Storbritannien ska nu rösta om man ska vara kvar i EU eller om man ska gå ur. Hela maktetablissemanget propagerar för att stanna kvar. Presidenter, företagsledare, kändisar och professorer – alla varnar de nu britterna för vad som kommer hända om man väljer fel. Det finns ingen hejd på hur illa det kommer gå vid ett nej men frågan är om det spelar någon roll vad britterna väljer?
Fria Sidor tror att det inte spelar någon roll men det kan ha positiva effekter på sikt.
Frihandel
Det man försökt skrämmas mest med har varit frihandeln. Detta kan dock inte stämma eftersom det sker omfattande handel mellan länder som inte ingår i en union. Britterna köper elektronik från Kina och Japan, o.s.v. Skulle britterna gå ur, kommer enligt Junker EU att vara hårda mot dem, men Tyskland har väl fortsatt intresse att sälja sina bilar och industriprodukter till britterna? Ska BMW lägga ner sin försäljning? Vill inte Portugal och Spanien ha brittiska turister och fastighetsinvesteringar? Ska fransmännen, spanjorerna och italienarna tvinga britterna att köpa vin från ”Den nya världen” och turista i Turkiet? Junker kan försöka vara hård men priset är att då kan inte heller EU sälja till britterna.
Går britterna ur kommer man skriva nya avtal som gynnar alla.
City of London
Det är inte troligt att City of London, som är ett av världens mest inflytelserika finansiella centra, skulle acceptera att bli isolerade. En stor del av de som bestämmer i vår värld har, trots allt, intressen och länkar till City of London även om centrum numer finns i New York. Ska de stillasittande se sina investeringar och förmåner försvinna? Knappast.
Folket går inte längre på led
Det som hänt är att folket nu inte längre följer allt man säger. Tidigare har man kunnat lura i folket vad som helst. Det går i hög grad fortfarande men någonting har, trots allt, hänt. Det vore konstigt om inte något fler skulle börja tänka själva med tanke på framväxten av Internet och massinvandringen som tränger undan ursprungsbefolkningens intressen. Någon reaktion är att förvänta när man förlorar sitt eget land och förväntas tro på lögner inom livets alla områden. Men ledaren för Nej-siden, Nigel Farage, har inte pekat på de verkliga problemen. Folket är inte redo för att höra det ännu.
Mest en ventil
Denna omröstning är kanske därför mer en ventil för en frustration än en chans till en verklig förändring? Kanske ett litet steg i rätt riktning, oavsett utgång. Nigel Farage, som leder Nej-sidan, har under senare år kritiserat toppstyret i EU och inflödet av arbetare från Rumänien och Polen. Det är knappast de senare som är problemet för britterna. Istället är det massinvandringen från länder i det ”forna brittiska samväldet” som mer eller mindre nu tagit över huvudstaden London tillsammans med superförmögna skatteflyktingar, inte minst från Asien. Denna invandring har väldigt lite med EU att göra och påbörjades långt innan Storbritannien gick med i EU.
Utgången har liten betydelse annat än på sikt
Frågan hur britterna kommer rösta är svår att svara på. Underskatta aldrig etablissemangets makt och människors rädsla men kanske är man nu trots allt mer rädd för den utveckling man ser runt omkring sig än skrämselpropagandan? Det är i så fall ett steg i rätt riktning. Vi ska dock inte tro att Brexit, ja eller nej, betyder speciellt mycket, varken för britterna, EU eller något annat land än på längre sikt. Oavsett utfall måste folket i Storbritannien, precis som vi svenskar, i mycket högre grad än idag vakna upp och förstå att det är mycket starkare och mer djupt liggande krafter som önskar folkutbytet.
