Fria Sidor har i tidigare inlägg baserat på R. Edgar Hope-Simpsons bok, The Transmission of Epidemic Influenza, pekat på en rad omständigheter som fick många forskare och läkare att tvivla på att influensan berodde på någon ny smitta som sveper in. Vi fortsätter på detta spår baserat på samma bok och börjar med en kort repetition för att sedan titta på ytterligare några mystiska egenskaper hos influensan.
Influensan som kunde flyga
Influensan är inget nytt fenomen utan har dokumenterats mer utförligt åtminstone sedan 1600-talet. En märklig omständighet var hur den, på den tiden, kunde uppstå samtidigt runt jorden.
Idag föreställer vi oss att den sprids främst genom flyget men på den tiden fanns inget flyg som kunde sprida influensan mellan kontinenter och länder. Det fanns heller ingen järnväg eller vägnät som möjliggjorde spridning inom ett land. Sjöfarten var det enda transportmedlet, förutom häst och vagn men båda för långsamma att förklara ett världsomspännande förlopp.
Läkare undrade hur det kunde komma sig att samma sjukdom uppstod samtidigt hos människor på öde gårdar ute på landsbygden i Asien, Europa och Amerika inom enbart några månader, ibland veckors, mellanrum?
Mönstren som kräver förklaring
Det andra som förbryllade dåtidens läkare var hur det kunde komma sig att influensan uppvisade ett så tydligt säsongsmönster om den berodde på något smittsamt. När influensan kom på norra halvklotet var det alltid under vinterhalvåret, på sommarhalvåret hade den försvunnit. Motsvarande mönster fanns på det södra halvklotet, där deras vinter är vår sommar och tvärtom.
Om nu influensan är så smittsam att den kan flyga över kontinenter på veckor, varför stannar den då vid ekvatorn?
Mysteriet med de isolerade fartygen
Charles Creighton (1894) och Noah Webster (1800), båda forskare på influensan, beskrev många exempel där fartygsbesättningar på långseglingar drabbades av influensan, trots att det var månader sedan de lämnat hamn. När de sedan nådde land fick de reda på att influensan drabbat befolkningen också där.
År 1857 seglade, för att ge exempel, krigsskeppet Arachne utanför Kuba utan någon kontakt med land. 114 av besättningens 149 medlemmar fick influensa. Fartyget hade inte lämnat en hamn där influensan fanns och det hade gått månader sedan det satt segel. Kaptenen fick i efterhand reda på att influensan hade slagit till på Kuba samtidigt.
Hur är det möjligt att influensan slår till mot besättningen på fartyg som inte varit i land på månader, detta samtidigt som influensan drabbar dem på land i närheten?
Ett virus ersätter ett annat
En annan fråga som är obesvarad är hur det är möjligt att ett virus tar över och ersätter ett annat. Varför finns t.ex. ingen influensa 2020? Den har försvunnit och ersatts av corona. Borde vi inte ha olika virus som orsakar olika influensor och samtidigt?
Orten Cirencester, England, omfattade runt 3700 människor på en yta av 80 km2. Man kunde observera att det som hände där, perioden 1968 till 1976, i stort speglade det som hände i hela England.
Viruset (H2N2) ansågs orsaka influensan åren 1958 till 1968 men när ett nytt virus dök upp, H3N2, det som kallas Hong-Kong influensan år 1968, försvann H2N2 helt. Perioden 1968 till 1971 fanns, i princip, enbart viruset, H3N2, det som orsakat Hong-Kong influensan.
Efter 1971 uppstod sex andra strängar, varav tre enbart under en enda säsong. 1972 hade det ursprungliga H3N2 ersatts av en variant som kallades England, 1973 av Port Chalmers, 1974 av Intermediate, 1975 av Victoria och 1976 kom varianten England tillbaka.
H3N2, ursprungsvarianten, hade samtidigt försvunnit. Exakt samma mönster syntes i England som helhet.
Tittar vi historiskt ser vi samma mönster. H3N2 orsakade influensan år 1900 till 1918, H1N1 år 1918 till 1928 och H0N1 år 1929 till 1946. År 1946 till 1957 var det så dags för H1N1 att återkomma, år 1958 till 1968 regerade H2N2 som försvann helt 1968 för att ersättas av H3N2, o.s.v.
Inget har ändrats, år 2020 försvann influensan helt för att ersättas av corona och viruset Sars-Cov-2. Konsensus är idag att nya virus, av samma typ, är muterade varianter. Huvudtyperna finns kvar men de antas inte vara exakt likadana. Det må så hur det vill med den saken men varför försvinner andra virus helt bara för att nya kommer?
Inte alla i hushållet drabbas
Ett annat mysterium som Hope-Simpson beskriver i sin bok är den omständighet att smittan slår så olika inom hushåll. Eftersom ett helt nytt virus, H3N2, orsakade Hong-Kong influensan hade forskarna goda möjligheter att i detalj studera hur det spreds i olika hushåll på orten Cirencester, England, perioden 1968 till 1969.
Det man fann var högst oväntat. För det första hade viruset inte spridits vidare i 70 procent av alla hushåll där minst en person haft viruset och influensan, trots att viruset var helt nytt. För det andra kunde man genom att studera tiden mellan den första i hushållet som fått influensan och andra som sedan fick den att något tydligt samband inte fanns som visade att de andra fått influensan av någon annan i hushållet. För det tredje syntes inget mönster i hushåll vad gäller smittspridning, där i vissa hushåll alla drabbades, i andra ingen eller ett fåtal.
H3N2 var ett helt nytt virus. Varför smittade inte en sjuk i ett hushåll alla andra med viruset? Varför blev medlemmar i hushåll inte sjuka på en gång utan vid olika tidpunkter och varför fick ingen viruset i vissa hushåll medan alla i andra?
Corona och nedstängningar
En sak vi sett med corona, som beter sig ungefär som influensan, är att den drabbat alla regioner i västländerna ganska lika oavsett om man stängt ned samhällena eller inte.
Exemplet Sverige
Sverige fick en puckel överdödlighet våren 2020, utan nedstängning, varefter corona tog paus under sommarhalvåret. Till hösten var det dags igen, denna gång hade Sverige stängt ned i högre grad men det hade knappast någon större betydelse.
Människor i Sverige trängdes på bussar, spårvagnar och i tunnelbanan, våren 2020, utan att det orsakade ökad smittspridning. Hösten 2020 och vintern 2020/2021 stannade fler hemma men någon större skillnad mot våren 2020 kan vi inte se i statistiken.
Exemplet USA
Delstaterna har haft delvis olika förhållningssätt till corona. Några platser som Michigan och Kalifornien har haft nedstängningar med diktatoriska drag, Florida och Texas har gått mer försiktigt fram. När forskarna studerat skillnaderna mellan dessa delstater hittar man inga skillnader som är så stora att de åtgärder som vidtagits kan förklara dem.
Är corona och influensan smittsamma?
Vi kan, med facit i hand, konstatera att om nedstängningar, social isolering och masker inte hindrar någon att få corona, finns fog för att fundera på om sjukdomen verkligen beror på något som smittar. Om vi tror att den smittar, hur kan vi förklara att nedstängningar inte hjälper och att corona upphör under sommarhalvåret för att sedan återkomma på vinterhalvåret?
Det finns tillräckligt med oklarheter som borde intressera forskarna, precis som på 1700- och 1800-talet, att titta på dessa grundläggande frågor, speciellt då detta farliga smittsamma virus, Sars-Cov-2, hur otroligt det än låter, ännu inte är fullständigt identifierat eller kartlagt. Ingen studie är heller ännu utförd som bevisar att corona eller influensan smittar och exakt hur det skulle gå till – dagens vetenskap är konsensus och bygger enbart på lösa antaganden.
En intressant alternativ förklaring
En omedelbar tanke vad gäller att förklara influensans säsongsmönster är solinstrålningen. Alla på norra halvklotet drabbas samtidigt. Då måste solen ha med influensan att göra. Den varierar regelbundet med årstiderna.
Vi vet att solinstrålningen påverkar oss människor bl.a. genom bildandet av D-vitamin. Då borde det finnas ett samband mellan D-vitamin och influensan. Visserligen drabbas många samtidigt men det kan bero på att alla får färre soltimmar, inte nödvändigtvis för att de smittat varandra.
Vi kan i alla fall våga tänka tanken att det främst är brist på D-vitamin som orsakar sjukdom, inte det eventuella viruset. Kan viruset i själva verket uppstå som en följd av influensan som i sin tur beror på brist på D-vitamin? Helt sensationellt skulle det inte vara med tanke på det vetenskapen fann vad gäller vitaminbrist gällande pellagra, beriberi och skörbjugg.
Vi vet att förmågan att bilda D-vitamin varierar med hudfärg och ålder. Svart pigment finns för att skydda mot stark sol, vitt pigment för att möjliggöra maximalt solupptag. Det är kanske ingen slump att vi ofta kunnat läsa om att i Europa och USA det främst är mörkhyade som fått svåra symptom och att stora delar av Afrika inte drabbats så hårt av corona. Äldres försämrade förmåga att bilda D-vitamin förklarar då också, åtminstone delvis, varför de drabbas i högre utsträckning än unga.
Vi har också olika svåra influensasäsonger och här skulle också kunna finnas naturliga förklaringar. Solens förmåga att nå ner varierar mellan åren. Kan det vara så att influensan drabbar hårdare under vinterhalvåret om perioden innan varit extra solfattig?
En annan omständighet som sällan omnämns är demografin. Vi vet att ovanlig många föddes runt 1940-talet. Denna generation är nu 80 år och det finns således fler vars kroppsfunktioner börjat svikta. Runt hälften av alla dödfall med corona har skett på äldreboenden, med en låg återstående förväntad livslängd och där man, av naturliga skäl, vistas mer inomhus och inte ute i solen lika mycket.
Vi vet också att efter en svår influensa har många svaga strukit med. Vi kanske kan säga att stormen tar svaga träd men vid en liknande storm nästa år finns det helt enkelt inte lika många sköra träd den kan fälla, vilket kan förklara en del av de variationer mellan åren vi ser.
När vi ändå är inne på solen så varför inte också fundera på om detta med solfläckar också kan ha betydelse? Vi vet att de varierar och i cykler. När solen är aktiv skickar den mer elektromagnetisk strålning mot jorden som då hindrar den kosmiska bakgrundsstrålningen att nå jorden. Detta påverkar molnbildning och därmed både solinstrålning, temperatur och nederbörd.
Fler och fler forskare lyfter fram brist på D-vitamin som en bidragande orsak till influensan och corona.
Viktigt att skifta fokus
Fokus under det senaste året har varit på viruset och de förebyggande vaccinerna. Viruset är farligt och måste hindras från att spridas innan vaccinerna kommer, är narrativet. Man borde agerat tvärtom – totalt fokus på att bota och lindra, sedan undersöka orsakerna, virus och eventuella vacciner.
Vi har haft bevisade effektiva behandlingar för att lindra eller stoppa symtom, allt från att vistas i solljus och vitaminer, där inte minst brist på D-vitamin är vanligt på norra halvklotet under vinterhalvåret, till väl beprövade läkemedel som hydroxiklorokin, Ivermectin samt budesonid.
Uppskattningar av kvalificerade läkare antyder att upp till 90 procent av alla dödsfall hade kunnat undvikas med hjälp av dessa kända botemedel om fokus legat på att lindra och bota, inte enbart på att stoppa detta virus och förebyggande vacciner.
Det var vansinne att mitt i en svår influensa satsa allt på ett experimentellt förebyggande vaccin som i bästa fall skulle komma efter ett år, när det för att rädda liv under pågående sjukdom faktiskt redan fanns effektiva botemedel.
De vill skapa rädsla och ett nödläge
Vi förstår idag att eftersom alla dessa botemedel förlöjligats, förtigits, falskeligen nedvärderats och inte sällan förbjudits att man inte ville att det skulle finnas någon lindring eller bot. Skälet är självklart att vi aldrig annars hade haft någon utbredd rädsla för något virus som idag gör att många, villigt eller av grupptryck, är bredda att ge upp sina friheter, acceptera vaccinpass och att ständigt injiceras med nya vacciner.
Med verksamma medel för lindring och bot hade man heller aldrig kunnat förklara ett nödläge och godkänna de experimentella vaccinerna.
Det är en cynisk och sjuk plan som saknar motstycke under vår livstid. Frågan måste ställas om det någonsin funnits en så utstuderad och ond plan att tvinga en hel värld i en viss riktning?
Tack för att du läser Fria Sidor!
