Socialdemokraterna delar sin ideologiska hemvist med kommunisterna. Partierna har gemensamma rötter i Moses Mordecai Levi (Karl Marx) via August Palm som deltog i samma internationella kretsar som grundarna av kommunismen, sionismen och marxismen. Målet var detsamma – av var och en efter förmåga till var och en efter bärkraft, föraktet mot individen, avskaffandet av nationerna och den internationella solidariteten – endast metoderna skiljde. Socialdemokraterna fick en kommunistisk gren 1921, SKP (Sveriges Kommunistiska Parti) som är dagens Vänsterparti som ställde sig bakom metoderna i den judiska statskuppen som kallas, med politiskt korrekt språkbruk, ”den ryska revolutionen”. Socialdemokraterna tog istället avstånd från dessa metoder men ville nå samma mål genom reformer, det som kallas fabiansk socialism, med förlagan i Fabian Society grundat 1884 i Storbritannien. Det märkliga med Marxismen är att den beskyddades av makthavarna i City of London, den påstådda kapitalismens högborg. Det är omöjligt att begripa hur allt detta hänger samman om man inte går grundligt till väga och gräver långt ner till rötterna. Då gör vi väl det då – Fria Sidor är trots allt till för oss som verkligen vill veta.
Den franska revolutionen
Vi vet genom dokument och den forskning som bedrivits av oberoende och modiga forskare att det är sant att det under 1700-talet växte fram hemliga sällskap med mål om världsherravälde. Problemet var bara att det i Europa och Ryssland redan fanns tusenåriga nätverk och traditioner. Dessa måste bort för att ett sådant mål skulle kunna uppnås men att organisera sig öppet var uteslutet. Därför blev dessa sällskap hemliga och man infiltrerade i stort sett samtliga frimurarordnar på kontinenten.
Det går inte att rubba ett system utan ett folkligt missnöje men man kan också underblåsa ett litet missnöje, förstora upp det och använda det för sitt eget syfte. Vi ser idag alla dessa färgrevolutioner där krafter utanför länderna använder sig av ett folkligt missnöje för att få till stånd ett regimskifte. Exakt samma sak hände i den franska statskuppen, politiskt korrekt kallat ”den franska revolutionen”. Det fanns de inom ledande poster som var missnöjda med aristokratin och kungahuset, det fanns arbetare och bönder som upplevde att de inte fick sin beskärda del av kakan. Missnöje är inte svårt att finna i något samhälle hos några. De behövde inte vara en majoritet utan endast tillräckligt många för att kunna hjälpa till att ta över.
Vi vet idag att detta missnöje piskades upp genom falsk propaganda. Samtliga ledare för den franska revolutionen var höga frimurare. De hade intrigerat i hemlighet, de hade tryckt upp flygblad med falska påståenden, betalat revolutionärer, tömt fängelser, medvetet höjt priset på livsmedel, medvetet spridit hat och hets, o.s.v. Det som följde var en slakt och terror utan dess like men när dammet lagt sig hade arbetarna knappast fått det bättre utan det enda som hänt var att Frankrike bytt ut sina makthavare. Stora delar av aristokratin, de som inte samarbetade med bankirerna, fick ge vika för den nya adeln – bankirerna – och de aristokrater som ställt sig på deras sida. Fria Sidor vet inte om den förra aristokratin var bättre än den nya men poängen är att makten aldrig var avsedd att ges till folket utan statskuppen skedde för att en ny oligarki skulle kunna ta över, under den vackra illusionen och förevändningen av folkstyre. (jmf Sverige idag där folket behövs för att ge legitimitet till folkmordet på svenskarna)
Krig och nya lån
Det som hände snart efter den franska statskuppen var att frimuraren Napoleon Bonaparte började kriga. Krig är ett fantastiskt sätt att snabbt förinta alla gamla strukturer och nätverk.
Ett krig kan jämföras med att du kör in med en jordfräs rakt in i blomsterlandet. Det som vuxit upp under lång tid förstörs effektivt och snabbt och ger möjlighet att plantera något helt nytt. Det är ingen slump att Europa drabbades av detta storhetsvansinne efter den franska statskuppen. Dessa krig var en medveten plan att snabbt röra om i grytan i Europa ända bort till Ryssland för att bryta ner alla gamla strukturer, lojaliteter och nätverk. (massinvandringen hade ännu inte uppfunnits som metod).
Det finns två saker som är oerhört viktiga att komma ihåg. Krig är bra för bankirerna. De älskar krig. Dels får man låna ut pengar till staterna som bedriver krig, dels kan man styra dessa lån så att det gynnar inköp från de vapenleverantörer man själv äger och slutligen kan man, när tiden är mogen, bestämma vem som ska vinna genom att dra in lånen för en av de krigförande sidorna. Detta är möjligt genom att de lån som beviljas till en stat är villkorat med att segraren hedrar förlorarens lån. Att vapen förstörs och snabbt blir obsoleta är bara en bonus och människoliv är i sammanhanget en bisak. Faktum är att detta är inget nytt påfund utan beror på att man under stora delar av vår historia har använt pengar som inte haft sin grund i lag och utgivits av staten utan försetts oss av de som ägde guldet och silvret. Kanske kan vi förenklat säga att de oligarker som genom årtusenden försett oss med pengar också haft ett självklart intresse att vi skulle vilja ha mer. (det får bli ett annat inlägg)
Marxismens grunder
Det är här vi kan förstå varför Moses Mordecai Levi (Karl Marx) sponsrades av Rothschild, varför han uppehöll sig i London och varför den Första Internationalen grundades där. Marxismen, socialismen och kommunismen var alla metoder att, med hjälp av ett folkligt missnöje, störta den rådande samhällsordningen.
Statskuppen i Ryssland, den judiska, var inte på minsta sätt bra för arbetare och bönder men den var bra för judarna. Istället var den en plundring, samma som den franska statskuppen, där enorma mängder guld, konst och värdesaker stals och fördes ut till dem som finansierat kuppen. Man dödade målmedvetet bönder och arbetare. Räknar vi som relativ andel dog det fler intellektuella men räknar vi antal, dog beydligt fler arbetare och bönder.
En del av Marxismen blev Fabianismen, den hade också sin bas i London och sponsrades av Rothschild och bankirerna i City of London.
Fabianismen
Fabianismen, döpt efter en romersk general, som grundades 1884 i London, hade uttryckligen som mål att uppnå de socialistiska idéerna men gradvis genom reformer och demokrati. Det är värt att påpeka att man på sin första pamflett skrev:
“For the right moment you must wait, as Fabius did most patiently……but when the time comes you must strike hard, as Fabius did, or your waiting will be in vain, and fruitless.”
Betecknande nog gavs Fabianismen symbolerna med vargen i fårakläder och sköldpaddan – den kommer långsamt framåt men lever länge. Man tog sedan bort detta valspråk eftersom det så uppenbart berättade om att man i förklädnad skulle bida sin tid men när den rätta tiden var inne skulle ”fällan” slå igen. Utbytet mellan olika frimurarloger, förbund och sammanslutningar i Sverige och London var omfattande.
Storfinansen och socialismen
Kopplingarna mellan socialismen och storfinansen, toppolitiker, Council for Foregin Relations (CFR), Bilderberggruppen, Royal Institute of International Affairs (RIIA) och The London School of Economics (LSE) är starka. Det var på LSE som George Soros utbildade sig efter sin flytt till England.
RIIA har i sin tur starka band till The Anglo-Iranian Oil Company, som numera kallas BP (British Petroleum) vars ordförande tidigare var nyligen bortgångne Peter Sutherland som också varit frontfigur i både Bilderberggruppen, FN och EU. Sutherland var också ordförande i LSE och krävde att Europas befolkning skulle blandas upp. London School of Economics har sponsrats av företagsnamn som Rothschilds, oljebolaget Shell (styrt av Rothschilds), Barclays, Goldman Sachs, JP Morgan och Morgan Stanley, kort sagt hela finansoligarkin. Men varför är storfinansen bakom socialismen, kommunismen och Marxismen?
Den obegripliga symbiosen
Kommunismen användes för att störta tsaren och stjäla allt guld och värdesaker. Socialismen tjänar finansoligarkerna på två sätt, dels ökar den skattebasen så att utlåning kan ske till staterna. I många västländer ligger idag utlåningen till staten nära 100% (Sverige är här ett lyckligt undantag). Utan höga skatter, ingen hög utlåning. Dels koncentreras makten till toppen av pyramiden. Socialism tar från de som arbetar och ger till politikerna, som sedan bestämmer hur de ska användas. (I Sverige idag från arbetande svenskar till migranter från u-länder.) Socialism är ett annat ord för maktkoncentration. Det är lätt att styra ett litet antal i toppen än ett decentraliserat samhälle. (Samtidigt är också kapitalism maktkoncentration eftersom stordriftsfördelarna i en globaliserad värld gör att samtliga små aktörer på sikt slås ut.)
Det är värt att framhålla att i Sovjetunionen förstatligade man inte alla banker och företag utan endast de som tillhörde motståndarna. I själva verket tilläts amerikanska intressen att verka i Sovjetunionen. Man bytte bara en oligarki mot en annan. Det är lika viktigt att lyfta fram att de ultraförmögna har större delen av sitt kapital undanstoppat i olika bolag, stiftelser och truster. Tro inte att dessa förespråkar hög skatt på sin egen förmögenhet men höga skatter för alla andra är ett naturligt skydd mot uppstickare. De som nått toppen vill ju inte ha konkurrens.
Genom en stiftelse eller trust avhänder du dig, officiellt, förmögenheten men om du sedan ändå kontrollerar den, vad är skillnaden? Det finns hundratals fiffiga sätt och metoder att få ut pengar från dessa och inte minst i USA där man har sina egna insynsfria skatteparadis i Västindien. Känner du andra oligarker i samma sits kan ni ju ge varandra lukrativa styrelseuppdrag, utan att något olagligt sker, bara för att ge ett enda exempel.
Fortsättning följer…
