Eftervalsanalys: Massinvandring räddar Sjuklövern

Eftervalsanalys: Del 13

En fördel med att i lugn och ro utan stress gräva ner sig i valresultatet är att man i arbetet blir medveten om sådant som visserligen inte var helt obekant men som plötsligt blir mer uppenbart. I arbetet med Skåne och Blekinge (kommer snart publiceras) står det klart att även om SD ökat kraftigt sedan 2002 har Sjuklövern ändå kvar ungefär samma antal röster. Här syns tydligt att de svenska valet inte är ett nollsummespel utan att vi ständigt fyller på med nya väljare, genom massinvandringen, varav uppenbarligen flertalet lagt sina röster på Sjuklövern och då i första hand vänstern. Det går att förstå att vänstern tycker detta är bra men det blir allt mer tydligt att det på sikt innebär döden för ett borgerligt block. Vi är bevisligen redan där. Är det detta som nu sker – att SD:s ökning motverkas av ständig påfyllning av invandrare som röstar vänster? SD ökar i takt med nya invandrare men samtidigt ger det också nya väljare till Sjuklövern. En kamp mot tiden där den ständiga, alltid ökande, massinvandringen i praktiken, röst för röst, nollställer och på sikt helt späder ut alla väljare som gått från Sjuklövern till SD? Tyvärr, är svaret ja. Det ska vi titta närmare på i detta inlägg.

Perioden 2002 till 2018

Det är slående hur lika utvecklingen är i Skåne och Blekinge (kommer snart publiceras) när vi jämför med hela Sverige.

Vi kan se i tabellen nedan att antalet röstberättigade ökat med 773 760 personer mellan 2002 till 2018. Eftersom etniska svenskar inte ökar i folkmängd utan minskar svagt är hela ökningen och något mer ett resultat av massinvandringen. Vi ser också att valdeltagandet ökat förvånansvärt mycket, från 80,1% till 87,2%, en ökning med 7,1%-enheter eller 382 365 personer. Ungefär lika många röster som KD fick i valet 2018. Antalet röstande har mellan 2002 till 2018 ökat med 1 149 835 personer vilket beror på massinvandringen och det ökade valdeltagandet.

Det verkligt intressanta är att konstatera att SD under perioden ökat med 1 059 327 röster men att dessa inte påverkat Sjuklövern alls som också har ökat med 90 508 röster. Detta måste betyda att Sjuklövern ersatt, röst för röst, alla som lämnat dem för SD med invandrare. Någon annan slutsats går inte att dra. Vi ser också att antalet nya röstberättigade överensstämmer med antalet nya medborgare under perioden 2002 till 2018.

Om vi tittar på sambandet mellan antalet bosatta i Sverige och antalet medborgare blir bilden ännu tydligare. I bilden nedan ser vi att det som driver antalet svenska medborgare är massinvandringen. Först kommer uppehållstillstånden, 4 till 5 år senare medborgarskapen. 2002 var 95% av de som var bosatta i Sverige, svenska medborgare och hade därmed rösträtt i riksdagsvalet. 2018 har siffran sjunkit till 91% eftersom det är en fördröjning från uppehållstillstånd till medborgarskap. Skillnaden motsvarar ett helt nytt riksdagsparti som får 4%. Snart är de nya medborgarskapen klara och de röstberättigade redo att lägga sina röster.

Prognos

När vi tittar bakåt är det ofta för att få en idé om hur det kommer att se ut i framtiden. Exakt hur det kommer se ut vet ingen men det finns trots allt några tydliga trender. Vi vet att de senaste 38 åren har invandringen till Sverige bara ökat och ökat. Vid varje val har antalet bosatta i Sverige varit fler än vid tidigare val. Vid varje val har antalet röstberättigade ökat – allt beror på massinvandringen.

Använder vi oss av samma ökning för bosatta i Sverige som mellan 2014 och 2018 (5%) har vi en variabel klar. Vi ser av tabellen nedan att antalet ökar till 10 741 694 år 2022 och 11 842 718 till 2030. Som ett brev på posten kommer antalet medborgare med tiden att öka till 9 667 525 år 2022 och 10 421 592 år 2030. Det betyder att vi kommer att ha ca: 1,1 miljoner fler medborgare 2030 i jämförelse med 2018 och också många fler röstberättigade. Vi vet att huvuddelen av dessa röster faller på Sjuklövern och främst vänstern.

Trenden för SD är ganska tydlig och när vi tänker efter rätt så given. Man krigar om samma väljarbas som fanns 2002. Ju större man blir, desto närmare olika partiers kärnväljare kommer man. Eftersom SD inte har förmånen att importera ”valboskap” måste man äta sig in närmare de andra partiernas lojala väljarkår. Det största strömhoppet till SD kom i valet 2014, 461 568 nya väljare men i valet 2018 var det inte lika enkelt, 334 449 nya väljare trots den värsta asylperioden i Sveriges historia. Det betyder att man redan nu börjat nå de gamla partiernas kärnväljare. Då går det trögare.

Vi har här att hantera två olika trender, dels en i antal avtagande tillströmning till SD, dels ett inflöde av nya väljare som går till Sjuklövern. Som vi kan se av prognosen är det en kamp mot tiden. Vi är nog redan på övertid men det är, tyvärr, bara att se sanningen i vitögat.

Antalet nya röstberättigade kommer att öka varje mandatperiod till följd av massinvandringen. I modellen är det 339 413 till 2022, 456 522 till 2026 och 484 987 till 2030. Detta samtidigt som antalet nya väljare till SD som lämnar sina gamla partier gradvis minskar till 284 282, 241 639 och 205 393 under samma period. Just nu ligger SD helt still i opinionsmätningarna, något som aldrig tidigare hänt året efter ett riksdagsval. Detta indikerar att SD nu har svårare att växa.

Resultatet av dessa trender kunde inte vara tydligare. SD ökar från 17,4% (i relation till antal röstande) och ökar till 20,7% i valet 2022 men sedan kommer antalet nya invandrare ikapp och den procentuella tillväxten avtar påtagligt. Antalet nya väljare till SD kan helt enkelt inte konkurrera med inflödet av invandrade väljare. Därför ökar SD bara obetydligt från 22,7% till 23,9% mellan 2026 och 2030. Detta är Sjuklövern självklart medvetna om och i synnerhet vänstern som gynnas kraftigt, vad gäller väljarstödet, av massinvandringen.

Ett hypotetiskt exempel

Hade vi inte haft någon asylinvandring till Sverige och antalet röstberättigade hållit sig på samma nivå som 2002 skulle stödet till SD i procent ha ökat kraftigt. Självklart blir detta ett hypotetiskt resonemang eftersom SD då knappast funnits. Stödet till SD är ett resultat av massinvandringen. Det är ändå intressant att konstatera att utan den skulle antalet som röstade på SD 2018 (1 135 627) gett 21% istället för 17%. I prognosen för 2030 syns effekten av massinvandringen ännu tydligare. SD:s prognostiserade 1 866 942 röster förväntas ge 24% men utan massinvandring hade den gett SD 35%. Detta illustrerar tydligt vad som nu sker och som också är en förklaring till att SD inte växer lika snabbt i procent. Man för en kamp inte bara om de som tidigare röstat på Sjuklövern, utan också mot den ständiga påfyllnaden av nya invandrares röster.

Paradoxalt nog är det så att om Sjuklövern skulle införa ett asylstopp skulle stödet till SD minska men samtidigt också påfyllnaden av nya invandrarröster. Vinnaren skulle inte vara SD utan svenska folket. Dagens utveckling gynnar till 100% vänstern i Sverige. Ju mer de öppnar kranen och fyller på, desto fler röster får de på sikt. Den tidigare Alliansens agerande, de liberala partierna inom den s.k. borgerligheten, gräver sin egen grav. Den enda slutsats som går att dra, om vi utgår från att de inte är korkade, är att det är viktigare för dem att på sikt byta ut svenska folket än att driva en borgerlig politik. Varför annars släppte man fram Löfven 2014-2018 trots att man med stöd av SD hade kunnat ta makten? Varför har man överhuvudtaget låtit SD växa när man enkelt själv hade kunnat föra en restriktiv politik och därmed tagit invandringskritiska väljare från sossarna och tvingat dem att svara med samma politik för att inte tappa? Se på vår grannland Danmark för att ta ett exempel.

I Sverige, till skillnad från Danmark, tävlar båda ”blocken”, det liberala och socialistiska, om att öppna kranen så mycket det går. Det är därför SD finns, det är därför SD växer men som vi ser räcker det inte. Påfyllnaden omintetgör övergången av väljare från Sjuklövern till SD. Den stora förloraren är svenska folket.

Not Antalet röstande är inte samma som giltiga röster eller mandat som exkluderar både ogiltiga röster och röster på partier som inte får fyra procent. Slutsatserna påverkas inte.