Så har det gått en månad till och det är dags för en ny valprognos där de bästa instituten 2014 valts ut för respektive parti och de sämsta exkluderats. Det betyder att ca: 67% av alla mätresultat sållats bort och de 33% som var bäst inför valet 2014 har valts. Det var dramatiska förändringar i juni för många partier. Dessa speglas inte omedelbart i en modell. Fördelen med en modell är att den fångar upp trender och svänger inte upp och ner varje månad, nackdelen är att den kanske inte helt korrekt speglar snabba kast i opinionen. Det är troligt att t.ex. SD underskattas i denna valprognos och att Moderaterna och Socialdemokraterna överskattas med tanke på det stora ryck SD gjorde i junimätningarna men det är också poängen med modellen att fånga upp den breda tendensen över tid. Återhämtningen för de Rödgröna är också anmärkningsvärd, på bekostnad av Alliansen. Inte heller detta speglas fullt ut i modellen som fångar upp trender och tendenser över tid, inte vad som sker en enskild månad.
Metod
Först har en prognos för varje månad tagits fram för perioden januari till juni 2018 baserat på bästa institut 2014. Sedan har eventuella trender beräknats för att komma fram till en valprognos i september 2018. Modellen är inte strikt matematisk utan bygger på en bedömning i varje enskilt fall.
Institut som ingår i juniprognosen
Moderaterna: Här ingår Ipsos, Sifo, Novus och YouGov. SCB:s maj-mätning är nu klar och har också lagts till. Liberalerna: Här ingår Demoskop, Novus och YouGov. SCB:s maj-mätning är nu klar och har också lagts till. Sentio exkluderas i denna mätning då ökningen mot maj är nästan 100%, vilket känns orimligt. Centerpartiet: Här ingår Novus och YouGov precis som i tidigare mätningar. Kristdemokraterna: Här ingår Novus och Sentio precis som i tidigare mätningar. Socialdemokraterna: Här ingår YouGov precis som i tidigare mätningar. Eftersom kasten är så stora är också Ipsos med i beräkningarna för juni (bästa institut maj-aug 2014) och Sifo (bästa hela perioden 2014 och augusti 2014). Miljöpartiet: Här ingår YouGov och Sentio precis som i tidigare mätningar. Vänsterpartiet: Här ingår Demoskop, Sifo och Novus precis som i tidigare mätningar. Sverigedemokraterna: Här ingår Sentio precis som i tidigare mätningar. F!: Här ingår Demoskop, Sifo, YouGov och Inizio precis som i tidigare mätningar. Sentio är inte med då förändringen visar på en minskning med 70% vilket känns orimligt över en mätperiod. Andra: Här ingår Demoskop, Sifo, YouGov och Inizio precis som i tidigare mätningar.
Analys
Partierna
Valprognosen för juni baserat på bästa institut uppvisar några dramatiska förändringar. Den största förändringen är för SD där Fria Sidor har Sentio som enda institut. Ökningen är 3%-enheter sedan maj-mätningen. Denna uppgång bekräftas också av YouGov, vilket ger understöd åt Sentio.
Modellen vad avser prognos för valresultatet i september ger just nu inte fullt genomslag för uppgången för SD i Sentio i maj och juni men håller mätresultaten i sig också i juli då kommer SD:s ökning att få ännu mer genomslag.
Det är en svår balans mellan att gå på månadsmätningar, som kan svänga kraftigt, och att låta en modell sakta ge genomslag. Sentio brukar visa rätt men det är inte säkert att just maj och juni visar rätt. Det prognostiserade valresultatet för SD är i modellen 23,98% men som det ser ut nu är det troliga att denna siffra blir högre. Mätningarna i juli kan komma att bekräfta detta.
Tre andra tydliga trender är att Moderaterna går ned 1%-enhet och Centerpartiet nästan 2%-enheter. Samtidigt vänder Socialdemokraternas negativa trend och de ökar med 1%-enhet. Även Miljöpartiet och Vänsterpartiet visar bättre siffror än i maj-mätningarna.
Baserar vi valprognosen bara på mätningarna och justerar för trender får vi ett indikativt valresultat.
Justeringar
Det var tydligt i mätningarna 2014 att även de bästa instituten visade systematiskt fel för vissa partier. Tydligast var underskattningen av Centerpartiet och överskattningen av Miljöpartiet. Samtidigt har just dessa två partier uppvisat en kraftig uppgång respektive nedgång i mätningarna och det är inte troligt att dessa fel består i lika hög grad. Fria Sidor justerar det indikativa valresultatet baserat på felen 2014 för alla partier men lägger tillbaka 1%-enhet för Centerpartiet och Miljöpartiet då instituten nu troligen bättre fångar dessa partiers verkliga stöd i opinionen.
Fria Sidors egen valprognos skiljer sig främst från opinionsinstituten då alla de rödgröna partierna överskattades 2014 medan Alliansen underskattades.
En fundering är att också lägga in en justering för SD då de sannolikt visas för lågt i modellen men Fria Sidor väntar med detta till valprognosen i juli och ser om mätningarna i YouGov och Sentio håller i sig. Redan i denna valprognos är det uppenbart att SD redan är det största partiet på 23,98%.
Fria Sidor justerar även för stödröster då det är troligt att Miljöpartiet får stödröster, här antaget från Vänsterpartiet och att Kristdemokraterna och Liberalerna får stödröster av Moderaterna. Kristdemokraterna kan nog inte backa så mycket mer nu i opinionsmätningarna. Sjunker man ner mot 2,5% i indikativt valresultat (baserat på bästa institut) är det inte säkert att stödrösterna räcker.
Blocken
Det mest signifikanta i alla junimätningarna är att Det rödgröna blocket gått om Alliansen. I majmätningarna fick Alliansen 37,98 och de Rödgröna 35,47, i juni är det tvärtom Alliansen får 36 och de Rödgröna 37,4 procent. Fria sidors prognostiserade valresultat får september skiljer sig nu inte alls (-0,12) från den prognos mätningarna ger i juni vad gäller Alliansen. Skillnaden för de Rödgröna har ökat och Fria Sidor visar dem 4,1%-enheter under junimätningarna baserat på bästa institut. Skälet är att en enskild månad inte får samma genomslag i modellen samt att alla de rödgröna partierna överskattades i valet 2014 och Alliansen underskattades något vilket justeras för i modellen.
SD visas 2%-enheter under Sentios junimätning vilket helt beror på vad Sentios mätningarn visade perioden januari till maj 2018. Det troliga är att om SD ökar mer det är de Rödgröna som tappar mest. F! minskar men hamnar fortfarande över 2%. Andra partier uppvisar en minskning men är matematiskt beräknat och enbart för att komma till 100%, varför inga djupare slutsatser kan dras.
Slutsats
Det skedde en del dramatiska förändringar i junimätningarna och förändringarna var i många fall så stora att de faller utanför det rimliga. Det känns ganska bra att ha en modell att hålla sig till som rör sig mer långsamt även om den inte omedelbart fångar upp snabba förändringar i opinionen. Denna valprognos tror inte Fria Sidor riktigt på. De enda slutsatser vi kan dra är att SD ser ut att gå mot ett rekordval, att Alliansen behåller sitt försprång över de Rödgröna och att F! backar någon 1%-enhet mot förra valet. De rödgrönas nedgång motsvarar nästan hela uppgången för SD. Allt tyder därför på att ytterligare uppgångar för SD främst drabbar de Rödgröna, vilket gynnar Alliansen.
Slutsatsen, den övergripande, är att Alliansen kommer styra Sverige de kommande fyra åren enligt Decemberöverenskommelsen från 2014 och att SD kommer att bli största parti. Detta överensstämmer också med tidigare slutsatser och inget tyder idag på att detta kommer att ändra sig. Samtidigt känns detta val inte som alla andra. Kanske visade opinionsinstitutens mätningar i juni på att dramatiska förändringar i opinionen nu står för handen? Det är upplagt för en riktigt blodig och svettig valrörelse. Man brukar säga att den drar igång i Almedalen på Gotland. Fria Sidor vågar ändå sticka ut hakan och påstå att om det sker någon förändring så kommer den troligen stärka slutsatsen som Fria Sidor drar. Hursomhelst kommer detta bli en extra spännande valrörelse att följa.
