Revisionismen hade främst sin början och bas i Europa och började med den franske frihetskämpen, motståndsmannen och koncentrationslägerfången Paul Rassinier redan på 40-talet. Redan på 50-talet var det klarlagt, genom hans arbete, att det man berättade om ”förintelsen” var kantat av våldsamma överdrifter. I USA skulle det dröja till 1967 innan det första seriösa försöket som fick större spridning gjordes genom boken ”The Myth of the Six Million”. Boken gavs ut anonymt men senare kom det fram att den skrevs av professorn vid Harvard, David L. Hoggan.
Myten om de sex miljonerna
Professor Hoggan hade skrivit många böcker om andra världskriget, de flesta av dem på tyska. En av de mest kända är Der Erzwungene Krieg (The Forced War) som blev en storsäljare och utkom i 13 upplagor. Boken The Myth of the Six Million bygger i hög grad på Paul Rassiniers forskning. 1973 kom en annan bok ut på samma tema The Six Million Swindel av professor Austin J. App. Han var son till tyska immigranter och fick tidigt sin doktorsexamen i litteratur. Han vände sig emot den flod av antitysk hatpropaganda som följde på andra världskriget.
Hans första revisionistiska bok som handlade om andra världskriget kom ut 1946. I boken hävdas att de talmudiska judarna från början använt de ”sex miljonerna” för att pressa ur Tyskland enorma summor till staten Israel och s.k. ”överlevare”. Huvudargumenten i boken var:
-Hade tyskarna önskat utrota judarna hade det inte funnits fyra miljoner som överlevt
-Inte en enda jude, eller någon annan heller, har gasats i de påstådda gaskamrarna
-De flesta judar som man inte vet var de tog vägen fanns i av Sovjet kontrollerat territorium
-De flesta som dog gjorde det inte för att de var judar utan kommunister, spioner, landsförrädare, kriminella eller offer för de internationella terrorbombningarna
-Skulle myten om de ”sex miljonerna” vara sann skulle den judiska lobbyn varje dag kräva pengar för att göra utgrävningar, öppna alla arkiv, o.s.v. – inte som idag hindra all forskning
-Judiska lobbyn eller media som ständigt driver frågan har aldrig visat det minsta bevis, annat än vittnesmål, för det man påstår
-Bevisbördan måste ligga på den som påstår något, den som anklagar, inte tvärtom. Eftersom några bevis aldrig framförts kan påståendena inte accepteras
-Judiska historiker är själva oeniga om hur många, varför och hur judar dog. De som är ärliga och vågar sänka siffran lägre än sex miljoner smädas av andra judiska forskare
Den stora lögnen
Många judar gick med på att hålla tyst eller, vilket är bevisat, fabricera vittnesmål medan anda sedan barnsben indoktrinerats i propagandan. För dessa, som ett kollektiv, är det extra känsligt att bli anklagade för att ljuga eftersom Hitler i flera tal påpekade att judarna, enligt honom, genom alla tider varit kända för just det. Han sade:
”…det finns i den stora lögnen alltid ett uns av trovärdighet….eftersom den stora massan aldrig kan tro att någon skulle kunna fabricera sådan osanningar….det blir för dem otänkbart att någon kan förvränga sanningen så mycket…den store mästaren Schopenhauer kallade judarna lögnernas mästare…”
Det hela blir därför enormt infekterat då det revisionisterna faktiskt påstår är att judarna som grupp i detta fall använder sig av ”den stora lögnen”. Har de rätt var det exakt det som världens mest, enligt judarna, avskydda människa, Hitler, påstod. Det är enkelt att förstå hur mycket som här står på spel eftersom så mycket har investerats i att ”förintelsen” har hänt. Har den inte hänt måste hela andra världskriget omvärderas och kanske t.o.m. Hitler själv? Det skulle sända en chockvåg genom hela världen och dra undan mattan, inte bara för Israel och det judiska inflytandet, utan också kasta ett nytt ljus på nästa allt vi fått lära oss. Vad är sant av allt vi fått lära oss om inte ens ”förintelsen”, historiens mest självklara oantastbara sanning, är sann?
Austin J. App besökte Tyskland efter kriget och var mycket kritisk till hur, framför allt, judar från Östeuropa fritt kunde ljuga och stjäla från ordinära tyskar, utan minsta konsekvens. Självklart gäller det inte alla judar från öst men det var tillräckligt vanligt förekommande för att anses vara ett systematiskt problem. Han var djupt kritisk och förtvivlad över vad han såg och ställde öppet frågan om kristenheten över huvud taget skulle kunna överleva då judar kontrollerade media och pengarna, i sin skrift Can Christianity Survive When the Jews Control the Media and The Money?
Revisionismen får ny fart i Europa
1973 slog en ny skrift ned som en bomb i Västtyskland, Die Auschwitz Lüge (The Auschwitz Lie: An Eyewitness Report. Den var skriven av Thies Christophersen, en soldat i tyska armén. Han blev skadad och omplacerades till Kaiser Wilhelm Institut, nära Auschwitz, där han arbetade med hundratals polska interner i ett projekt att framställa syntetiskt gummi. Han var där i nästan ett år och såg under hela denna tid inte ett enda tecken på någon medveten utrotning av någon folkgrupp. De som dog gjorde det ofta av t.ex. tyfus, något som drabbade alla etniciteter, inte minst tyskarna själva. Christophersens egen överordnades fru dog av den fruktade sjukdomen.
Han berättade att han arbetat bara två kilometer från de påstådda lägren och kände till området mycket väl. Det hade därför kommit som en chock och fullständig överraskning när han fick höra talas om anklagelserna mot tyskarna. Han menade att om man verkligen hade gasat miljoner judar under den period han var där är det omöjligt att han inte skulle ha sett något tecken på det. Han såg aldrig några långa led, rykande skorstenar eller högar med lik. Han kände aldrig någon lukt från en sådan påstådd aktivitet eller hörde något ljud, några hjärtskärande protester eller skrik.
Hans påståenden har sedan fått stöd vid analys av flygfoton britterna tog över området under 1944 och som inte visar några spår av något utrotningsläger eller aktiviteter att utrota människor, varken vid stamlägret eller Birkenau. Fotona visar inga högar med kol som skulle behövts till gasugnarna, köer av människor, rök från gasugnarna, pyrande högar med lik, bränngropar (som man också påstod användes), o.s.v. – inget. Inte ett enda tecken finns dokumenterat i dessa flygfoton.
En tysk domare ger understöd
Thies Christophersens teser fick understöd av domaren i Hamburg, Wilhelm Stäglich som var fallskärmsjägare stationerad strax utanför Auschwitz under juli till september 1944. Han skulle koordinera vissa aktiviteter med lägerledningen i Auschwitz och var därför där fyra gånger under perioden. Han såg inte några missförhållanden, illa behandlade fångar, o.s.v. Tvärtom föreföll lägret vara mycket välskött. De flesta såg inte ut att vara undernärda, torterade eller inhumant behandlade. På den ort han var stationerad kände inte någon av lokalbefolkningen till några missförhållanden.
”Han såg aldrig några gasugnar, brinnande krematorier, pyrande högar, bränngropar eller ruttnande lik.”
Förföljda och åtalade
Både Thies Christophersen och Wilhelm Stäglich blev förföljda och trakasserade av myndigheterna. De blev genast anklagade för antisemitism och för att vara nazister. Judiskt kontrollerad tysk media slog upp stort att detta var ”den värsta propagandan sedan andra världskriget och som skulle gjort Hitler och Goebbels stolta”. Juden Simon Wiesenthal skrev brev till tyska advokatsamfundet och fick Manfred Röder utesluten för att han varit med och skrivit förordet till Christophersens bok. 1976 dömdes han senare i Darmstadt för att ”ha kränkt det judiska folket”. Efter fler judiska protester förbjöds boken i Österrike och redan tryckta exemplar brändes. I Tyskland valde man vid denna tid att inte förbjuda boken då man var rädd att det skulle ge den, oönskad, publicitet.
Stäglich förföljdes också och fick snart sluta som domare i Hamburg. Detta var dock inte nog för de judiska påtryckargrupperna som önskade att han också blev av med sin pension, vilket de delvis lyckades med. Nu fick dock Stäglich mer tid över att forska och skrev därför en ny bok, Der Auschwitz Mythos: Legende oder Wirklichkeit? The Auschwitz Myth: Leged or Reality? år 1979. Boken, 457 sidor lång, går igenom ämnet i detalj och fick snabbt inofficiell status som referensverk bland revisionister. Boken förbjöds dock att säljas i Tyskland. Åtal väcktes snart mot honom för ”uppvigling”. Samtliga böcker som tryckts beslagtogs. 1982 inledde, efter omfattande påtryckningar, universitetet i Göttingen en process mot honom för att frånta doktorstiteln han erhållit 1951, något de lyckades med, baserat på den lag Hitler själv infört 1939, för att hindra kritik mot sin egen regim. Som i ett ödets ironi kunde därför judarna använda Hitlers lag för att tysta kritik mot, av dem, fabricerade och underhållna myter.
Fler andra
Flera andra skrev också om dessa frågor ur ett kritiskt perspektiv. De som kan nämnas är Dr. Franz J. Scheidl, Emil Aretz och Udo Walendy. De två första skrev om de häftiga överdrifterna, den senare kunde bevisa att många fotografier var iscensatta och ibland t.o.m. teckningar av lik, snarare än verkliga kroppar.
Liten påverkan
Tyvärr skulle det dröja till 1974 och boken, Did Six Million Really Die? Av Richard Harwood innan revisionistiska forskare skulle få något genomslag hos den breda allmänheten. Finns att ladda hem gratis från länken ovan. Den boken ska vi titta på i kommande inlägg. Vill du lära dig mer, läs gärna också följande bok som du laddar ner helt anonymt från Fria Sidors server. Den är mycket bra och på svenska.
Denna serie bygger på Joel S. A. Haywards examensarbete. Det är något av det bästa som skrivits om denna fråga. Han gjorde bara ett arbete och blev så hårt attackerad av den judiska lobbyn att han helt dragit sig tillbaka från detta område och lever nu ett vanligt liv i Nya Zeeland och vill inte att verket ska spridas på nätet. Det finns en del falska kopior. Originalet går dock att beställa här. Det rekommenderas varmt för dig som förstår mycket redan. Är du bara nyfiken och i början av ditt uppvaknande kan du med fördel börja med den mer grundläggande boken ovan i länken. Du är helt anonym när du laddar ner den från Fria Sidors server.
