I detta inlägg ska Fria Sidor titta närmare på den svenska kärnkraften. Se det som en kort introduktion. Inlägget kommer följas upp med andra granskningar av svensk energisektor, bl.a. vindkraften.
Bakgrund
Den första reaktorn i Sverige var Reaktor 1, R1, som startades juli 1954. R1 låg insprängt i berget, 27 meter under KTH-området i Stockholm och användes ända fram till 1970-talet för forskning och utbildning av ingenjörer och som ett led i ett svenskt kärnvapenprogram. Den följdes av R2-reaktorn i Studsvik, som togs i bruk 1960 och som förutom forskning även användes för framställning av tekniskt användbara isotoper. Sveriges första kärnkraftverk R3, där ändamålet inte bara var forskning eller utbildning, var Ågestaverket – ett kraftvärmeverk, som från 1963 fram till 1973 producerade el och samtidigt försörjde Farsta med fjärrvärme.
Sveriges andra kärnkraftverk, R4, var Marvikenverket som byggdes vid Marviken nära Norrköping. Avsikten med verket var att både kunna producera el samt ha förmågan att ta fram klyvbart material för en tänkbar svensk atombomb och uppfördes till stora kostnader under 1960-talet. Bygget präglades av beslutsvånda och tekniska problem, och kärnkraftverket kom aldrig att tas i bruk bland annat eftersom Sverige år 1968 ratificerade icke-spridningsavtalet vilket slutgiltigt stängde planer på svenska kärnvapen. När uranmarknaden blev friare fanns inte heller behovet av att kunna producera elkraft från inhemskt naturligt uran med en tungvattenreaktor. Sveriges första kommersiella reaktor Oskarshamn 1 togs i drift 1972 vid Oskarshamns kärnkraftverk.
Svensk kärnkraft idag
Sverige har byggt 12 reaktorer för exklusiv elproduktion, varav 8 är i kommersiell drift. Fyra av dessa 12 är idag stängda och för ytterligare två, av de 8 är avvecklingsbeslut fattat. Efter 2020 ska Sverige ha 6 kärnkraftsverk i drift. De är samtliga lättvattenreaktorer och använder anrikat uran som bränsle.
Ringhals
Ringhals kärnkraftverk är ett kärnkraftverk i Varbergs kommun i Halland. Det är beläget på Väröhalvön, cirka 20 km norr om kommunens centralort Varberg. Huvudägare är statliga svenska Vattenfall (70%) samt tyska E.ON (30%) och består av fyra reaktorer, Ringhals 1 (driftstart 1976, stängs 2020) Ringhals 2 (driftstart 1975, stängs 2019), Ringhals 3 (driftstart 1981) och Ringhals 4 (driftstart 1983).
Forsmark
Forsmarks kärnkraftverk ligger utanför bruksorten Forsmark i Östhammars kommun, Uppsala län, Uppland. Huvudägare är statliga svenska Vattenfall. Verket har tre reaktorer, Forsmark 1 (driftstart 1980), Forsmark 2 (driftstart 1981) och Forsmark 3 (driftstart 1985).
Oskarshamn
Oskarshamns kärnkraftverk är ett kärnkraftverk i Simpevarp i Oskarshamns kommun, Småland. Huvudägare är finska Fortum. Verket har tre reaktorer varav två redan är avstängda, Oskarshamn 1 ( driftstart 1972, stängd 2017), Oskarshamn 2 (driftstart 1975, stängd 2015) och Oskarshamn 3 (driftstart 1985).
Barsebäck
Barsebäcks kärnkraftverk är ett nedlagt kärnkraftverk utanför Barsebäck i Kävlinge kommun, vid Öresund mellan Malmö och Landskrona och ägare är Fortum. Kärnkraftverkets två reaktorer togs ur drift 1999 respektive 2005, och kraftverket har börjat rivas. Uppröjningsarbetet vid Barsebäck kommer att starta 2020 och arbetet beräknas ta sju år. Kävlinge kommun har uttryckt önskemål om att rivningen skall påbörjas tidigare så att man kan använda marken till bostäder. Ett annat förslag som diskuteras är att använda marken till att bygga forsknings- och innovationscentrum för förnybar energi.
Studsvik
Det fanns två forskningsreaktorer i Studsvik som numera är stängda. Deras uppgifter var bland annat att producera radioaktiva isotoper till sjukhus och industrin. Delar av forskningen är kvar på orten. Reaktorerna nedmonteras nu och arbetet ska vara klart 2019.
Kärnkraftsdebatten
Tanken med både kärnkraft och vattenkraft var att bryta Sveriges beroende av olja. Det var oljekrisen 1973 som på allvar satte fart på utbyggnaden. Kritik saknades inte och en oro för vad som skulle kunna hända vid en olycka. 1979 inträffade just en sådan i USA, Harrisburg, Pennsylvania. Utsläppen var dock ringa men satte fokus på säkerhetsfrågorna. I Sverige följde en folkomröstning 1980. De tre alternativen var lite svårtolkade men resultatet blev att Riksdagen beslutade att kärnkraften skulle avvecklas och satte ett slutdatum, 2010, baserat på den sista reaktorns beräknade livslängd.
1986 skedde ytterligare en olycka i Tjernobyl, Kiev, Ukraina. Här var utsläppen betydande och vindarna var östliga så radioaktiva partiklar spreds över hela Europa. Forskningen om effekterna på befolkningen skiljer sig mycket åt, beroende på om man är för eller emot kärnkraft. Det enda man tycks enig om är att de som dog direkt på plats är mellan 50 och 100 personer. Problemet är att strålningen försvagas då partiklarna fördelas på en större volym och till slut är den så låg att den inte går att skilja från den naturliga vi utsätts för, vilket gör det svårt att mäta effekterna. Fria Sidor avstår från att spekulera då de olika rapporterna sträcker sig från 5000 till en miljon drabbade.
Sverige drabbades då radioaktiva partiklar spreds med regnmoln. Det var Gävletrakten som drabbades hårdast när farliga isotoper upptogs av svamparna och främst rennäringen. Befolkningens oro var påtaglig men enligt Strålskyddsmyndigheten var påverkan på allmänheten inte mätbar då dosen som nådde Sverige var för låg. Allmänheten avråddes dock från att plocka svamp och bär.
Elproduktion i Sverige
I Sverige förbrukas under ett normalår mellan 135 och 145 TWh (TWh = miljarder KWh). Vattenkraften som är reglerbar står för mellan 50 och 80 TWh per år, beroende på vattenflödet. Kärnkraften, som går för full annat än vid driftsstopp, står för 60 till 65 TWh. Kraftvärmeverk, förbränningsverk, som också är reglerbara, står för 13 till 18 TWh. Vindkraften, som ger energi om det blåser, stod 2017 för 16 TWh. Sverige kan också exportera eller importera kraft vid behov.
Vattenkraft och kärnkraft har stått för ungefär lika mycket elproduktion sedan 1985. De stängda kärnkraftverkens produktion har, hittills, kompenserats av effekthöjningar i befintliga kärnkraftverk. Ytterligare effekthöjningar är planerade. Exakt hur man tänkt sig energibalansen med endast 6 kärnkraftverk ligger utanför ramen för detta inlägg.
Bas, regler och vindkraft
Det svenska energibehovet garanteras genom en ganska elegant mix av baskraft (Kärnkraft) som alltid ger en viss mängd el, reglerkraft (Vattenkraft) som ger mycket el och kan regleras efter behovet. På toppen finns också förbränningsverk (Värmekraftverk) som kan sättas på och stängas av efter behov. Exakt vilken roll vindkraft ska spela (ger bara el när det blåser) i denna mix ska Fria Sidor reda ut i ett annat inlägg men den måste alltid backas upp av annan kraft för de fall det inte blåser. Det gör att t.ex. värmekraftverk, om de ska ge förtur till vindkraften, kan bli olönsamma. Det beror på att huvuddelen av värmekraftverkens kostnader är fasta.
Slutsats
Sverige önskade göra sig av med oljeberoendet. Här har vattenkraft och kärnkraft båda fyllt en viktig funktion. Sverige har nu kvar åtta kärnkraftverk Forsmark 1, 2, 3, Oskarshamn 3, Ringhals 1, 2, 3 och 4, varav 1 och 2 ska stängas ner innan 2020. Efter det har vi sex kärnkraftverk kvar. Energiproduktionen, för att säkra elförsörjningen i Sverige, måste vara långsiktig. Den bör nog anförtros åt kunniga experter och forskare, inte politiskt korrekta politiker. Fria Sidor vet inte men är det så att den svenska energipolitiken också styrs av fantasifulla utopier som låter bra och känns bra (jmf mångkulturen) men inte bygger på fakta och beprövad erfarenhet, tornar mörka moln upp sig på himlen. Speciellt det s.k. Miljöpartiets stora inflytande i svensk politik känns här särskilt oroande men även en feministisk energipolitik, kanske världens första, a la (S) skulle kännas oroväckande. En något otydlig, krypande, känsla att Sverige befinner sig på ett sluttande plan inom energipolitiken infinner sig ofta hos de kritiskt lagda. Känslan är att vi som i så många andra områden kör med full fart mot framtiden med ögonbindel. De sex kärnkraftverk som ska finnas kvar efter 2020 har trots allt nästan 40 år på nacken och att planera för nya, kanske med helt ny teknik, tar säkert ett decennium.
