I detta inlägg ska vi titta på influensan och mysterierna kring den. Hur länge influensan funnits vet vi inte men den är beskriven så långt tillbaka som 800 år f.kr. Denna framställning koncentrerar sig på observationer från år 1500 fram till nutid. Konsensus är idag att influensan beror på något som smittar men vetenskapen var fram till 1900-talets början inte alls lika övertygad om den saken. Det finns flera skäl till det. Den slog till plötsligt med full kraft och försvann lika fort, den uppstod samtidigt i olika världsdelar och den tycktes följa årstiderna. Detta inlägg baseras huvudsakligen på boken The Transmisson of Epidemic Influenza av R. Edgar Hope-Simpson.
Hundratals liknande berättelser
Den grekiska poeten Homeros beskrev någon gång 800 f.kr. en epidemi i Grekland som stannade i nio dagar för att sedan försvinna lika snabbt som den kom. 2600 år senare dokumenterade Dr. John Haygarth en epidemi i Chester, Wales, år 1775. Influensan svepte in mellan 15 och 25 november och försvann efter någon månad. Den spred sig samtidigt till alla byar i landskapet. Haygarth hade god kontakt med sina läkarkollegor i hela norra Wales som alla beskrev ett liknande förlopp och dessutom vid samma tidpunkt.
Detta förbryllade Haygarth och hans kollegor eftersom någon smitta omöjligt kunde ha skett mellan avlägsna byar i ett så vidsträckt landskap. Kontakten mellan byarna var, vid denna tid, ytterst begränsad. Ännu märkligare var hur influensan samtidigt kunde drabba människor, inte bara i åtskilda byar, utan som dessutom bodde enskilt på avlägsna, utspridda gårdar i landskapet.
Ovanstående är bara två beskrivningar – det finns hundratals liknande gjorda av läkare på vitt skilda platser runtom i världen de senaste 500 åren. Tidpunkten för influensan kunde variera något men den kom alltid på vinterhalvåret. Varaktigheten varierade, från veckor till månader och kom lika plötsligt som den försvann. Samma beskrivningar, vid samma tidpunkter men på vitt åtskilda platser – i Asien, Europa och Amerika.
Få långväga kontakter
Det är viktigt att komma ihåg att dåtida undersökningar av influensan företogs i en tid med betydligt mindre folkmängd och lägre befolkningstäthet än idag. Huvuddelen av befolkningen var sysselsatta i jordbruket och stationära på en plats. Förflyttningar skedde med häst och vagn och resor mellan landskap ovanliga. Ännu ovanligare var resor till andra länder och kontinenter, de senare med båt som tog veckor eller månader.
Transporter – då och nu
Det kan vara värt att påminna om att långväga resor är ett relativt nytt fenomen. Sverige fick sin första längre järnvägssträcka för allmänheten år 1858 i Kristinehamn, 7,9 km lång. Järnvägsnätet byggdes ut för allmänhetens användning i slutet av 1800-talet och tågtrafiken hade sin höjdpunkt första halvan av 1900-talet.
Bilen kom ännu senare. De första bensindrivna bilarna kom på 1880-talet och var rariteter. I Sverige fanns endast några tusen bilar fram till år 1915. Det var först med T-Ford i USA, VW-bubblan i Tyskland och Volvo Amazon i Sverige som bilen blev folklig. Denna utveckling tog fart i mitten på 1900-talet. Sverige hade inte ens asfalt på mer än 50 procent av riksvägnätet år 1950.
Vi kan därför konstatera att varken järnväg eller biltrafik innan början på 1900-talet kan ha spridit något virus inom ett land och orsakat ett samtidigt utbrott på vitt åtskilda platser.
Den första flygresan företogs runt år 1900. Det skulle dröja till 1927 innan någon flög över Atlanten. Affärsresandet, förbehållet ett fåtal, började på 1950-talet och flygets tillgänglighet för en bredare allmänhet kom något decennium senare. Flygtrafiken kan därför inte ha spridit något virus som orsakat ett samtida utbrott på olika kontinenter förrän i mitten av 1900-talet.
Sammantaget kan vi utesluta att varken, järnvägen, bilen eller flyget kunnat hjälpa till att snabbt sprida något smittsamt virus inom eller mellan länder och kontinenter före 1900-talets början.
Problemet med det smittsamma viruset
Enligt rådande teori orsakas influensan av olika virusvarianter. Det första identifierade influensaviruset kallas H2N2 och är från 1889. Nya, muterade varianter, identifierades sedan efter hand som t.ex. H3N2 år 1900, H1N1 år 1908, o.s.v. De influensavirus som anses ha lett till pandemier och större dödstal är H1N1 (Spanska sjukan 1918 och Svininfluensan 2009), H2N2 (Asiaten 1957), H3N2 (Hong-Kong influensan 1968), H5N1 (Fågelinfluensan 2000) och H2N2 (Fågelinfluensan 2013).
Det som skiljer influensavirus åt är främst två ytproteiner, hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). Det finns 16 kända varianter av H samt nio av N.
Konsensus idag är att när en ny virusvariant sveper över världen vet vi att alla drabbas av samma virus eftersom de unika ytproteinerna går att identifiera hos alla som får det, oavsett var på jorden de befinner sig. Det fungerar exakt likadant med coronavirus. Covid-19 orsakas av ett virus, Sars-Cov-2, vilket skiljer sig från den förra varianten, Sars-Cov, i ytproteinet – det s.k. spikproteinet(S). Alla som testas positivt för Sars-Cov-2, var de än befinner sig i världen, har enligt rådande vetenskap smittats av samma virusvariant.
Här uppstår ett problem – kanske bättre uttryckt ett mysterium. Hur är det möjligt att en influensa som sveper över världen, samtidigt i alla länder, är samma virusvariant innan långväga resor, inom eller mellan länder och kontinenter, var möjliga?
Vi kan, intuitivt, förstå att ett omfattande resande hos allmänheten skulle kunna sprida ett virus såsom vi föreställer oss det idag – det som inte går att begripa är hur det kunde ske före 1900-talets början och långt före det. Går influensavirus idag att isolera och identifiera som unika och som orsak till influensor måste detta också gällt innan denna upptäckt. Det finns dock inget bra svar på hur smittspridningen kunde ske så snabbt och långväga innan resandet blev mer utbrett.
Säsongsmönster
Ytterligare en förbryllande omständighet är att influensan tycks följa ett regelbundet säsongsmönster. På norra halvklotet slår influensan till under vårt vinterhalvår, på det södra halvklotet under vår sommar, vilket är deras vinter. Detta mönster är tydligt och har bekräftats i många undersökningar, bl.a. av WHO. De undersökte, för att ge exempel, influensans utveckling i Afrika åren 1964 till 1975 och fann att 90 procent av fallen i de sydligaste delarna av Afrika skedde under april till september, i de norra delarna inträffade 90 procent av fallen, perioden oktober till mars. Ett liknande mönster ser vi i alla världsdelar.
Skillnaden vad gäller influensans utbredning är således veckor när vi tittar öst till väst men halvårsvis norr till söder. Denna regelbundna säsongsvariation har beskrivits, med få undantag, så länge influensan dokumenterats.
Slutsats
Baserat på ovanstående observationer var många läkare innan Pasteur och Koch – med introduktionen av smittsamma mikrober – inte övertygade att influensan orsakades av något smittsamt.
Läkarna verksamma i sitt lokala landskap uteslöt att influensan berodde på en smittsam sjukdom eftersom de drabbade, inte hade haft någon kontakt med varandra. Man uteslöt att något smittsamt låg bakom eftersom en mikrob knappast kan ta sig över kontinenter och världshav så att hela jorden infekterades med några veckors mellanrum. Man uteslöt att det var något smittsamt eftersom influensan följde säsongerna. Något som smittar hela världen kan inte bara stanna på övre- respektive undre jordklotet. Smittan kan omöjligt känna till geografin.
I detta inlägg finns inte utrymme att närmare gå in på vilka alternativa förklaringsmodeller som skulle kunna finnas. Syftet är att uppmärksamma läsaren på att teorin om influensan som en smittsam sjukdom – idag enligt konsensus orsakat av olika virusvarianter – inte är lika självklar som man vid en första anblick kan tycka. Med detta sagt är ovanstående förbryllande omständigheter ett ganska tungt argument att åtminstone vara öppen för att de säsongsbundna och regelbundna influensorna inte behöver bero på någon smitta.
Corona försvann plötsligt i Sverige under sommarmånaderna 2020 för att sedan återvända i november. Varför? Även om vi håller fast vid att corona beror på ett virus som smittar är det uppenbart att symptomen också orsakas eller förvärras av något annat, i detta fall årstiden. Ska vi gradera orsakerna, under antagande att vi tror på ett virus, visar utvecklingen sommarhalvåret 2020, inte minst i Sverige, att årstiden tycks ha en större betydelse än själva viruset. Något att fundera på.
Den kanske enda teorin där det går att förena influensans förlopp före och efter att resandet tog fart är hypotesen om det latenta viruset. Vi kan identifiera ett virus men det finns redan hos alla som får influensan. Istället är det någon annan yttre omständighet som aktiverar det. Det är i alla fall så forskarna anser att vissa cancersjukdomar uppstår, så tanken är därför nära rådande konsensus inom närliggande medicinska områden.
Är detta den bästa förklaringen uppstår en annan fråga: Om viruset redan finns latent i vår kropp, vet vi säkert att det är viruset som utlöser en sjukdom? Kan inte en enklare förklaring vara att de virus vi identifierar uppstår som en följd av sjukdomen?
En sak är helt säker – dagens vetenskap är inget annat än konsensus, grupptänkande, där det vetenskapliga stödet för hypoteserna, i bästa fall, är svaga. Det är chockerande men knappast förvånande att området hälsa är lika infekterat med PK-viruset som alla andra samhällsområden.
PK-viruset är farligt och orsakar permanent eller temporär hjärndöd. Det sprids främst genom propaganda i systemmedia. Sjukdomen är smittsam och ganska svår att bli av med, för en del är sjukdomen obotlig men det går att bli av med den om man verkligen vill. Det finns ett enda känt verksamt vaccin och det är att TÄNKA SJÄLV. Vi har alla begåvats med en av universums mest fantastiska och komplexa skapelse – hjärnan. Varför skulle vi avstå från att använda den?
Tack för att du läser Fria Sidor!
