Annie Lööf inleder sitt tal teatraliskt om en berättelse rörande en attack med brandbomber. Hon försätter sig direkt i en stämning av avsky och indignation. Det tar 72 sekunder innan hon för första gången nämner judar då hennes berättelse tar sin början när den judiska församlingen attackerades. 14 sekunder senare nämner hon judar igen, nu beträffande judiska förskolor där det finns taggtråd och vakter. Sex sekunder senare nämner hon synagogor. Hennes tal avbröts av Nordiska Motståndsrörelsen som visade en skylt där det stod Folkförrädare. Som en skänk från ovan fick hon nu tillfälle att för första gången nämna ordet nazist. Mindre än två minuter har gått av talet.
Inledningen
Publiken applåderar vilt, nu har vi ett tydligt offer, judar, och en tydlig fiende, nazister. Manegen är krattad för den svart-vita berättelse om Sverige hon har förberett, det onda mot det goda. Hatet mot kärleken, rasister mot humanister. Ytterligare 50 sekunder senare kommer hon in på judarna igen. Det dröjer inte mer än 10 sekunder till så tar hon upp judar igen, att de är så rädda för nazister. Annie Lööf mobiliserar nu all den indignation hon kan uppbringa för att känna in med judarna. Tolv sekunder senare nämner hon anti-semiter, rasister, hatare, islamister och råbarkade nazister och publiken gillar det så pass mycket att de bryter ut i en spontan applåd så till den grad att publiken ställer sig upp.
Annie fortsätter med att fråga om vi vill ha detta samhälle? Hon tar sig samman för ett sista känsloutbrott att – det är allvar nu. Nu står Sverige inför ett val, hatarnas eller den anständiga vägen och att vi säger ifrån – nu räcker det. Publiken reser sig igen och utbrister i ovationer.
Efter en längre konstpaus fortsätter hon på samma tema men riktar nu blicken mot världen där hon säger att det viner en vind som är iskall. Hon nämner USA där familjer separerats och barnen satts i burar. Hon berättar om den nödlidande familjens önskan att bara skaffa sig ett bättre liv och att barnens förtvivlade gråt ekar över hela världen. Hon berättar om de fasansfulla bilderna och att skriken fortfarande ringer i hennes öron.
Hon går till Europa och nämner Polen där journalister inte längre får skriva fritt och censuren är påtaglig. Hon går vidare och kritiserar Ungern.
Enligt Lööf är det de liberala värderingarna som gjort oss framgångsrika och att de nu slås bort som en irriterande fluga.
Nu är det dags för Sverige och hon nämner två citat om Jimmy Durmaz. Nu bryter hon nästan samman i tårar. Hon säger att det var ett öppet, vidrigt hat mot Durmaz som inte visste några gränser. Hon kopplar sedan detta hat till främlingsfientliga krafter.
Så var det dags igen att tala om judarna. Hon säger att det finns inget alternativ till att vi måste vinna kampen om värderingarna och vilket land Sverige ska vara. Hennes slutsats är att vi måste stå tillsammans mot hatet. Publiken applåderar.
Alternativen
Plötsligt händer något. Hon lämnar nu indignationen, uppenbarligen enkelt och får ett leende på läpparna. Nu målar Annie upp motsatspar, svart-vita alternativ, något hon kallar värderingskampen där vi bara kan välja ett av alternativen: medmänsklighet eller främlingsfientlighet, samarbete eller slutenhet och frihet eller förtryck. Denna kamp står mellan liberaler och nationalister enligt Lööf.
Nu var det dags igen att nämna synagogor. Plötsligt får hon, igen, ett uttryck av avsky i ansiktet och säger att islamister och extremister mördar hänsynslöst. Dessa båda hotar vår demokrati. Hon säger att vi måste våga säga emot rasister, islamister, nazister och extremister. Igen utbryter applåder.
Ingen ska få skrämma Annie eller någon annan till tystnad och i höst vill hon att vi tillsammans ska stå upp mot de främlingsfientliga krafterna och hatet. Det är en väg som ska ta oss framåt.
Vården
Hon tar upp ett exempel från verkligheten. Hon målar upp en bild av något varmt och gott, något mjukt och fint. Det handlar om en kvinna med hjärtfel som står i vårdkö. Hon ägnar många minuter åt att berätta om hur man kan känna för en närstående som har det svårt. Hon säger att vi har en sjukvård i världsklass men att det behövs fler medarbetare och kortare kötider. Människor ska kunna lita på vården, något annat är inte värdigt ett land som Sverige.
Attack på Socialdemokraterna
Dags för en attack mot Socialdemokraterna som hon säger uppvisar bristande resultat de senaste fyra åren. Hon säger att fyra år av höjda skatter ändå lett till längre köer. Det är socialdemokraternas fel att vården inte fungerar och hon använder igen sin indignation för att uttrycka sitt ogillande. Hon beskriver målande hur det kan kännas när man är utbränd och ger sig själv som exempel.
Jämställdhet
Hon går över till att berömma svensk jämställdhet där det är fler kvinnor som studerar på universitetet än män och att vi har många kvinnor i styrelserummet. Vi har dock mer att göra när det gäller maktförhållanden, sexuella trakasserier och den psykiska ohälsan. Återigen betonar Lööf att vi måste ta frågan på djupaste allvar för jämställdhet är inget att vara rädd för – låt glastaken krossas! Det är så vi för Sverige framåt!
Fotboll
Hon berömmer nu det svenska fotbollslandslaget för dess insats. Hon upplyser publiken att vi är i kvartsfinal.
Allt är inte bra men Sverige är fantastiskt
Annie säger att Sverige på många sätt är fantastiskt men också har problem med t.ex. otrygghet, kriminella gäng, stöldligor, klimathotet och en bristande integration. Hon nämner att 800 000 människor idag sitter fast i utanförskap. Hon berättar att arbetslösheten är fem gånger så hög om man är född i ett annat land. Dessa lever ofta på bidrag och får inte chansen att visa vad de går för eller ges en plats i gemenskapen. Detta får förödande konsekvenser för enskilda människor och är skadligt för hela samhället.
Det är den nuvarande regeringen som, trots högkonjunktur, misslyckats med integrationen. Med bättre integration skulle det lösa sig, enligt Annie Lööf. Hon betonar igen att – det är allvar nu.
Integrationsåret
Hennes nya idé 2018 är ett integrationsår för alla nya människor som kommer hit. Där ingår svenska från dag ett och en praktikplats. Hon säger att det är dags för nystart och att genom integration skapa ett Sverige som håller ihop.
Företagarna
Nu kommer hon in på företagarna och berömmer deras insats. Företagare skapar 4 av 5 nya jobb. Dessa hundratusentals företagare kan lösa det allvarliga och akuta klimathotet. Hon säger att golfströmmen har försvagats, Arktis is smälter och väderkatastroferna har ökat kraftigt. Hon nämner bränderna, sinande brunnar och uttorkat foder. Hon pekar på att maj 2018 var den varmaste månaden sedan mätningarna startade. Utsläppen måste sänkas enligt Annie och övergödningen i Östersjön måste åtgärdas. Det är allvar nu.
Regeringsalternativen
Centerpartiet vill hålla ihop Alliansen eftersom det där finns en stark värdegemenskap. Alliansen kan genom integrationen skapa ett Sverige som håller ihop och lösa klimathotet. Annie säger att höstens val är ett värderingval, ett vägval. Enligt Lööf finns det starka krafter som sprider misstro och rädsla och som med sitt hat förpestar samhället. Därför kan hon tänka sig ett samarbete över blockgränsen om det skulle behövas. Hon kommer aldrig att samarbeta med ett parti som inte står för allas lika rätt och värde och aldrig förhandla med Sverigedemokraterna. Publiken jublar.
Centerpartiet är enormt viktigt för att stå upp mot främlingsfientlighet, nationalism och att stå upp för medmänsklighet och humanism, enligt Annie. Hon avslutar med att säga att hon valt sin väg – framåt.
Analys
Det är några saker som sticker ut vad gäller Annie Lööfs tal. Det viktigaste är att talet saknar innehåll. Det kanske också är meningen eftersom det förefaller som att Centerpartiets taktik inför detta val är att göra det till ett värderingsval, inte ett val där sakfrågor ska debatteras.
Hennes tal blir fullt logiskt med denna utgångspunkt. Värderingar handlar mer om moraliska principer än om logik och sakfrågor. Vem bryr sig om de som kommer hit har giltiga flyktingskäl när det ändå handlar om medmänsklighet med alla på jorden? Vem bryr sig om kritiken mot den förda politiken är legitim eller inte, när det är hat att vara kritisk men godhet att vara för 30 miljoner nya invandrare från jordens alla hörn?
Det är samtidigt ett svaghetstecken att Centerpartiet nu valt denna linje. Det visar att de inte längre tror att de kan vinna den sakpolitiska debatten utan väljer att försöka göra valet 2018 till ett val baserat på känslor. Sannolikt har valstrategerna uppfattat att Centerpartiet dels får enormt stöd i lögnmedia, dels att hon kan locka samma kategori väljare som länge stödde Miljöpartiet – de som styrs av godhet till mänskligheten utan minsta tanke på det svenska folket.
En annan viktig sak, vilket hon har gemensamt med Ulf Kristersson, är att hon inte nämner svenska folket en enda gång i sitt tal. Annie Lööf talar om ett ”vi” men det framgår aldrig vilka ”vi” är. Menar hon svenska folket, alla som är svenska medborgare eller menar hon alla i hela världen när hon säger ”vi”? Den omedelbara tanken går till hennes minst sagt naiva påstående att hon kan tänka sig 30 miljoner nya svenskar (entreprenörer) i Centerpartiets version av Sverige. ”Vi” blir utsträckt till hela världen där det finns gosedjur åt alla och även plats för alla i Sverige men kanske inte just i hennes eget hem och kvarter?
Det är beklämmande att Annie Lööf ägnar så mycket tid och dessutom den viktiga inledningen åt judar. Vi är trots allt i Sverige och det finns, ännu, ett svenskt folk varför denna prioritering blir talande. Det sannolika är att Annie Lööf förstår att desto oftare hon nämner just judar i sitt tal, desto mer välkommen blir hon i morgonsofforna och välvilligt behandlad i massmedierna.
Samtidigt är det väldigt syniskt. Det är visserligen förkastligt att kasta brandbomber mot en judisk församling men varför väljer hon att just lyfta fram detta när vi har hundratals överfallsvåldtäkter, ofta mot svenska pojkar och flickor? Har hon helt glömt bort att det finns en verklighet därute som inte har med judar och nazister att göra? Hon talar om judar minst åtta gånger och nazister minst fyra. Andra världskriget är över Annie, det var 1945 det tog slut. Nu är det 2018.
Centerpartiet med Annie Lööf känns mer som en fanatisk sekt som fått judar och nazister på hjärnan. De lever kvar i andra världskrigets krigspropaganda, det onda mot det goda, där frågor som idag berör svenska folket lyser med sin frånvaro. Hon riktar visserligen kritik mot de långa köerna i sjukvården och den urusla integrationen men faktum är att det var främst Alliansen som under sina åtta år vid makten lade grunden för den katastrofala situation Sverige befinner sig i idag.
Det är beklämmande att så många åhörare låter sig förledas när Annie Lööf tar upp öden från enskilda personer, när hon utmålar de beslut hon säger är på allvar som så enkla att det går att kategorisera i svart eller vitt. Det finns uppenbarligen en rätt stor mängd svenskar som tror att allt är antingen eller och att livet är så enkelt som att man kan bry sig lika mycket om andras barn som sina egna.
Antingen spelar Annie Lööf ett cyniskt spel, där hon ganska oskickligt spelar indignerad och upprörd (det mest sannolika) för att få väljare, eller anser hon genuint att hennes egna barn och gamla föräldrar har en lägre prioritet än de 30 miljoner nysvenskar hon hoppas på.
Det går inte att undgå intrycket efter talet att Annie Lööf är en sektledare som lever i en verklighetsfrånvänd bubbla med lika fanatiska och blint lojala följare. De senare reste sig upp och applåderade slaviskt när Annie talade om hatet, främlingsfientligheten, nazister, extremister och hatare.
När blev kärlek till dina nära och kära och det folk som du lever med hat, Annie? Är det inte i själva verket du som är hatare av de som borde stå dig nära? De som är dina väljare och som du egentligen borde talat om? Alla de otrygga människor som fått se sin landsbygd förstörd av asylläger, alla jordbruk som tvingats lägga ned efter det att Centerpartiet övergett dem för Stureplan, alla som får vänta där i vårdkön som gör dig så upprörd för att ingen längre vill jobba i vården, alla de äldre som kanske inte ens får ett ägg till frukost varje morgon, alla de kvinnor som inte vågar gå ut, alla de pojkar som tvingas att hitta lugnet framför datorn hemma för att de inte längre vill gå ut, o.s.v.?
Det som är kännetecknade för en sekt är att a) man ser alla andras åsikter som förkastliga, b) man tror sig se sanningen medan alla andra missat den, c) man upplever sig befinna sig i en ständig konflikt med något och d) den är totalitär. Allt detta stämmer idag på Centerpartiet som klassar varje kritik mot den egna uppfattningen som nazism, hat och extremism.
Hjärntvätt är det som utmärker en sekt. De som lämnar den behöver oftast omprogrammeras och inte sällan behöver de psykologisk hjälp. Det beror på att den världsuppfattning man haft är så extrem och skiljer sig så mycket från verkligheten att det är smärtsamt att ändra uppfattning. Det är inte ovanligt att många efter att de lämnat den blir så deprimerade att de måste söka vård.
Enligt de senaste opinionsmätningarna ligger Centerpartiet på runt 8 procent, det är ca: 500 000 väljare. Annie Lööf har i alla fall rätt om en sak – det är en god idé att lägga mer resurser på den svenska psykiatriska vården. Det kommer att behövas när sekten, Centerpartiet, faller samman.
