Varför vill makteliten lura oss om klimatet?

Varför lurar man oss om klimathotet och koldioxiden? Varför förfalskar man rapporter och försöker lura oss genom att bara selektivt lyfta fram och välja ut information som stämmer in med den bild man vill förmedla? Varför presenterar man data i diagram med skalor som får utvecklingen att se dramatisk ut? I ett långt perspektiv är koldioxiden idag nära mänsklighetens och vår planets lägsta nivå någonsin. Den är farligt nära att t.o.m. vara för låg. Växtlighet dör ut på de norra breddgraderna och högre höjder. Fortsätter halten koldioxid minska dör alla växtlighet ut och vi med den. Kanske är i själva verket det stora hotet mot mänskligheten att vi i ett historiskt perspektiv riskerar att utrotas till följd av för låga halter? På 70-talet talade man om riskerna med att det skulle bli kallare men nu har man satsat allt på ett kort – att hotet är att det ska bli varmare. Koldioxidhalten har varierat under hela jordens historia, så även temperaturen, helt oberoende av människans aktiviteter. Historiska kurvor visar heller inget långsiktigt samband mellan koldioxid och temperatur. Varför kallar man alla som invänder ”förnekare”? Varför har man satsat så enormt mycket på att lura oss att tro på detta? I detta inlägg ska Fria Sidor granska möjliga orsaker till det.

Rapporten

En rapport läckte ut 1967, ”Report from Iron Mountin”. Det var en studie på uppdrag av amerikanska myndigheter men utpekades av myndigheterna som falsk. Den kända ekonomen John Kenneth Galbraith skrev dock under pseudonym i ”Washington Post Book World” att han ombetts att delta i studien. Han menade att han ”personligen kunde gå i god för dess äkthet”. I rapporten diskuterades konsekvenserna av en värld som gick från upprustning till nedrustning. Det står i rapporten att det finns många fördelar med krig:

”Krig ger en grundläggande basal motivation för individen att känna tillhörighet till ett samhälle. För detta krävs så klart en fiende. En fiende som, för att motivera en hög grad av lojalitet, måste vara formidabel.”

I rapporten framkommer att om krig försvinner måste det till en ny formidabel ”fiende” i dess ställe. En av de som föreslogs var miljön. I rapporten står:

”Istället för krig måste då finnas andra alternativa formidabla fiender, en del som kan tyckas långsökta. Här kan t.ex. miljöutsläpp spela samma roll som hotet från kärnvapen gjort. Föroreningar av luft, vatten och livsmedel kan konstituera ett sådant stort hot som enbart går att hantera genom social organisering och av den politiska kraften. För närvarande ser det ut som att det kommer ta tid innan miljöförstöring nått sådana nivåer att den behöver lösas globalt…men det skulle gå att öka utsläppen och på så sätt påskynda nödvändigheten av globala insatser.”

I rapporten lyfte man fram en rad olika möjliga miljöhot: global uppvärmning, försurning, överbefolkning, ozon, farligt avfall, skogsdöden, utrotningshotade arter, o.s.v.

Efter rapporten började etablissemangets olika stiftelser ösa pengar in i olika grupper, s.k. NGO’s, som arbetade för en ”bättre” miljö. Ofta annonserade man i pressen efter medarbetare. Dessa påstådda gräsrotsorganisationer som vi ska tro sprungit fram ur engagerade idealister, hade uppenbarligen mycket pengar eftersom någon erfarenhet sällan krävdes men betalningen som erbjöds var generös.

En rörelse för att centralisera makten och kontrollera individen

Vi har sett att man använt sig av alla de ”hot” som räknades upp ovan. Några är så klart sanna medan andra, i efterhand, visat sig inte vara annat än fabrikationer. Den etablissemanget satsade allra hårdast på var koldioxiden. Den har fördelen att den kräver överstatlighet för att ”lösas” och att varje individ kan sägas ge sitt eget bidrag till den, sitt eget avtryck. Den är också tillräckligt diffus för att göra det möjligt att fylla ”hotet” med lite vad som helst. De flesta enskilda individer kan varken förstå, mäta eller se koldioxiden. Etablissemanget har här därför privilegiet att ha monopol på att tala om för oss det vi själva omöjligt kan bedöma.

Koldioxiden, som man förde fram som orsaken till jordens möjliga ödeläggelse, tvingade upp beslut till överstatliga organ, en centralisering. Samtidigt ökar den politikernas makt över individen. Man kan införa skatter för att arbeta mot ökade koldioxidutsläpp men också ett omfattande regelverk, ner på individnivå, t.o.m. så långt ner att varje individs utsläpp på sikt ska kunna mätas, beskattas och regleras.

Mänskligheten och vår skuld

En annan viktig konsekvens är att ”klimathotet” lyfter upp varje människans tänkande till ”en humanitet”, ”en mänsklighet” – hela mänskligheten drabbas av detta och mot detta dödliga hot står vi alla nu tillsammans och hjälper varandra över gränserna.

Koldioxiden inskärper också skuld hos varje människa. I grunden har vi alla en skuld för vi andas ut koldioxid och konsumerar energi. Skuld skapar undergivenhet och underdånighet. Myten om koldioxidens förödande inverkan på planeten har också den fördelen för etablissemanget att man tvingar på oss dessa tankar och den som avviker är ”förnekare”. Vi lär oss, blir konditionerade, att acceptera ännu större lögner.

Den f.d. franske presidenten, Jacques Chirac, sade i Kyoto:

”För första gången någonsin införs nu ett genuint instrument för globalt styre.”

Förenta Nationernas huvudsakliga styrdokument är Agenda 21. Det föreskriver omfattande reglering av all mänsklig aktivitet under parollen ”hållbar utveckling” och implementeras ända ner på kommunnivå.

Slutsats

Klimathotet, koldioxiden, har inget med något hot mot vår planet att göra utan finns enbart för att centralisera beslut till en global politisk kraft, att reglera våra liv, öka beskattningen och ingjuta skuld i varje människa. Priset vi får betala är att vi måste tro på en lögn och helt överge vetenskapligt tänkande. Vi förvandlas till troende varelser som blint tvingas tro på etablissemangets miljöpropaganda. Fria Sidor föredrar den gamla beprövade vetenskapen framför den blinda åtlydnaden och tron, av närmast religiösa mått, som etablissemanget nu vill erbjuda oss.