjort att Framskrittspariet sedan minskat till 15% år 2017.

Endast Kristeligt folkeparti (2%) och Senterpartiet (4%) har en andel under 5% av alla gilla på Facebook och är med i stortinget. Alla partier utanför stortinget har en andel långt under 5% av alla gilla.

Inget stöd på sociala medier – inget storting

Sverige

I Sverige råder ungefär samma relation hos de stora partierna som i Norge. Moderaterna och Socialdemokraterna kan mobilisera större stöd än vad som framgår av sociala medier medan Sverigedemokraterna har betydligt större stöd i sociala medier än vad som sedan visas i valresultatet. Precis som i Norge kan Kristdemokraterna inhösta ett större stöd i valurnan än på Facebook. Samma sak gäller Liberalerna.

Kanske kan vi dra slutsatsen att partier där man har större stöd i valet än på sociala medier har äldre väljare? Det betyder att endast Miljöpartiet och Vänsterpartiet kan se en ljus framtid. Vi vet dock att det inte är så enkelt. Miljöpartiet är på väg ned. F! har redan haft sin topp, liksom Piratpartiet.

Piratpartiet hade sin topp efter finanskrisen och i samband med den starkt medialt uppmärksammade lagen IPRED som resulterade i två platser i Europaparlamentet. F! är något så unikt som ett parti som letts av en populär partiledare (Schyman) och med ett grundtema som haussats i media varje dag (feminismen). Nu kallar sig dock nästan alla befintliga riksdagspartier för feminister, varför F! har det mycket svårare.

Troligen beror den avtagande ökningstakten för SD på att de övriga partierna lurades att man nu antagit en mycket tuffare politik (något som inte stämmer). Det som ändå sticker ut mest i Sverige är det omfattande stödet på Facebook för AfS som sedan inte gav motsvarande stöd i riksdagsvalet. Endast Liberalerna och Kristdemokraterna understiger 5% av andelen gilla på Facebok och sitter med i riksdagen (bortsett från F! och Piratpartiet).

Hela Norden

Tittar vi på de partier som kommit in i riksdagen är det några saker som sticker ut. Det är slående hur liten avvikelsen är vad gäller relationen mellan den procentuella andelen av gilla på Facebook och valresultatet. Störst avvikelse har Alternativet i Danmark med nästan tre gånger så många gilla på Facebook som röstandel i valet. Detsamma gäller partiet Rødt och Miljøpartiet i Norge. Störst avvikelse åt andra hållet finner vi i Finland, där Centern (Keskusta) har nästan tre gånger så många röster i valet som andelen gilla på Facebook.

En annan sak är att det är tydligt att de stora partierna i alla länder generellt har än lägre andel av alla gilla än sin röstandel, medan det omvända förhållandet råder för de minsta riksdagspartierna (de grå staplarna är längre än de som är orange för stora partier och tvärtom för små partier).

Partier som överlag har färre gilla på Facebook än valresultat är kristna partier, folkpartier och centerpartier. Omvända förhållandet råder ofta för miljö- och vänsterpartierna samt partier som t.ex. piratpartier som driver en unik fråga.

Tittar vi på alla partier i hela Norden som inte kommit in i riksdagen syns också här tydligt sambandet mellan antalet gilla på Facebook och valresultatet. Räknar vi bort Piratpartiet i Sverige, som växte som en följd av finanskrisen, Ipred och Europaparlamentsvalet samt F!, en representant för feminismen och där man också köpt gilla på Facebook av ett indiskt företag är det helt uppenbart att AfS avviker markant från det förväntade. Endast Demoktraterne i Norge har en större avvikelse av samtliga 62 nordiska partier som är med i undersökningen (bortsett från F! och svenska Piratpartiet).

Sverige i absoluta botten

Tittar vi på Sannfinländarna har de 19% av antalet gilla på Facebook vilket också är deras högsta valresultat. Samma relation gäller för Framskrittspartiet. De har 23% av alla gilla på Facebook och 22% som maximalt valresultat, sedan år 2000. I Danmark växer Dansk Folkeparti och underskattas på Facebook, där man får 15% medan valet gav dem 21%. Sverigedemokraterna får dock fler gilla på Facebook än röster, 22% mot 17,5% i riksdagsvalet. Det förväntade är att det fortfarande i Sverige är ett visst stigma att visa öppet att man stödjer SD.

En intressant reflektion är att trots att Sverige är mångdubbelt värre än sina nordiska grannländer, där politikerna har en helt annan insikt, är stödet förhållandevis lägre i Sverige – detta trots att SD erbjudit sig villiga till långtgående kompromisser för att få vara med. Det är också anmärkningsvärt att AfS är nr 61 av 62 partier i norden med störst avvikelse mellan antalet gilla på Facebook och faktiskt valresultat. Detta i kombination med att Sverigedemokraterna som enda stora invandringskritiska parti i Norden har fler gilla på Facebook än i valresultat, väcker onekligen frågor.