Fria Sidor fortsätter granska bakterier, virus och sjukdomar baserat på Peter H. Duesbergs fantastiska bok – Inventing the AIDS Virus. I detta inlägg börjar vi närma oss bokens huvudtema. Efter det i huvudsak misslyckade kriget mot cancern klev AIDS in på scenen – en sjukdom påstått orsakat av ett s.k. retrovirus. Du kommer se att corona hänger ihop med AIDS i de kommande inläggen, inte minst genom den kontroversielle smittskyddsläkaren Anthony Faucis ledande roll i båda. Innan vi fördjupar oss i vad AIDS är och dess möjliga orsaker behöver vi bekanta oss något med dessa retrovirus. De var lika heta på 1980-talet som coronavirus är idag.
En kort tillbakablick
Jakten på virus pågick med full kraft, inte minst sedan början av 1970-talet då president Richard Nixon förklarat krig mot cancern. Den rådande teorin var då att smittsamma sjukdomar orsakade av mikrober ledde till omedelbar sjukdom.
Eftersom cancer utvecklas sporadiskt, relativt oförutsägbart och långsamt måste cancervirus, agera i rak motsats till den då rådande uppfattningen. Idén med det latenta viruset var född. Viruset smittar på vanligt sätt men istället för att gå till omedelbar attack, där kroppens eget immunförsvar aktiveras, smyger det sig in, gömmer sig för att sedan ligga latent. Vid något senare tillfälle, ofta flera decennier senare, aktiveras det av någon anledning.
Misslyckat krig mot cancern
Forskarvärlden gick all-in i jakten på cancervirus, pengarna flödade men cancern ökade trots det lavinartat. Det började stå klart för allt fler, efter knappt 20 år, att kriget höll på att förloras.
1992 skrev ett antal forskare:
”Vi utrycker djup oro över ”kriget mot cancern”…den eskalerande förekomsten av cancer som nästan nått epidemiska proportioner…det är oroande att de generöst finansierade och etablerade cancerforskningsinstituten missleder allmänheten genom upprepade påståenden att kriget mot cancern håller på att vinnas…”
Några månader senare skrev Journal of American Medical Association:
”..uppskattningsvis har 22 miljarder dollar spenderats på cancerforskning de senaste 20 åren…kritikerna menar att vi ser mycket små framsteg…vad vi än anser i frågan kvarstår faktum att med nuvarande utveckling kommer en tredjedel av den amerikanska befolkningen någon gång få cancer…”
Det var inte bara forskare som var kritiska, allmänheten började också tvivla. Allt fler insåg att alla dessa pengar som främst var inriktade på att hitta cancervirus, var till liten eller ingen nytta. Trots misslyckandet satt virusjägarna kvar i förarsätet – de överöstes med pengar, hade högst prestige och fick nobelprisen. Just när intresset för att hitta lösningen till cancergåtan i dessa virus avtog, dök som på beställning en ny sjukdom upp – AIDS – enligt konsensus orsakad av ett nyligen upptäckt virus – retrovirus.
Retrovirus
Forskarna Harry Rubin och Howard Temin upptäckte när de studerade Rous sarkomvirus (RSV) i en petriskål att det inte betedde sig som andra virus. Istället för att viruset dödade cellen, föreföll det istället bli en del av cellens eget DNA. Vanligen bildas RNA av det DNA viruset har. Retrovirus har istället RNA och använder ett enzym det själv bär med sig, omvänt transkriptas, för att tillverka DNA. Eftersom detta virus skapar DNA från RNA och inte tvärtom, kallas det retrovirus. Temin fick nobelpriset år 1975 för sin upptäckt.
Retrovirus ofta ofarliga
Forskningen om retrovirus tog fart men man lyckades bara framkalla cancer hos unga, inavlade försöksdjur under speciella omständigheter eller i petriskålar där inget immunförsvar finns och efter att ha utsatt cellerna för olika kemiska substanser. Retrovirus tycktes inte orsaka någon sjukdom hos de vilda, friska djur som bar på dem.
Robert Gallo in på scenen
Retrovirus blev en viktig startpunkt för den forskare som mer än någon annan skulle bli förknippad med AIDS-viruset – Robert Gallo. År 1975 hade Gallo, efter år av välfinansierad forskning, påstått isolerat det första retroviruset från celler hos leukemipatienter. Andra forskare kunde dock visa att detta virus i själva verket var en förorenad mix av virus från tre olika apor. Inför den ultimata förödmjukelsen att misstänkas för forskningsfusk tvingades Gallo erkänna att denna händelse försatt forskningen om retrovirus och honom själv på en bottennivå. Detta skulle inte bli den sista gången Gallo misstänktes för oegentligheter.
Gallo gav sig dock inte och år 1980 hävdade han, igen, att han isolerat ett retrovirus från en mänsklig cell. Cellen behövde dock bearbetas under lång tid, utan stöd av något immunförsvar och utsättas för giftiga kemikalier innan den visade någon cancer. Viruset kunde heller inte hittas i andra prover som utsatts för liknande behandling men detta hindrade inte Gallo från att döpa viruset till Humant T-lymfotroft Virus (HTLV) – en förlöpare till det som sedan kom att kallas HIV.
Gallo hade bestämt sig – detta virus (HTLV) orsakade leukemi. Nu gällde det bara att hitta en sjukdom någonstans i världen som orsakades av viruset. Han fann den med hjälp av andra forskare på en ö utanför Japan, Kyushu. Där råkade det finnas en speciell typ av leukemi som man döpte till Adult T-cell Leukemi (ATL). Då Gallo hittade ett samband mellan HTLV och leukemin på denna ö var saken klar.
Vi behöver kanske ändå inte vara så oroliga eftersom förekomsten av HTLV är mycket ovanlig och av de fåtal som bär på viruset drabbas endast en tusendel av leukemi. Ännu har ingen fått HTLV genom blodtransfusion. Tvärtom visar det sig att många har denna leukemi utan att bära på något virus. Faktum är att det hittills inte finns någon studie som visar att ATL är vanligare hos dem som har HTLV än de som inte har det. Hypotesen att HTLV orsakar ATL är idag, trots detta, allmänt vedertagen och ifrågasätts inte.
Läkare får inte diagnostisera patienter med sjukdomen ATL om de inte samtidigt har viruset, HTLV. Istället anses patienten då ha en liknande leukemi men med annan klinisk benämning. På så sätt är sambandet mellan viruset HTLV och de som har sjukdomen ATL, hundraprocentig!
Det är vanligast att leukemi uppstår runt 60 års ålder men eftersom sjukdomen inte uppstår omedelbart efter smitta använde man sig först av en latent period på fem år. Då få får sjukdomen (ATL) av de som har viruset (HTLV) tvingades man utöka den latenta perioden först till tio, sedan till 30 år. När man bestämt sig för att viruset överförs genom sexuell kontakt utökades den latenta perioden till 40 år och efter att man kom på att viruset kunde överföras från mor till barn, utökade man den latenta perioden till 55 år.
Gallo hade fått revansch efter fadäsen med ap-virusen. Han hade lämnat bottenträsket och karriären började vända uppåt. Nu fanns en erkänd sjukdom (ATL) som orsakades av ett erkänt virus (HTLV) med en latent period på upp till 55 år och där korrelationen mellan virus och de som har sjukdomen är fullständig. I segerruset isolerade han ännu ett virus, HTLV-II. Det hittades i en enda patients cellvävnad. HTLV-II, viruset, skulle också behöva en sjukdom. Den sjukdomen stod nu, år 1982, redo att inta scenen och försätta en hel värld i skräck – den sjukdomen kallas AIDS.
Slutsats
Likheten mellan AIDS och dagens corona är slående. En hel värld är rädd för ett osynligt virus som närsomhelst kan gå till attack. Då var det retrovirus, idag coronavirus. Nu är lösningen experimentella vacciner till alla, då dödliga läkemedel till homosexuella och narkomaner. Lika är den ständiga skrämselpropagandan i massmedierna, pressen på forskare att rätta in sig enligt konsensus, trots ytterst bräcklig vetenskaplig grund, samt medicinindustrins enorma förtjänster.
Tack för att du läser Fria Sidor!
