Det var länge sedan “förintelsen” handlade om minnet av judar som dog i andra världskriget. ”Förintelsen” är istället en fråga om sionistisk makt och politik. Myten, lögnen, om “förintelsen” tjänar en rad specifika syften; att rättfärdiga sionistiska övergrepp i Palestina; att karva in en skuld i den västerländska folksjälen över “förintelsen” som ett resultat av vår antisemitism; att erhålla stöd i väst för bidrag, finansiellt, politiskt och militärt för sionismen och att tvinga in den sionistiska agendan i länders lokala lagstiftning som gör judars död under andra världskriget viktigare och mer unika än någon annans i världshistorien.
Det går bra för den judiska lobbyn. Varje år flyttar man fram sina positioner, steg för steg, land för land, organisation för organisation. Under tisdagen den 6:e december 2018 antog europeiska ministerrådet, med 28 medlemsstater, en deklaration för att skydda judiska intressen i EU. Deklarationen understryker vikten av att minnas och utbilda befolkningarna om “förintelsen”. Den uppmanar också alla medlemsländer att anta International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) definition av antisemitism. Särskild vikt ska, enligt deklarationen, ägnas antisemitism på nätet. Deklarationen hyllas av den Judiska Värlskongressen.
Initiativet till detta togs av Göran Persson 1998 i något som kallas Stockholmsinitiativet och som ett resultat av detta har vi i Sverige bl.a. propagandaorganisationen Forum för Levande Historia, vars enda uppgift är att tvinga på svenska folket den falska myten om judarna som särskilt lidande under andra världskriget och särskilt myten om ”förintelsen” och gasugnarna.
Frågan fördes in på agendan av Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz. Enligt företrädare kommer deklarationen att koordinera insatserna för att skydda judiska sammanslutningar och organisationer i Europa och garantera att judar kan bygga en trygg framtid för sig själva och sina barn i Europa. Man understryker att en gemensam insats för att skydda judar inte går utan en gemensam definition av vad som är antisemitism.
Den definition som antogs i Budapest 2015 är precis som FN:s migrationspakt inte legalt bindande men de länder som skriver under är politiskt bundna att föra in definitionerna i lagstiftning och utbildningsväsende. Deklarationen innehåller följande definitioner:
“Antisemitism är en särskild uppfattning om judar, som skulle kunna beskrivas som hat mot judar. Retoriska och fysiska manifestationer av antisemitism kan riktas mot judar och icke-judar och/eller deras egendom, mot judiska sammanslutningar, institutioner eller religiösa faciliteter.”
För att ge vägledning i tolkningen av vad som är antisemitism ges följande illustrationer (fritt översatt):
-Uppmana till, hjälpa samt rättfärdiga dödandet av eller skada judar i en radikal ideologi eller extremistisk religiös tolknings namn.
-Att göra förljugna, avhumaniserande, demoniserande eller stereotypa uttalanden om judar som grupp eller judars kollektiva makt, särskilt men inte exklusivt om myten om en judisk världskonspiration eller att de kontrollerar media, ekonomin, politiken och samhällets institutioner.
-Anklaga judar som kollektiv som ansvariga för verkliga eller föreställda felaktiga handlingar som utförts av en enskild individ eller grupp, eller motsvarande utförda av icke-judar.
-Förneka faktum, omfattning, mekanismer (t.ex. gaskammare) eller avsikten av det nationalsocialistiska Tyskland att förinta det judiska folket och dess supportrar under andra världskriget (Förintelsen).
-Anklaga judar som kollektiv eller Israel att ha hittat på eller överdriva Förintelsen.
-Anklaga judiska medborgare för att vara mer lojala mot Israel eller det judiska samfundets intressen, än mot deras hemländer.
-Förneka det judiska folket dess rätt till självbestämmande t.ex. genom att hävda att Israel är en rasistisk strävan.
-Använda dubbla standarder genom att kräva av det ett beteende som inte förväntas eller krävs av någon annan demokratisk nation.
-Använda symboler eller bilder som associeras med klassisk antisemitism (t.ex. hävda att judar dödade Jesus eller blodsanklagelse) för att karaktärisera Israel eller israeler.
-Jämföra samtida Israel med nazisterna.
-Hålla judar kollektivt ansvariga för handlingar utförda av Israel.
Antisemitism är kriminellt när det finns inskrivet i lagstiftningen (t.ex. förnekelse av Förintelsen i visa länder). Enligt lag kriminella handlingar är antisemitiska när de riktas mot människor eller byggnader eller valts ut för att de är eller upplevs vara judiska eller gillas av judar. Antisemitisk diskriminering är att neka judar samma möjligheter eller tjänster som andra och är olagligt I många länder.
Slutsats
Tänk vilken skillnad det skulle vara om svenska folket eller de andra folken i dessa 28 medlemsländer hade åtnjutit samma uppmärksamhet och rätt till självbestämmande och skydd som det judiska samfundet, t.ex. den självklara rätten att granska, ifrågasätta och redogöra för det omöjliga vad gäller allt som kretsar runt ”förintelsen” och händelserna under andra världskriget, dess skeende och orsaker där judiska samfundet och sionistiska intressen, onekligen, spelade en avgörande roll.
Det märkliga i allt detta är att deklarationen som antogs enhälligt av alla 28 medlemsländer i sig är bevis på just det som deklarationen vill kriminalisera. Hur är det tänkbart att en grupp kan få sina definitioner antagna enhälligt om de saknar inflytande som grupp? Ska vi då inte få kritisera det?
