Svenska folket betalar sannolikt mest skatt i hela världen. Den allra största delen av dessa skatter göms undan och döljs för oss. Ett exempel är mervärdeskatten som bakas in i allt vi köper, ett annat arbetsgivaravgifter. När du förbrukar energi är mer än hälften skatt, o.s.v. Det finns hundratals olika skatter men den skatt som de flesta tänker på när skatter kommer på tal är inkomstskatten. Den ser svenska folket i sitt lönebesked. Fria Sidor kommer att granska många svenska skatter och börjar med den för svenska folket kända inkomstskatten. Inlägget mynnar ut i en diskussion vad som är rättvis skatt?
Historik
De första inkomstskatterna infördes i Storbritannien 1799 för att täcka utgifterna i samband med Napoleonkrigen. 1815 avskaffades den men återinfördes 1842 och sedan kom den att kvarstå med växande skattesatser. I Frankrike genomdrevs den 1914 och i Tyskland 1920. I USA infördes inkomstskatt 1913, men hade tidigare funnits i vissa delstater. Tidigare beslut om federal inkomstskatt hade av högsta domstolen upphävts som stridande mot grundlagen. I Danmark infördes inkomstskatt 1903, i Norge fullt genomförd 1911, i Finland 1920. I början av 1930-talet fanns inkomstskatt i de flesta länder.
Inkomstskatt infördes i Sverige 1810 men avskaffades 1812 och sedan dröjde det till 1902 innan inkomstskatt åter infördes, till en början provisoriskt. 1910 beslöts om en kombinerad inkomst- och förmögenhetsskatt, utbyggd 1919 och 1928 i samband med den kommunala beskattningens omläggning och grundande på kommunal inkomstskatt. Den statliga inkomstskatten modifierades senare med 1947 års lag om statlig inkomstskatt.
Fakta om inkomstskatten i Sverige
Inkomstskatten delas in i tre delar, kommunalskatt, statlig inkomstskatt och värnskatt.
Kommunalskatt
Kommunalskatten är proportionell (platt) vilket betyder att alla betalar samma procentsats men att summan man betalar in varierar med inkomsten. Tjänar du 100 000 betalar du 30 000 vid 30%, tjänar du 1 miljon, betalar du 300 000, 10 ggr så mycket för exakt samma tillgång till välfärden.
Det finns emellertid tre system som inte följer proportionalitetsprincipen (platt). Det är grundavdraget, jobbskatteavdraget och den statliga inkomstskatten.
Grundavdrag
Grundavdraget existerar för att gynna dem med låga inkomster. Det börjar på 19 300 vilket gör att så länge din inkomst understiger denna summa betalar du ingen kommunalskatt. Profilen på grundavdraget är sedan att det ökar till som mest om du tjänar 123 800 per år, då är det 35 100. Det trappas sedan ner successivt, är 19 100 vid en årsinkomst på 300 900 (25 000/mån) och som lägst, 13 400, vid en årsinkomst på 357 900 och högre.
Det är intressant att notera att vi här har ett avsteg från proportionalitetsprincipen (platt= betala efter bärkraft). Istället har vi ett riktat avdrag på skatten för låginkomsttagare, utöver det faktum att de baserat på sin låga inkomst betalar en mindre summa, vid samma procentsats. De som gynnas mest är de med en månadsinkomst runt 10 000:-.
Personer över 65 år har förhöjt grundavdrag som börjar på 50 500:-, är som mest, 79 900, vid en årsinkomst på 202 100 (pension på 16 800:-/mån) för att trappas ner till som minst 32 600 vid 565 000:- i årsinkomst och högre. Även här gör man ett direkt ingrepp i proportionalitetsprincipen.
Pensionärerna har inget jobbskatteavdrag, eftersom de inte arbetar, men ett tre gånger så högt grundavdrag som de som är under 65 år.
Jobbskatteavdrag
Jobbskatteavdraget är ett avdrag på kommunalskatten, som staten tar på sig, för dem som arbetar. Det börjar vid en månadslön på 2 000:- och trappas upp till som mest 32 200:-/mån då det ger som mest 2 266:-/mån i sänkt skatt. Skattesänkningen ligger sedan konstant fram till 51 000:-/mån, vartefter det trappas ner för att helt försvinna vid månadsinkomster över 127 000:-.
Jobbskatteavdraget frångår också proportionalitetsprincipen (platt=skatt efter bärkraft) men här gynnas man som mest om man är normalinkomsttagare, i kronor räknat. Räknat i procent av inkomsten får de med en månadslön på 5 000:- det största avdraget.
Grundavdrag och jobbskatteavdrag minskar båda den kommunala skatten.
Fakta om kommunalskatten
Kommunalskatten var 8,35% år 1930. Idag är den i genomsnitt 32%. Vellinge har lägst (29%) och Dorotea högst (35%). Kommunalskatten har höjts ca: 2%-enheter sedan år 2000.
Statlig inkomstskatt
Den statliga inkomstskatten bygger på progressivitetsprincipen. Det betyder att den som har en månadslön över 37 000 påförs ytterligare 20% på överstigande del. Runt 1 miljon i Sverige tjänar mer än 37 000 i månaden. Det finns ytterligare ett progressivt steg, värnskatten, på 5% som betalas av de 381 000 personer som har en månadslön över 51 300. Skatten på den inkomst som överstiger detta är i snitt 57%.
Vem betalar skatten?
Tittar vi bara på inkomstskatten, d.v.s. bortser från kapitalskatter, företagsskatter, mervärdeskatt, fastighetsskatt e.t.c., framträder en tydlig bild. Delas befolkningen in i 5 grupper, kvintiler, betalar 20% av befolkningen, de med de högsta inkomsterna, 50% av alla skatter på arbete. 40% av inkomsttagarna står för 67% av alla skatter på arbete. 60%, de med lägst inkomster, betalar således 33% av alla skatter på arbete.
Hälften av dem mellan 20 och 65, ca: 2,6 miljoner, som tjänar mindre än 25 000 i månaden betalar endast 17% av alla inkomstskatter. De 0,5 miljoner som tjänar mer än 42 000 i månaden betalar in allra mest, 33% av alla inkomstskatter. Den miljon (20%) som tjänar mest betalar in 25 gånger mer i skatt än den miljon (20%) som tjänar minst.
Olika principer för inkomstskatt
Regressiv skatt
Tanken med regressiv skatt är att man ska betala efter bärkraft upp till en viss nivå men eftersom man inte åtnjuter mer av välfärden, än de som betalar mindre, så minskar man det procentuella beloppet. Exempel:
Johan tjänar 300 000 och betalar 90 000 i skatt, 30%. Eva tjänar 1 miljon och betalar 180 000, 18%.
Eva betalar mer i pengar räknat men i procent blir det lägre.
Proportionell skatt (platt skatt)
Tanken med proportionell skatt är att man ska betala efter bärkraft. Någon hänsyn tas inte till att de med höga inkomster betalar in mycket mer än de får ut av systemet. Exempel:
Johan tjänar 300 000 och betalar 90 000 i skatt, 30%. Eva tjänar 1 miljon och betalar 300 000, 30%.
Eva betalar mer i pengar räknat och lika mycket i procent.
Progressiv skatt (Sverige)
Tanken med progressiv skatt är att minska inkomstskillnaderna. De som har förmåga att tjäna mer ska inte bara betala mer i skatt man ska betala mer i procent också.
Johan tjänar 300 000 och betalar 90 000 i skatt, 30%. Eva tjänar 1 miljon och betalar 400 000, 40%.
Eva betalar mer i pengar räknat men också mer i procent.
Inkomstskatt i olika länder
9 länder av 27 i EU har ett proportionellt (platt) inkomstskattesystem. Det är framför allt forna öststater som har det som Estland, Lettland, Slovakien och Litauen. Även Ryssland har en platt skatt på 13%. Sverige är i övrigt det land med mest högst skatt på arbete och med de högsta marginalskatterna, i världen.
Vad är rättvisa?
Det råder idag i princip ingen debatt om vårt skattesystem. Det man talar om är små förändringar på marginalen. En diskussion om vad som är rättvist existerar inte. Alla politiska partier och massmedier är för progressiv skatt. Hur ska man annars kunna finansiera massinvandringen?
Vad som är rättvisa får var och en fundera på men det finns några olika vinklar som kan vara värt att fundera på.
Att 40% av skattebetalarna står för 70-80% av alla skatter har inget med rättvisa att göra utan med vårt demokratiska system där de som tjänar mindre är fler. De röstar helt enkelt för att hårt beskatta den övriga befolkningen.
Regressiv beskattning är rättvis då det råder ett mer nära förhållande mellan det du betalar in och det du får ut av systemet. Den som tjänar mer bidrar också mer i pengar räknat men genom en nedtrappning av procentsatsen hålls skillnaden mellan vad olika människor betalar för välfärden tillbaka.
Proportionell (platt) beskattning gör det enkelt, alla betalar efter bärkraft samma procentsats. De som tjänar mer betalar mer för samma välfärd men inte mer i procent.
Rättvisan med progressiv beskattning är synnerligen tveksam. Räcker det inte med att den som tjänar 1 miljon betalar 10 gånger så mycket i skatt som den som tjänar 100 000. Ska vi, med rättvisa som argument, lägga på ytterligare skatt så att det blir 25 gånger mer, som idag?
Diskussion
Fria Sidor menar att den progressiva, konfiskatoriska, beskattning vi har idag i Sverige inte kan motiveras med rättviseargument. Ett mycket mer rättvist system är det proportionella (platt) där alla betalar samma procentsats.
Idag används en stor del av alla skatter till massinvandringen, kanske 250 miljarder per år, eller hälften av alla inkomstskatter. Fria Sidor förespråkar i ett framtida sunt Sverige att skatten ska vara låg för alla svenskar. Fria Sidor ser gärna att fler blir mindre beroende av staten och har ett sparkapital som ger frihetsgrader och större självständighet.
Med proportionell (platt) skatt gynnas de med högre inkomst, i kronor räknat, mer än de med låg. Det ligger i sakens natur eftersom de också betalar mycket mer i skatt, i kronor räknat.
Just nu går det åt rakt motsatt håll. För att klara alla ”utmaningar”, pensioner och välfärden kommer skatterna att behövas höjas ännu mer och en rad avskaffade skatter, med nödvändighet, att återinföras. När så sker kommer ett ökat antal att finna för gott att lämna Sverige helt. Lite hårdraget kan vi faktiskt påstå att det är den miljon människor i Sverige som tjänar mest som idag, genom de konfiskatoriska skatterna, betalar för massinvandringen.
Frågan är hur länge till de går med på det? Undrar vad moderatledaren Ulf Hjalmar Kristersson tänker om saken? Är han för en rättvis, efter bärkraft, proportionell (platt) skatt eller vill han behålla den konfiskatoriska progressiva skatten likväl som massinvandringen? I detta fall utesluter nämligen det ena, det andra.
