Myten om Tyskland – Den Onda Nationen

Del 2

The Myth of German Villlainy

Efter att ha förlorat två världskrig har Tyskland fått rykte att vara Europas mest ondsinta land kanske t.o.m. genom tiderna. Bara att säga ordet ”tysk” frambringar hos många bilder av robotgående kommandosoldater på marsch för att ödelägga sina fredsälskande grannländer. Fria Sidor ska baserat på boken ”The Myth of German Villainy” av Benton L. Bradberry, belysa denna fråga i en artikelserie.

Skälet till de inre bilder vi får är den krigspropaganda som de Allierade använt sig av för att få folket med sig. Stora delar av USA’s befolkning har sina rötter i Tyskland och det gäller också Storbritannien. Det fanns ett njuggt intresse att gå till krig mot Tyskland. Något krig var inte möjligt om man inte hade stora delar av folkets stöd.

Men hur skulle man få det? Det fanns bara ett sätt – att genom upprepad propaganda framställa Tyskland som en så ond nation att det var mer eller mindre en moralisk plikt att gå till krig mot dem. Metoderna som användes var exakt lika i första- och andra världskriget – att utan minsta hänsyn till verkligheten, framställa tyska folket som militäriska, aggressiva, onda, känslokalla, rasistiska, antisemitiska och auktoritetsälskande.

Efter kriget har samma propaganda använts, dels för att rättfärdiga alla övergrepp under kriget och dels för att skapa sympati för judarna – de påstått värst drabbade offren för andra världskriget.

Låt oss ta filmen ”Sophies Val”, av den judiske regissören Alan J. Pakula, som exempel. Sophie skickas, med sina två barn, till Auschwitz (ondskans centrum på jorden enligt Hollywood). När de anländer till lägret så hamnar de omedelbart vid en kontrollstation. Där blir Sophie tilltalad av en kallhamrad och cynisk tennsoldat (kanske Dr. Mengele) att Sophie endast kan behålla ett av sina barn och att det andra måste gasas ihjäl, således Sophies Val.

Onda tyska soldater som godtyckligt bestämmer över liv och död

En fictionfilm som vinner alla priser när Hollywood får bestämma

Sophie's Choice1.jpg

Den onde tyske nazisten har inget skäl att bara ett utav barnen ska få leva utan detta sker av ren ondska, såklart. Denna absurda film är baserad på en novell av amerikanen William Styron, som själv saknade egen direktkontakt med Auschwitz. Platsen valdes helt enkelt för att den passade en historia som han själv helt enkelt fantiserat ihop. Ingen som helst koppling till det som visas i filmen finns till någon verklig händelse. Ändå tror många att detta är något som hänt.

Filmer som denna, och samma metod, har länge varit standard i Hollywood och precis som i fallet med Schindler’s List så tror de flesta som ser filmen att så här gick det till i verkligheten. Vi är helt enkelt konditionerade, efter decennier av hjärntvätt, att helt okritiskt ta in detta och eftersom detta tema upprepas och upprepas sätter sig till slut en bild i våra hjärnor att tysken är ond. Tyskar gör onda saker utan någon som helst anledning.

Här pågår programmering av våra hjärnor – verklighet och fiction smälter samman. Hollywood bestämmer vem som är ond och vem som är god. Varför inte ta av oss glasögonen och börja se, på riktigt? Ingen tvingar oss att ha dem på.

Har denna bild av de ondskefulla tyskarna alltid funnits? Nej. Precis tvärtom. Under 1800-talet framställdes Tyskland i en helt annan dager. Så här beskrev den engelske historikern ”Fredric William Maitland hur britterna såg på tyskarna:

”..det var vanligt att man målade en bild av tyskar som opraktiska, drömmande, sentimentala varelser vars blå ögon blickade ut mot en moln av musik och tobaksrök”

Så här skrev den franske skribenten Madame de Stael:

”…de är poeter och tänkare, en vänlig ras, drömmare ovilliga till krig”

Den amerikanske historikern Henry Cord Meyer skrev:

”..tyskarna ses som metodiska, energiska och progressiva. Dess hängivenhet till musik, utbildning, vetenskap och teknologi väcker stor beundran hos det amerikanska folket”

Kanske är det så här tyskarna var i verkligheten, om vi tar av glasögonen vi fått av Hollywood?

Så här skrev den amerikanske historikern Andrew Dickson White 1905:

”Tyskland har efter enandet (1871) blivit en stormakt både inom det militära, konsten, vetenskapen och litteraturen. Tyskland är själv platsen för sofistikerat tänkande, garanten för civilisationen och en naturlig vän till alla som önskar förbättra mänskligheten”

Här samlas de onda tyskarna och smider onda planer, så är vi programmerade.

Bakom varje ond tysk finns en ondskefull tysk kvinna, en av Reinfeldt barbarer, igen, eller en av Hollywoods hatobjekt – tysken

Tittar vi på tyska folket har de historiskt bidragit mycket till mänskligheten. Tyskland sågs som en modell i världen, för en kultur att alltid prestera och för att sätta ärlighet, hårt arbete och ordning högt, från arbetaren till landets högsta ledare.

Det går inte att göra en lista som ryms i en text som denna på alla de namn inom filosofi, konst, litteratur och vetenskap som gjort sig kända över världen men kanske kan vi nämna några.

Johann Sebastian Bach, kompositör

Johann Wolfgang von Gothe, författare

Immanuel Kant, filosof

Willhelm Conrad Röntgen, uppfinnare

Framför allt var man ett hårt arbetande folk men några bra bilder på ”vanliga” människor är som vanligt svårt att finna från denna tid.

Denna bild av Tyskland som en god nation av hårt arbetande människor och en garant för den västerländska civilisationen kom att ändras mer eller mindre över en natt då kriget bröt ut 1914 och den brittiska krigspropagandan satte igång på högsta varv. Det första världskriget där broderfolk, och systerfolk, dödar varandra därför att de hetsats till det av de som äger media och kontrollerar storföretagen.

Fria Sidor skriver denna serie för att vi aldrig får låta oss luras igen.