Uppdatering: Bechir Rabani avled bara dagar efter att han granskade Robert Aschberg och kopplingar mellan Facebook, Expressen och Expo och detta inlägg skrevs. Bara timmar efter granskningen stängdes hans konton på Facebook ner. Fria Sidor väljer av respekt för Bechir Rabani att vänta med nya inlägg några dagar och klistrar denna först. Skulle familjen till äventyrs läsa detta, har Fria Sidor några råd a) ta kopior på innehållet i datorer och telefoner b) överlämna innehållet till lojala personer som kan ta vara på den forskning som bedrivits och se till att innehållet kommer allmänheten till känna c) anlita omgående en advokat som säkerställer er rätt till att själva obducera d) anlita en pålitlig obducent som är skicklig och misstänksam e) lita inte på svensk polis, av Sverige tillsatta obducenter, svenskt rättsväsende f) utgå ifrån att detta är ett lönnmord tills det är 100% bevisat att det inte är det h) starta en insamling och dela ut ett årligt pris till den som verkar i er sons anda. Med störta vördnad och respekt, Fria Sidor.
Bechir Rabani, Megafonerna, har gjort en mycket intressant video om Robert Aschberg. Den är mycket sevärd och viktig av två anledningar; dels söker Rabani konfrontera Aschberg i hans hem exakt såsom Aschberg gör mot andra, dels blottlägger Rabani Aschbergs rötter och visar på ett förtjänstfullt sätt kopplingen mellan Robert Aschberg och hans farfar Olof Aschberg (Obadja Asch), den Röde Bankiren. Robert Aschberg är naturligtvis inte ansvarig för att hans förfader hjälpte de judiska folkmördarna i Ryssland, samtidigt som han skodde sig som den värsta kapitalisten men i detta fall är kopplingen relevant då likheterna är uppenbara. Kommunismen, tillgången till makthavarna, glansen i rampljuset, föraktet mot oliktänkande, förnekandet av urbefolkningens rätt till sina egna länder, frikopplingen från den gemene svensken och det gränslösa överflödet som bara vanliga arbetare kunnat drömma om. Äpplet faller inte långt från trädet är ett ordspråk som känns relevant. Fria Sidor ska i detta inlägg granska likheterna och de kopplingar som finns.
Robert Aschberg
Robert Aschberg är född 1952 på Kungsholmen i Stockholm. Han är son till Sven Aschberg och Berith Franck och sonson till Olof Aschberg (Obadja Asch). Hans far, Sven, var välkommen som gästforskare i USA, ett land där bolsjevismen hade sin egentliga bas och som sedan kom att fullt ut stödja Stalin och Sovjetunionen. Robert växte upp i USA och kom till Sverige på 70-talet. Han kom tidigt att engagera sig för kommunismen och gick, tillsammans med Stina Dabrowski, med i Bromma FNL. Han blev senare maoist och medlem i SKP (Sveriges Kommunistiska Parti). Precis som sina förfäder hade han, med sin bakgrund, direkt tillgång till maktens korridorer och började arbeta på familjen Bonniers tidning, Expressen. Familjen Stenbeck, som tillsammans med Bonnier och Wallenberg, alltsedan övergreppet mot Ivar Kreuger, dominerat svensk överklass, erbjöd öppna famnen då han rekryterades till nystartade TV3 år 1987. Han var med och grundade Strix Television som rönte stora framgångar på 90-talet, inte minst med Expedition Robinsson och fick, tillsammans med Stina Dabrowski, Stora Journalistpriset år 1991.
På Expressen, en judisk tidning, engagerade han sig i invandringsfrågan och skrev att
”en röst på SD är en röst på brottslingar”.
Han är styrelseledamot av Expo, med kopplingar till George Soros (György Schwartz), ett rent propagandaorgan som åtnjuter status som sanningssägare i Sverige och som arbetar idogt för att byta ut svenska folket. Enligt Aschberg grundades Expo för att
”få slut på våldet och de antidemokratiska krafterna”.
Uttalandet är som hämtat ur George Orwells 1984 eftersom det alltid varit bolsjevikerna, kommunisterna och vänstern som tagit till våld och förtrycker oliktänkande, så ännu i våra dagar.
De kommunistiska rötterna
Kommunistpartiets centralkommitté i Sovjet föreskrev 1943 att alla medlemmar och frontorganisationer måste oupphörligen besvära, misskreditera och uttrycka sig nedsättande om dess kritiker. När motståndarna blev alltför irriterande skulle man stämpla dem som fascister eller nazister och antisemiter. Enligt kommittén skulle en tillräcklig upprepning göra att kopplingen sedan blev ett faktum i allmänhetens medvetande.
I Sverige har de kommunistiska frontorganisationerna Expo och Afa till punkt och pricka följt dessa råd. Expo har, med Robert Aschberg som frontfigur, bedrivit olaglig åsiktsregistrering och trakasserat oliktänkande. Deras arbete har tvingat mängder av svenska oberoende samhällskritiker till tystnad. Expo sysslar bl.a. med dataintrång för att registrera och förtala oliktänkande. Robert Aschberg är också ledamot av Piscatus, numera Acta Publica, ett bolag som systematiskt kartlägger nationalister, en i grunden grundlagsvidrig registrering som man kommer undan med då man hänvisar till journalistisk verksamhet. Även i Sovjetunionen sysslade man med åsiktsregistrering och bestraffningen var mycket hård mot oliktänkande.
När kommunisterna skulle störta tsaren i Ryssland 1917 sponsrades man av ultraförmögna bankirer i väst. Sverige stod villigt till tjänst. Lenin (Vladimir Ilych Uljanov) ankom till Stockholms centralstation klockan 10:00 fredagen den 13 april 1917. Pengar för kuppen överfördes med hjälp av Nya Banken i Stockholm och Olof Aschberg (Obadja Asch) till Sibirienbanken i Petrograd för att köpa fattiga människors deltagande i protesterna för några rubel. Efter kuppen fördes de plundrades tillgångar ut ur Ryssland med hjälp av Jacob Schiffs bank (Schiff bodde granne med Rothschild) via just den Nya Banken.
Obadja Asch (Olof Aschberg) kallades den röde bankiren och smälte ner det stulna guldet så att de ryska stämplarna skulle försvinna och fick istället svenska stämplar. Olof Aschberg, son till en invandrad östjude Herman Asch och Rosa Schlossberg, deltog också vid försäljningen av tsarens kronjuveler på olika auktioner runtom i Europa. Olof Aschberg hjälpte kommunisterna att hålla sig kvar vid makten genom vapenleveranser. Sverige gjorde sig därmed till ett av de första länder som idkade handel med bolsjevikerna men om detta må vi kanske inte berätta?
Det kommunistiska och socialistiska Sverige fick allt stöd av storkapitalet för att få en maktposition. Nya Banken skänkte aktier i banken till Folkets Hus. På detta sätt knöts arbetarrörelsen närmare banken. Olof Aschberg finansierade sedan utgivningen av marxistisk litteratur.
Salomon Shulman skrev i judiska DN 1990:
”Olof Aschberg, den röde bankiren, är i dag mer känd som donator av den Aschbergska ikonsamlingen på Nationalmuseum, vilken han införskaffade under sina år som bankir i den unga Sovjetstaten. På trettiotalet kom denne märklige finansman också att bistå tyska flyktingar undan nazismen.”
Olof Aschberg var nära vän med Jacob Furstenberg (Yakov Stanislavovich Ganetsky) som sedan blev den förste finansministern i Sovjetstaten. När de sedan startade den första internationella banken var Aschberg delaktig genom sina kontakter med den judiska kommunisten Maxim Litvinov (Meir Henoch Wallach-Finkelstein). Olof Aschberg tvingades dock avgå från chefsposten anklagad för att ha misskött bankens tillgångar och delat bytet med Litvinov.
I U.S. State Department. Decimal File, rapport nr. 861.316/197, daterad Stockholm, March 7, 1924, skriver man om Aschberg, som i sin chefsposition på Sovjetbanken hade tillgång till stora summor pengar som var avsedda, att för Sovjets räkning, köpa varor från Europa:
”These sums apparently were placed in the Ekonomibolaget, a private banking company, owned by Mr. Aschberg. It is now alledged [sic] that a large portion of these funds were employed by Mr. Aschberg for making investments for his personal account and that he is now endeavoring to maintain his position in the bank through his possession of this money. According to my informant Mr. Aschberg has not been the sole one to profit by his operations with the Soviet funds, but has divided the gains with those who are responsible for his appointment in the Russian Commerce Bank, among them being Litvinoff.”
Den från Sverige, undan sina fordringsägare utvandrade och på pappret medellöse Olof Aschberg, blev omedelbart fransk slottsherre, konstmecenat m.m. Han förvärvade slottet Château du Bois du Rocher i Jouy-en-Josas och ett hus i Paris vid Place Casimir-Périer. Aschberg upplät sin villa i Frankrike åt svenska socialdemokrater och kommunister. Olof Aschberg har t.o.m. en diamant från Sovjettiden uppkallad efter sig.
Piscatus/Acta Publica
I Piscatus styrelse satt bland annat Mikael Ekman (verkställande direktör), Robert Aschberg (styrelseordförande) och Martin Fredriksson. Bland annat genom dessa personer finns kopplingar till Expo och Researchgruppen. I februari 2016 meddelade man att nyhetsbyrån Siren och Piscatus slås samman till bolaget Acta Publica. I styrelsen sitter 7 medlemmar, varav knappt hälften har skyddad personuppgift. Jim Olsson erbjöds dock aldrig samma förmån utan hängdes ut på första sidan i Bonnierägda Expressen för några oskyldiga kommentarer han anonymt postat på nätet.
Fria Tider skrev år 2013 att
Piscatus affärsidé är att inhämta ett mycket stort antal beslut, domar och andra dokument från svenska myndigheter och göra dem elektroniskt sökbara med hjälp av så kallad OCR-teknik. Enligt bolagets hemsida har det
”alla domstolar och åklagarkammare” och ”hundratals myndigheter, kommuner, landsting och kyrkor under bevakning”.
Alla svenskar som någonsin haft en myndighetskontakt får räkna med att förekomma i Piscatus åsiktsregister, som är mer omfattande än något liknande som förekommit i Sveriges historia. Piscatus marknadsför sig som ett konsultbolag som tillhandahåller en ”researchdatabas” till betalande kunder.
Fria Tider skrev även att konton på Twitter med koppling till Piscatus regelbundet spridit
”integritetskränkande uppgifter hämtade ur Piscatus databas” beträffande namngivna personer. Ett angivet exempel var
”Plöjer dagens domar. Skrattar gott åt att den 83-årige gubbjäveln och konsthandlaren [fullständigt namn] åtalas för [brott].”
Andra användare av Twitter anges ha attackerats med hjälp av personuppgifter från Piscatus:
”Minst en träff varje dag i Piscatus. Tips om folk att misshandla. Jag vet så JÄVLA många men tror det är bäst att låta bli…”.
Fria Tider angav att det fanns stor sannolikhet att känsliga personuppgifter hamnat hos AFA. Arbetsmetodiken med OCR-scanning av textdokument och efterföljande automatisk databearbetning av texterna kan potentiellt leda till fel personnamn och påståenden som associeras med dem. Bland annat p.g.a. av sådana fel riktades år 2013 omfattande kritik mot Piscatus och Researchgruppen.
2014 fick webbsajten Lexbase kraftig kritik bland annat för att man bedrev en verksamhet liknande men, till skillnad från Piscatus, också gjorde resultaten tillgängliga för allmänheten. Datainspektionen ville då ändra grundlagen för att kunna förbjuda tjänsten. Fria Tider skrev 4 december 2017 att den socialistiska regeringen vill förbjuda svenskar från att söka på brottmålsdomar och kriminellas etnicitet genom ett nytt lagförslag som enbart ska göra det möjligt för jurister, journalister och olika bolag att få ta del av informationen. Svenska allmänheten åtnjuter tydligen inte detta förtroende.
Senare, under 2014, blev Piscatus hackat. Bland annat Piscatus kundregister offentliggjordes. Även Researchgruppen hackades. Dessa och andra dataintrång har angetts kunna vara svar på att Researchgruppen kommit över eller påstått sig ha kommit över och offentliggjort eller hotat offentliggöra personuppgifter från Flashback och Disqus.
Nordfront angav att i kundregistret fanns ett stort antal journalister verksamma bland annat i Sveriges stora medier som
”SVT (44 konton), SR (20 konton), Aftonbladet (22 konton), Expressen (14 konton), DN (16 konton)”. Andra konton angavs tillhöra personer verksamma bland annat på bloggen Inte rasist, men…, Svenska kyrkans tidning, flera fackförbunds tidningar och vänsterextremistiska SAC:s tidning Arbetaren. Detta möjliggjorde för fackförbund att undersöka sina medlemmars politiska åsikter.
Andra som angavs ha konton var rekryteringsbolag, advokatbyråer, detektivbyråer och Bonnierägda Bisnode AB, Civil Rights Defenders, en välkänd tidigare justitieminister, och konton med kopplingar till Stockholms, Göteborgs och Lunds universitet. Även Postkodlotteriet och Myndigheten för radio och tv (statlig myndighet som beviljar sändningstillstånd för radio och tv-kanaler) angavs ha konton.
Robert Aschbergs kritiserade uppsökande program, Trolljägarna, sägs ha använt personuppgifter från hacket av Disqus. Robert Aschberg sade i samband med hacket av Piscatus att:
”Vi beklagar det här. Vi vill ju skydda våra användare. Det kan vara så att det här gränsar till ett grundlagsbrott, men det får juristerna titta på” och ”Vi har det bästa säkerhetssystem som finns att få. Det är för jävligt.”
Reflektioner
Fria Sidor gör några reflektioner.
Den första är hur patetiskt det är att Robert Aschberg vill ge sken av att vara en ”underdog” som vågar granska och utmana makten. Han tillhör i själva verket kärnan av etablissemanget som åtnjuter etablissemangets fulla stöd och där ingår samtliga svenska riksdagspartier, svensk och internationell massmedia, det svenska, amerikanska och europeiska etablissemanget, den inflytelserika judiska lobbyn och de flesta storföretag. Aschberg ÄR etablissemanget och slår, med sitt baseballträ, neråt på vanliga människor som saknar varje möjlighet att försvara sig, inte uppåt mot makten. Till sitt förfogande har han hela det samlade etablissemangets resurser, samarbete och gillande.
Det andra är att i Robert Aschbergs fall är det helt uppenbart att han gått i sina förfäders fotspår, helt naturligt så. Det handlar om kommunistiska sympatier, tillgång till maktens korridorer, ett liv i rampljuset och ett outsinligt överflöd. Ett rent hyckleri där kontakten med arbetaren på golvet är obefintlig. Varken kommunismen eller socialdemokratin var några arbetarrörelser. De hade båda från början det superrikas välsignelse och stöd.
Det tredje är att metoderna är så lika de bolsjevikerna och kommunisterna använde sig av. Oliktänkande mördades i Obadja Aschs kommunistiska Sovjetstat men idag använder man sig av mer sofistikerade metoder som den offentliga skampålen och att stänga ner bankkonton så att oliktänkande inte ska kunna existera. Det kanske kan tyckas vara mer humant än de judiska bolsjevikerna, vilka ofta använde sig av nackskott – men skenet bedrar. Den politik som Robert Aschberg propagerar för innebär tiotusentals svenska anonyma offer för våld, gruppvåldtäkter och ständig otrygghet. Själv bor Robert Aschberg i det mest fashionabla området och avnjuter svensk skärgårds storslagenhet och ett liv i överflöd, långt ifrån varje problem som hans egen agenda skapar. Detta delar han med majoriteten av etablissemanget. Det går att räkna på ena handens fingrar de av etablissemanget som bor i ett mångkulturellt område.
Det fjärde är att det är slående att Bechir Rabani, som kan räkna med att förföljas av systemet tills han tystas, med sin invandrarbakgrund väljer att stödja Sverige och svenska folket medan Robert Aschberg, likväl som hans förfader, gör precis tvärtom. Den ene är en tillgång för Sverige, den andra har skadat Sverige, kanske, irreparabelt.
Det femte, och sista, är att Sverige, Ryssland, Nord- och Sydamerika, Asien, Afrika, Europa och Mellanöstern har fått betala ett högt pris då folken där historiskt inte varit på sin vakt mot subversiva och inflytelserika judiska gruppintressen.
Vi svenskar måste dra lärdom av historien och nu skyndsamt både inse och erkänna att vi också har ett gruppintresse. Gör vi inte det är det över. Det enda vi behöver göra är enkelt – inse att vi finns, har ett egenintresse som är unikt för oss och se alla som inte erkänner detta intresse som vår fiende. De som, å andra sidan erkänner det, är våra allierade.
Tack för att du läser Fria Sidor!
