Vi får dagligen höra att Pfizers och Modernas vacciner är 95% effektiva. Det kallas den relativa riskminskningen. Det finns dock ett annat mått, den absoluta riskminskningen. Den är betydligt lägre, enlig en uppskattning 1%. Läkemedelsindustrin brukar, av förståeliga skäl, använda 95% i sin marknadsföring men i folkhälsoarbetet är 1% ett betydligt mer relevant mått. När Pfizer och Moderna lämnade sina ansökningar för vaccinerna gav de ingen uppgift om absolut riskminskning. Våra egna myndigheter krävde det inte heller. Använder vi den absoluta riskminskningen, en procent, räddas (netto) inte ett enda människoliv i Sverige av den pågående vaccinationskampanjen. Det vill makthavarna inte att du ska få reda på. Inlägget baseras på en artikel i GlobalResearch.ca av Ronald B. Brown, medicine doktor vid universitetet i Waterloo, Ontario, Kanada.
Hur mäts riskminskning?
Seriösa forskare understryker alltid vikten av att vid utvärdering av läkemedel och vacciner ange både den uppskattade relativa- och absoluta riskminskningen. Det kanske lättaste sättet att förklara dessa begrepp är att ge exempel.
I de flesta studier finns en patient/vaccingrupp som får läkemedlet eller vaccinet. Sedan jämför man utfallet med en kontroll/placebogrupp som antingen fått något annat eller ingenting alls, t.ex. en koksaltlösning. När utfallet beräknas får man två absoluta värden.
Anta att vi i vaccingruppen har 2 000 där 20 fått symptom och 2 000 i kontrollgruppen där 40 fått symptom. Vi får då två procenttal, 1% och 2%. Skillnaden mellan dessa är 1%-enhet. Det är den absoluta riskminskningen. Den berättar för oss att av totalt 2 000 människor kommer vaccinet att hjälpa 20, eller 1%.
Jämför vi istället hur många färre i vaccingruppen som får symptom (20) med hur många som fått symptom (40) i kontrollgruppen erhåller vi ett relativt värde, 20/40, eller 50%. Det är den relativa riskminskningen. Den säger oss att det är 50% färre som fått symptom i vaccingruppen. Vaccinet är då 50% effektivt.
Notera att 50% effektivt inte betyder 1 000 människor (av 2 000), vilket man kan tro, utan 20. Det beror på att det är så få som får symptom, med och utan vaccin. Ger vi vaccinet till en stor grupp är det uppskattningsvis 1% som kommer hjälpas av vaccinet, inte 50%.
Våra myndigheter och läkemedelsbolag basunerar ständigt ut det relativa värdet 95%. En okunnig allmänhet som aldrig behövt sätta sig in i frågan tycker att siffran låter imponerande. Det förefaller vara en god idé att ta ett vaccin som är 95% effektivt, eller hur?
Befolkningen skulle däremot inte vara lika imponerad och sugen på att låta sig injiceras om riskminskningen uppgavs vara 1%, den absoluta riskminskningen, istället för 95% som är den relativa.
Ett fåtal hjälps av vaccinerna
Pfizer och Moderna hade tiotusentals i sina vaccin- och kontrollgrupper. Efter några månader uppstod ett mönster. Något tiotal fick symptom i vaccingruppen, medan hundratals fick det kontrollgruppen. Då avslutades studierna. Nu hade man ett signifikant resultat. Man rapporterade den relativa riskminskningen, 95% respektive 94%. Det man inte rapporterade var den absoluta riskminskningen, 0,7% respektive 1,1%.
Det är visserligen sant att 95% färre har symptom om 200 har det i kontrollgruppen och 10 i vaccingruppen men det var ändå bara 200 av totalt 20 000 i studien som fick några symptom.
God kunskap om corona
Det går att argumentera för att det inte finns tid i ett akutläge att bedriva studier i åratal. Myndigheterna antar då att med tiden skulle fler i studierna ha fått symptom och att den absoluta riskminskningen hade ökat. I fallet med corona fungerar inte argumentet.
Skälet är att när vaccinationskampanjen drog igång i slutet av år 2020 hade vi redan god kunskap om både smittspridning, symptom och dödlighet. I Sverige var de flesta asymtomatiska och den totala dödligheten med corona för 2020 ca: 0,1% varav 70% över 80 år där huvuddelen hade två eller fler försvårande sjukdomar.
Med denna information fanns (och finns) ingen anledning att ens nämna den relativa riskminskningen. Beslut om ett så riskfyllt företag som att ge ett akut godkänt, oprövat och genmodifierande experimentvaccin till en hel befolkning och de risker det medför måste vägas mot den absoluta riskminskningen – i detta fall runt en procent.
Notera att i de studier som Pfizer och Moderna genomförde handlade det enbart om minskning av symptom. Eftersom det är betydligt färre som dör än som har symptom av corona behöver vi justera beräkningarna ytterligare.
Beräkningar för corona och dödlighet i Sverige
Låt oss använda den uppskattade absoluta riskminskningen för Pfizers och Modernas vacciner uträknat av Ronald B. Brown. Den är en procent vilket betyder att uppskattningsvis 100 människor behöver vaccineras för att en ska undvika att få symptom. Vaccinerar vi hela Sveriges befolkning, runt 10 miljoner, beräknas 100 tusen kunna undvika symptom.
Enligt SCB finns det 1,7 miljoner i Sverige över 70 år, 11 011 har hittills, sedan början på corona dött i förtid av Covid-19. Det betyder att 0,65% av de över 70 år avlidit med Covid-19 som angiven dödsorsak. Inom gruppen under 70 år har 1060 dött i förtid, vilket är ca: 0,01%.
Eftersom den absoluta riskminskningen av vaccinerna är 1% kan 100 000 (1% av 10 miljoner) undvika symptom om samtliga i Sverige vaccinerar sig, varav 17 tusen är över 70 år. Vi såg ovan att dödligheten hittills med corona för dem över 70 år är 0,65%, vilket betyder att uppskattningsvis 110 människor över 70 kan undvika en för tidig död genom vaccinationskampanjen om 10 miljoner vaccinerar sig. Dödligheten under 70 år är 0,01% och av de 83 tusen (100 000 – 17 000) är det åtta människor under 70 år som kan undvika en för tidig död om hela Sverige vaccineras.
Totalt är det således uppskattningsvis 118 människor i Sverige som, eventuellt, kan undvika en för tidig död om alla vaccinerar sig. Enligt Läkemedelsverket är det efter några månader av vaccinering runt hundra rapporterade, misstänkta, dödsfall p.g.a. vaccinerna, då är ännu bara ca: tio procent av den svenska befolkningen vaccinerad. Här ingår inte andra inrapporterade biverkningar, inte heller de biverkningar som kan komma att visa sig i framtiden.
Slutsats
Fria Sidor gör inget anspråk på en exakt vetenskaplig framställning. Vi målar här med en bred pensel för att få en känsla för hur många liv den pågående vaccinationskampanjen kan spara. Duktiga medicinska forskare kan säkert hitta andra beräkningsgrunder. Slutsatsen är i alla fall samma som den Ronald B. Brown drar – att massvaccinering med coronavacciner är en, i bästa fall, meningslös åtgärd. Det hundratal liv som eventuellt kan sparas stämmer också väl överens med myndigheternas uppgifter vad gället t.ex. HPV-vaccinerna.
Syftet med detta inlägg är att uppmärksamma läsaren på att 95% effektivitet är ett relativt mått. Det relevanta måttet är en procent som är den absoluta riskminskningen. Det är den andel som enligt de beräkningar Ronald B. Brown gjort uppskattas kunna undvika att få symptom av ett coronavaccin.
Genom att använda den absoluta riskminskningen, uppskattat av Ronald B. Brown och kombinera den med den faktiska dödligheten i Sverige med corona får vi en ungefärlig uppfattning om hur många liv, totalt, som kan sparas om alla i Sverige vaccinerar sig. Antalet blir inte fler än ett hundratal eftersom dödligheten från början med corona redan är låg, i Sverige ca: 0,1% för år 2020.
Inrapporterade, misstänkta, dödfall p.g.a. vaccinet är redan uppe runt 100. Efter avdrag för dessa återstår sannolikt ingen gynsam effekt alls på dödligheten. Mycket tyder snarare på att den massvaccination som nu genomförs, netto, istället ökar dödligheten. Dessa 95% blev inte ens 1% utan närmar sig, i bästa fall, noll när biverkningarna räknas in.
Sprid gärna denna information om relativ och absolut riskminskning vidare, gör egna beräkningar eller artiklar om du anser det vara av vikt att fler känner till detta eller har en annan uppfattning. Du finner källan, på vilket detta inlägg baseras, på GlobalResearch.ca.
Tack för att du läser Fria Sidor!
