Nordisk historia – kvinnan enligt de isländska berättelserna

Del 2

Bild: Ideell Kulturkamp

Hur ska man kunna studera nordisk historia som är tusentals år gammal? Här handlar det verkligen om att lägga ett pussel och att vara synnerligen ödmjuk inför de källor, bevis och dokument man granskar. I boken Den Forna Seden tas just olika pusselbitar upp. Denna vecka tittar vi på de isländska berättelserna.

I del 1 av denna serie såg vi att den romerska historikern Tacitus rest runt i Germanien (norra Europa) som romarna då kallade området och skrivit ner sina iakttagelser. En sådan källa är intressant eftersom det är en person som utifrån observerar. Vi fick då lära oss att, enligt Tacitus, stod mannen ock kvinnan sida vid sida i jämlikhet. Något som skilde sig från hur förhållandena på den tiden var runt medelhavet.

Skrev om Germanien för 2000 år sedan.

File:Gaius Cornelius Tacitus.jpg
Cornelius Tacitus, romersk historiker

Kan vi få denna bild bekräftad eller motsagd? De isländska berättelserna hade överförts muntligen genom århundraden och nedtecknades först runt 1200-talet. Det för med sig stora problem för vi vet alla att en berättelse som muntligen överförs, tenderar att få sitt eget liv och här talar vi om hundratals, kanske tusen år. De är ändå av historiskt värde om de bekräftas av andra källor som pekar i samma riktning. Vad säger då dessa historiebeskrivningar?

Vi får lära oss att män och kvinnor satt tillsammans vid bloten och skålade. Vi får veta att kvinnor kunde gå in och medla mellan två stridande grupper. Vi får lära oss att den nordiska kvinnan var fri, självständig, styrande, vårdande och satte heder, trohet och kärlek högt.

Vi får veta att lagarna om kvinnofrid var ytterst stränga. Här talas om hårda straff inte bara vid våld utan redan vid otillbörligt närmande. Det framgår av berättelserna att kvinnan själv bestämde vem hon skulle ”gifta” sig med och behövde inte leva under en mans befallning.

I dessa berättelser finns många exempel som visar att kvinnan hade en med mannen jämlik ställning även om de inte alltid hade samma sysslor.

Det tycks ha funnits en stor längtan efter frihet och att få behålla den. Man var beredd till stora umbäranden och flera fall beskrivs där kvinnan valde döden för sig själv och sina barn före ofriheten.

Kvinnan var väktare över hus och hem enligt berättelserna och detta bekräftas också av de germanska lagarna där man betonar sammanhållningen inom familjen och kvinnans rätt som överhuvud inom hemmets domäner.

Våra egna nordiska gudar och gudinnor – originalet och vårt ursprung

Bildresultat för guden freja och frej
ideellkulturkamp.wordpress.com

Det finns mycket mer spännande att utforska och boken rekommenderas varmt. 

En reflektion är att det förefaller naturligt, sedan lång tid tillbaka, för nordgermaner att finna en naturlig balans mellan mannen och kvinnan utan feminister och genuspedagoger. Mannen och kvinnan är jämlika men rollerna finner varje par bäst själva. Det är också något nordiskt över att det just finns både manliga och kvinnliga gudar. Det bekräftar både Tacitus och de isländska berättelsernas bild om mannens och kvinnans lika ställning.

Det finns så mycket spännande att utforska och när vi tittar på dessa förlopp och historiska händelser måste vi vara ödmjuka. Hur mycket av dessa isländska sagor bygger på myter och hur mycket är verkligheten. Därför är Östen Kjellmans metod mycket bra, att redovisa olika källor och jämföra för att bekräfta eller vederlägga vad som hänt.

Man ska kanske inte dra för stora växlar på historiska muntligt överförda berättelser från tusentals år tillbaka men Fria Sidor känner en viss hoppfullhet att läsa om de nordiska folket från förr. Det förefaller som om det nordgermanska folket sedan länge litat på sin inre kraft och inte låtit sig styras så mycket av olika påbud. Skulle det vara så ligger det också naturligt för nordeuropéer att tänka själva och gå sin egen väg – det ligger, till synes, i vår natur. Detta bekräftas också av att det var germanerna som alltid bjöd det starkaste motståndet mot invaderande styrkor. Romarna fick ju som bekant ge upp vid floden Rehn. Det ligger också en enorm styrka i det naturliga bandet mellan mannen och kvinnan. Förmodligen är det inte svagare idag än för 40 generationer sedan. Ett band vi bör vara rädd om. Det ger oss en enorm kraft.

Fria Sidor anser att vi ska sträva efter att återknyta till vårt ursprung inte göra oss av med det. Svenska folket har enormt mycket att vara stolta över. Vi har rest oss förr och kan göra det igen. Slaget är inte på långa vägar förlorat.

Glöm inte att titta på Aktuella Videos längre ner på förstasidan och Rekommenderade Videos under meny Rekommenderat på toppmenyn.