Fria Sidor granskar bakterier, virus och sjukdomar samt dess möjliga orsaker. Detta inlägg är baserat på professor Peter H. Duesbergs fantastiska bok – Inventing the AIDS Virus. Vi börjar men en kortare repetition om vad vi lärt oss hittills för att sedan gå in specifikt på Hepatit B.
Vad har vi lärt oss hittills?
Vi har hittills sett att sjukdomar som skörbjugg, beriberi och pellagra länge var ett mysterium. Redan för flera hundra år sedan fanns det läkare som var inne på rätt spår men konsensus drev i riktningen för en smittsam farlig mikrob. Till slut, efter vetenskapliga framsteg, kunde man fastställa vad som var den verkliga orsaken – vitaminbrist.
Vi har också sett att efter upptäckten av bakterier och ännu mindre mikrober, virus, hela forskarvärlden och en stor del av pengarna styrdes in mot att bekämpa det externa hotet – bakterier och virus som förmodat anfaller vår kropp. Det var oerhört hög prestige att lyckas knyta en bakterie eller ett virus till en sjukdom vilket ledde till att många i sin iver gjorde avkall på de strikta beviskraven enligt Robert Kochs postulat, t.o.m. Koch själv.
En central del är sammanblandningen av kausalitet (orsak) och samvariation – att många får en sjukdom samtidigt behöver, som vi sett, åtminstone inte uteslutande bero på ett virus utan ha andra orsaker och som påverkar många samtidigt. Ett exempel är influensan som tycks variera med årstiderna.
I början av 1900-talet minskade många s.k. smittsamma sjukdomar i västvärlden vilket under en period gjorde att bakterie- och virusjakten gick i stå. Detta ändrades då man i slutet av 1960-talet kom på hypotesen att virus kanske var den främsta orsaken till cancer. Nu vädrade forskarvärlden morgonluft – jakten kunde återupptas.
Vi har sett hur den yttrade sig i jakten på Burkitts lymfom som kopplades till Epstein-Barr virus, ett virus nästan alla på planeten har. Vi har sett den vad gäller livmoderhalscancer där man först misstänkte herpesvirus, vilket nästan alla på planeten också har men till slut landade på ett humant papillomvirus (HPV) – ett virus alla på jorden får förr eller senare.
Dagens konsensusvetenskap knyter virus som en stor del av befolkningen har till sjukdomar endast ett fåtal får. För att lyckas med det var man tvungen att lansera hypotesen om det latenta viruset. Ett latent virus finns i din kropp och kan finnas hos alla men det är vilande tills någon annan omständighet aktiverar det. Det betyder att människor kan vara bärare i årtionden utan minsta symptom men om en sjukdom uppstår, knyter man den till viruset.
Forskarna stötte på problem eftersom inte alla som fick sjukdom hade bevisade virus eller rester av det efter sjukdom. Detta gjorde det nödvändigt för dem att laborera med andra förklaringar. En viktig sådan är mutationer, där olika varianter av ett virus är olika farliga. Det anses också förklara varför inte alla får exakt samma symptom.
Man har på detta sätt skapat den perfekta fienden – det externa, farliga och smittsamma hotet mot vår hälsa – ett virus. I stort alla sjukdomar kan, med dessa synsätt, kopplas till virus. De som inte får någon sjukdom är asymtomatiska, viruset har övervunnits eller är latent, de som blir sjuka har drabbats av det.
Hepatit B och levercancer
Hepatit B är ett virus de allra flesta inte får några symptom av. Det ger inflammation i levern varefter det försvinner för att aldrig igen orsaka några symptom. I några fall blir infektionen kronisk – i västvärlden hos ca: 0,1 procent av befolkningen, i Asien hos upp till fem procent. De som har kronisk Hepatit B får oftast inte heller några allvarligare symptom. För ett mindre antal angrips levern i skov där varje nytt skov försämrar leverns förmåga och kan på sikt, enligt rådande teoribildning, leda till levercancer.
Förekomst
Hepatit B anses mycket ovanlig i Sverige, några tusental fall per år diagnostiseras, varav 50 till 100 behöver akutvård. Ingen dödsfallsstatistik finns lättillgängligt redovisad i Sverige vad Fria Sidor kan se. I USA diagnostiseras runt 3000 per år med akut Hepatit B, runt 0,001 procent av befolkningen. Ungefär 1500 per år i USA har Hepatit B angivet som dödsorsak.
Sjukdomen är i Sverige klassad som allmänfarlig enligt svensk smittskyddslag och därmed smittspårningspliktig. Enligt WHO är Hepatit B en av de vanligaste infektionerna, där i världen upp till 2 miljarder har haft eller har viruset, en kvarts miljard är kroniska bärare och en halv miljon dör per år i sviterna av Hepatit B, enligt den av Bill Gates finansierade världshälsoorganisationen.
Utveckling
På 1970-talet var Hepatit B sällan omnämnt, trots att det redan upptäckts. Det kom mer i fokus i samband med AIDS/HIV under 1980-talet. Vaccinering rekommenderades först för riskgrupperna – homosexuella, sprutnarkomaner och infekterade mödrar.
Man började marknadsföra Hepatit B som ett farligt virus under 1990-talet samtidigt som läkemedelsverket i USA föreslog att vaccin mot Hepatit B skulle ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet. Detta skedde i olika omgångar där man först fokuserade på nyfödda, sedan vuxna och till slut barn under 18 år. Man lyckades genom intensiv marknadsföring och skapad rädsla få något som drabbar ett fåtal bli en angelägenhet som berör alla, utan minsta hänsyn tagen till de risker vaccinerna medför. Vaccin mot viruset Hepatit B är nu allmänt accepterat som något alla bör ta.
Vaccination
I Sverige ingår Hepatit B i vaccinprogrammet för barn sedan 2016 och ges tre gånger vid 3, 6 och 12 månaders ålder. I USA ingår det inte bara i det rekommenderade vaccinationsprogrammet, utan är ett krav för att få gå i förskola (förutom Alabama och South Dakota). Vaccinationerna expanderar också i Afrika, Sydamerika och Asien, inte sällan med hjälp av olika biståndsprogram. Vacciner mot Hepatit B växer kraftigt, med 6 procent per år, och beräknas snart nå en världsförsäljning på 30 miljarder kronor.
Diagnos
Hepatit B kan konstateras med eller utan symptom, ett antikroppstest räcker.
Frågeställningar
Det finns ett flertal frågor: Levercancer smittar inte, i djurförsök har man inte kunnat framkalla levercancer med Hepatit B, i västvärlden drabbar Hepatit B främst drogmissbrukare – i Asien är det istället främst barn som får viruset redan vid födseln men de flesta som får levercancer är mellan 30 och 60 år, vilket betyder att viruset är latent under lika lång tid. De som får cancern är inte heller alltid längre kroniska bärare av viruset och ingen kan förklara varför någon ska vaccinera sig mot något man redan fått vid födseln? Borde inte viruset ge immunitet?
Risker
Vaccin mot Hepatit B kan, som alla andra vacciner, ge upphov till neurologiska skador, autoimmuna sjukdomar och t.o.m. död.
Under 1990-talet då vaccinerna innehöll tiomersal (kvicksilver) uppskattas upp till en miljon barn ha fått inlärningssvårigheter till följd av vaccinerna i USA. Även övriga ingredienser som aluminium, jäst och rekombinerat DNA har kopplats till olika biverkningar.
1986, fem år innan läkemedelsverket i USA (CDC) började trycka på för allmän vaccinering rapporterades ca: 280 barn under 14 år fått allvarligare symptom till följd av Hepatit B. År 2006, då vaccin mot Hepatit B sedan en tid ingick i vaccinprogrammet, fanns fler än 23 tusen inrapporterade biverkningar kopplade till vaccinerna i samma åldersgrupp, inklusive 800 misstänkta dödsfall.
I ett kongressförhör vittnade en pappa till ett barn på fem månader som dött omedelbart i samband med vaccinet (Hepatit B) och man konstaterade att i åldersgruppen 0 – 1 år är biverkningar och död till följd av Hepatit B vacciner minst 20 gånger så vanliga som sjukdom orsakat av viruset.
Slutsatser
Det är intressant att en sjukdom som i djurförsök aldrig lyckats framkalla levercancer och där i Sverige främst drogmissbrukare drabbas, svenska myndigheter ändå väljer att ge vaccin till barn tre gånger innan de ens fyllt ett år. Kan det verkligen vara i barnets intresse med en så liten kropp och ett ännu inte fullt utvecklat immunförsvar att få alla dessa injektioner mot en sjukdom som de förmodligen aldrig skulle få?
Hepatit B påstås smitta men någon epidemi har vad Fria Sidor vet aldrig drabbat svenska folket. I Sverige är dödfallen så få i relation till Hepatit B att de t.o.m. är svåra att finna statistik om. I USA, ett land med mer än 30 gånger så stor befolkning, uppges 1 500 ha dött med Hepatit B som dödsorsak. För att sätta det i perspektiv uppskattas 500 000 i USA dö till följd av rökning varje år, knappt 350 gånger fler.
Varken svenska eller amerikanska myndigheter kan ange vacciner som skäl till den ovanliga förekomsten i västvärlden. Särskilt inte Sverige där Hepatit B först sedan 2016 ingår i det rekommenderade vaccinationsprogrammet. Hepatit B har haft lång tid på sig, långt innan dess upptäckt, att slå till men aldrig gjort det.
Det är också noterbart att när många av de tidigare sjukdomarna försvann i västvärlden man haussar upp siffrorna i utvecklingsländerna. Jättemånga drabbas men inte här. Vi bör dock ta det ändå – för säkerhet skull, är argumentet.
Sveriges folkhälsomyndighet borde vara ledande i att värna den svenska folkhälsan, inte vara megafon åt agendasättarna och vaccinindustrin. En förnuftig, ärlig och balanserad diskussion om för- och nackdelar med Hepatit B vaccinerna och vaccinprogrammet i stort lyser dock med sin frånvaro.
Tack för att du läser Fria Sidor!
