Muslimska Brödraskapet

Saudi, CIA och Israel är handen

Efter första världskriget hade de brittiska oljebolagen Anglo-Persian Oil (BP) och Royal Dutch Shell lyckats balkanisera det tidigare Osmanska Riket som haft hegemoni i 600 år i Mellanöstern. Nu gällde det att se till att man fick regimer som garanterade fortsatt gynnsamma förhållanden för dess aktiviteter på förmånliga villkor. För att nå sitt mål handplockande man despotiska diktatoriska ledare ofta med religiösa förtecken för att kunna förtrycka folken. Det var för att stävja en upprorisk allmänhet och nationalistiska strömningar som den brittiska säkerhetstjänsten upptäckte hur användbart det var med religiösa fundamentalister. De kunde användas både som ledare för att med hänvisning till Gud styra över folket men också som upprorsmakare för att störta mer moderata ledare. Här började ett intimt samarbete mellan västerländska säkerhetstjänster och religiösa fundamentalister som pågår än i våra dagar.

Saudiarabien

Runt 1745 fann en religiös extremist Muhammad bin Adb Al-Wahhab en fristad i Najad-öknen som då kontrollerades av klanen Al-Saud. Al-Wahhab förespråkade en bokstavstrogen tolkning av Koranen såsom den nedskrivits 1000 år tidigare. För Al-Wahhab var alla former av poesi, mysticism, musik, dans, tobak, o.s.v. strikt förbjudet. Vuxna kvinnor stenades till döds och händerna högs av på tjuvar. Alla skulle be fem gånger per dag. Al-Wahhab tillsammans med klanen Al-Saud spred sin lära över den arabiska halvön och kämpade mot Osmanska Riket, som styrdes från Turkiet.

Det Osmanska Riket hade regerat med relativt stor frihet för de erövrade länderna men under 1800-talet blev man allt mer skuldsatt. De brittiska bankerna hade tagit kontrollen över alla skatter som gick direkt till att betala räntor på lånen. För att få in skatter tvingades man till en allt mer hård centralstyrning vilket resulterade i ett ökat missnöje bland de arabiska ledarna.

Britterna hade inte bara tagit kontroll över alla skatteintäkter man hade också skickat trupp till Egypten för att stävja ett nationalistiskt uppror där. Egyptisk militär under ledning av Ahmed Urabi hade genomfört en revolt och påbörjat nationalisering av tillgångar och man motsatte sig brittisk dominans av landet. Britterna slog genast ner upproret och lade beslag på Suez-kanalen på köpet. Turkarna var för svaga för att kunna göra motstånd.

Första världskriget

I första världskriget stod Tyskland och Osmanska Riket på samma sida. Britterna fann här en given allierad. Britterna hade lovat arabiska ledare att de skulle få självständighet om de kämpade på deras sida mot turkarna. De skulle t.o.m. få Palestina. Britterna, läs City of London, går inte att lita på. Tillsammans med fransmännen hade de en egen plan att stycka upp Mellanöstern åt sig själva. Inte nog med det, Lord Rothschild hade dessutom löfte om att få ett judiskt hem i Palestina. Araberna kämpade med stor glöd men utan vetskap om varken den hemliga pakten, Sykes-Picot, eller att Balfourdeklarationen skickades till Judiska Världskongressen och Chaim Weizmann. Sveket kunde inte vara mer monumentalt.

Det blev, som vanligt, enligt City of Londons diktat. Palestina tillföll britterna, likaså Irak. Britterna ockuperade dessutom västra Iran som aldrig varit en del av det Osmanska Riket. Där ordnade man en 99-årig leasing av persiska oljetillgångar åt British Petroleum. Frankrike tog Syrien, Libanon och Anatolien. Saudiarabien, där man ännu inte upptäckt någon olja, fick självständighet med Mecka och Media som de viktigaste städerna. Nu stod hela arabvärlden under kontroll av City of London med all dess rikedom på olja.

Missnöjet i Egypten

Missnöjet med britternas ockupation av Egypten fanns överallt. 1922 såg man sig tvungen att dra sina trupper ur landet men bara efter att ha tillförsäkrat sig fortsatt kontroll genom den egna tillsatta regenten Kung Fouad. Britterna skulle ha fortsatt bestämmande över militär, utrikespolitik och inga tillgångar fick nationaliseras. Det tog inte lång tid så spirade nationalistiska partier. Ett av de ledande var Wafd Partiet. I dessa anti-brittiska strömningar växte nu fram en sekt, Muslimska Brödraskapet, under ledning av Al-Banna. Denna sekt skulle växa och bli en av de mest hemliga och inflytelserika i modern historia.

Muslimska Brödraskapet

Al-Banna ville se ett alternativ till de mer sekulära nationalistiska strävanden som Wafd-partiet stod för. Brödraskapet skulle arbeta i hemlighet, i små celler om 10 familjer, ha en pyramidstruktur, med mål att etablera ett världsomfattande kalifat under en gud. Lagen skulle vara Sharia och baseras på Koranen som den skrevs på 600-talet. Det var tillåtet att bedra och ljuga för att nå sitt mål. Inom Brödraskapet rådde strikt undergivenhet. Islam skulle gälla överallt och alltid. Medlemmarna instruerades att strikt följa alla ritualer i Islam. Inte dricka, spela, begå äktenskapsbrott, idka ocker och man skulle se till att alla i familjen följde dessa regler.

Al-Banna och hans Brödraskap kunde också ge ut fatwor. Det kunde ske mot alla som ansågs förråda landet och Brödraskapet såg sedan till att verkställa domen. En helt central del var här Dödskulten. Enligt Al-Banna fanns ingen större underkastelse till Gud än att dö för honom. De döda blev martyrer och det fanns inget enklare och snabbare sätt att nå himmelriket än genom döden.

1936 hade Brödraskapet vuxit men man var ännu kanske inte fler en ett tusental. Nu kunde man dock alliera sig med tyskarna mot brittiskt inflytande i Egypten. Med hjälp av tysk träning började man bomba olika byggnader och komplex, avrätta myndighetschefer och mördade premiärminister Noqrashi Pasha.

Peel-rapporten ökar tillväxten

Det som skulle få Muslimska Brödraskapet att formligen explodera var Peel-rapporten. Den läckte ut 1937. I den stod det att planen var att dela Palestina i två delar, en judisk och en arabisk. Detta var något som upprörde och det, vid det här laget, etablerade och välorganiserade Brödraskapet växte kraftigt, inte bara i Egypten utan i hela arabvärlden. Sveket från britterna under första världskriget gjorde sig nu påmind. Brödraskapet växte till hundratusentals medlemmar.

Andra världskriget

Palestina kom att ena många muslimer på tyskarnas sida. Araberna hade redan bittra erfarenheter av City of Londons svek och dess hänsynslöshet för att komma åt råvarutillgångarna. Samtidigt hade City of London fortfarande många av sina tillsatta despoter fortfarande kvar som regenter över de olika oljerikena, inte minst i Saudiarabien. Tyskarna fick också stöd från många muslimer som bodde i länder som angränsade till och blivit ockuperade av de kommunistiska Sovjet.

En stor del av det muslimska motståndet organiserades från München under ledning av Gerhard von Mende. Där fanns inte bara en stor moské utan också radiostationer som sände ut anti-kommunistiska och anti-judiska budskap, som man ansåg var samma sak, på ett antal olika språk riktat till muslimer.

Efter andra världskriget

Efter andra världskriget hände två viktiga saker. De allierade insåg att de kunde använda muslimerna i kampen mot Sovjet. Von Mende hade samlat muslimerna i München och de allierade tog nu över dem och de metoder tyskarna använt. Först var det britterna men till slut hamnade detta under amerikanskt överinseende.

Det andra som hände var att nationalismen växte sig stark i Egypten. Under ledning av Överste Gamal Adbel Nasser störtades den av britterna tillsatte Kung Farouk. Nasser insåg att Al-Banna och Muslimska Brödraskapet var emot hans nationalism och arbetade för att stävja dem. Nasser förbjöd alla politiska partier och verkade för pan-arabisk nationalism. Han genomförde omfattande landreformer och åternationaliserade Suez-kanalen. City of London var så klart oroliga för vart detta skulle leda. En arabisk nationalism där man sökte samförstånd mellan olika arabiska länder måste till varje pris bort. Brittiska säkerhetstjänsten försökte avrätta Nasser flera gånger.

I oktober 1954, under ett tal, försökte man avrätta Nasser, med åtta skott, men misslyckades. Misstanken blev omedelbart att den brittiska säkerhetstjänsten, som efter andra världskriget infiltrerat Muslimska Brödraskapet, stod bakom detta. Nasser gjorde ett omfattande nedslag mot Muslimska Brödraskapet såväl som mot kommunister. Många inom Muslimska Brödraskapet förbjöds, andra gick under jorden men organisationen fick nu ett nytt hem i Saudiarabien.

Muslimska Brödraskapet och Wahhabismen

Al-Bannas paramilitära grund och fundamentalistiska doktriner gjorde att de togs emot med öppna armar i Saudiarabien av familjen Al-Saud. Man kom överens om att Muslimska Brödraskapet skulle få föra ut sitt budskap men bara utanför Saudiarabien. Al-Bannas religiösa fundamentalism och Wahhabismen var i det närmaste identiska. Brödraskapet dränktes med pengar. Man fick egna tidningar och universitet där man antog muslimer från hela världen. Målet var att sprida den strikta fundamentalistiska tolkningen av Islam, den bokstavstrogna Wahhbismen, till hela världen. Man bildade Muslim World League. Siktet var till att börja med främst inställt på Egypten, Syrien, Sudan, Pakistan och Afghanistan men på sikt skulle budskapet ut till hela världen.

CIA och brittiska säkerhetstjänsten har en nära koppling till Al-Saud. Saudiarabien var ett av få länder som lämnades självständigt enligt Sykes-Picot fördraget efter första världskriget. När man sedan hittade stora oljefyndigheter där och sedan Al-Saud erbjöd dem till stöd åt de Allierade under andra världskriget har man ständigt haft beskydd från USA/Storbritannien och ett intimt samarbete. Om detta vittnar inte minst alla täta kontakter mellan USA, familjen Bush och familjen Al-Saud. Med CIA och familjen Al-Saud  i ryggen användes nu Muslimska Brödraskapet mot Nasser i Egypten.

Saudi har alltid stöttat Israel

Som vi förstår av ovanstående har Saudiarabien, till skillnad från många andra muslimska länder, alltid stöttat sionismen. Den saudiska kungen hade inga invändningar att Palestina ”gavs till de fattiga judarna”. På detta sätt kom en axel att bli till – USA-Storbritannien-Israel-Saudiarabien. De samarbetade i alla delar för Israel och fördrivningen av palestinierna för att ge utrymme åt judar från hela världen. Det saudiska kungahuset har frekventa möten med sionisterna och man har alltid haft en låg profil vad gäller att kritisera judiskt våld mot palestinier. Då inser vi också att Muslimska Brödraskapet är en integrerad del i detta samarbete eftersom dess bas sedan 1950 varit just Saudiarabien.

Muslimska Brödraskapets ursprung idag borta

Vi ser att man har sin hand tillsammans med Israel-USA-Storbritannien att krossa Bashar Al-Assad i Syrien och man har siktet inställt på den mest hatade fienden Iran. Al-Bannas Musliska Brödraskap kämpade en gång för Palestina och emot brittisk överhöghet men idag finns inte ursprunget kvar. Istället är man en del av den sionistiska axeln. Den största bidragsgivaren till Muslimska Brödraskapet är idag Qatar, där USA har den största militära närvaron i regionen. Ett USA som helt och fullständigt kontrolleras av kristna sionister och israeliter.

USA gav 150 miljoner dollar till det egyptiska parlamentet som kontrollerades av Muslimska Brödraskapet efter den arabiska våren. I Tunisien motarbetar samma brödraskap tunisisk ungdom som vill motverka en normalisering av relationen med sionisterna. Man reser till AIPAC i USA och deltar i deras seminarier och har ett nära samarbete med sionister som Joe Lieberman och Gary Ackerman.

Ingenstans är man så långt ifrån sitt ursprung som i Syrien där man finansieras av Saudiarabien och Qatar och samarbetar med Mossad och den amerikanska s.k. NGO’s National Endowment for Democracy (NED) – en organisation som arbetat för regimskiften i ett flertal länder genom s.k. färgrevolutioner.

Turkiet

En systerorganisation till Muslimska Brödraskapet under ett annat namn, ”The Society”, med bas i Turkiet styrs från USA och imamen Fetullah Gülen. Hans nätverk är hemligt, precis som Muslimska Brödraskapet, spänner över mer än fem kontinenter, 90 länder, 2000 skolor, sjukhus, banker, försäkringsbolag, tidningar, TV- och radiostationer. Han har 100-tals skolor bara i USA. Allt leds från Saylorsburg i Pennsylvania, USA. Du har förmodligen inte hört talas om honom, vilket också är meningen. Läran ska spridas i lönndom och blomma ut för fullt först när det är för sent för oss att göra någonting åt det.

På 1920-talet hindrade Kemal Ataturk en rad invasioner av Turkiet från bl.a. britterna, fransmännen, grekerna och italienarna. Han byggde den moderna sekulära staten i Turkiet. Syftet var att transformera ett religiöst baserat kalifat till en modern, sekulär nationalstat. Han byggde tusentals skolor, gav kvinnor lika rättigheter och sänkte skatterna framför allt för bönder.

Allt detta kom att ändras då CIA upptäckte det magiska att använda muslimska fanatiker att infiltrera och omkullkasta olika regimer. Efter att framgångsrikt finansierat och utbildat Mujahedin under ledning av saudiske Bin-Laden i början av 80-talet att användas framgångsrikt mot Sovjet i Afghanistan såg man en enorm potential att använda samma metod i andra länder.

Det är viktigt att ha i åtanke att samtidigt som man stöttade Mujahedin inrättades också mängder av flygfält och rutter som sedan kom att användas för att smuggla knark tillbaka till väst. CIA blev på detta sätt inblandat i en härva av olika klanledare och regimer som kom att förvandla CIA till en skurkorganisation som lever sitt eget liv utom full politisk insyn.

Efter Afghanistan kom Gülens rörelse med bas i Turkiet men med förgreningar runt om i världen att användas som täckmantel för liknande aktiviteter som man bedrivit i Afghanistan. Fetullah Gülen var CIA’s man och utvalde och han fick ständig finansiering för att bygga upp t.ex. skolor, inte minst i muslimska länder, skolor som sedan fungerar som rekryteringsbas för framtida ledare samtidigt som man där genomgår en hjärntvätt för att sedan passa in i ett framtida maktövertagande.

Gülen och hans rörelse hade som mål att rulla tillbaka det som Kemal Ataturk eftersträvat och metoden är som han själv sagt att:

”Tålmodigt lägga ut ett spindelnät tills människor fastnar i det”

Han instruerar sina följare att arbeta sig upp tålmodigt genom institutionerna för att ta makt. Han har under 30 år transformerat Turkiet från en sekulär stat till en där det finns fler moskéer per capita än i något annat land. Det finns betydligt fler moskéer per person är sjukvårdsinrättningar och betydligt fler imamer än lärare och läkare. Han har infiltrerat stora delar av Turkiet och hans kontakt med regeringen började 1983 med Turgot Özal. Militären som en gång skulle skydda den sekulära konstitutionen är idag helt infiltrerad.

Utåt sett propagerar han för en mild form av Islam, Sufism, men det är en yta att bedra en inte ont anande allmänhet. Hans ambitioner skiljer sig inte från de som Al-Banna och Wahhabismen eftersträvar.

1989 avslöjades hans verksamhet av de sekulära domstolarna i Turkiet och han tvingades i landsflykt. Han flydde inte till något muslimskt land utan till USA där CIA såg till att han fick permanent uppehållstillstånd och varifrån han fortsätter sin verksamhet. Premiärminister Recep Erdogans, AKP, islamistiska domstol friade honom helt 2006 men han återvände aldrig. Han klassas idag som terrorist i Turkiet.

Slutsats

Det finns en given lösning på detta. Europa tillhör Europas folk och Arabländerna tillhör araberna. City of London och senare New York har dock sin egen agenda där väst ska blanda sig i för att kontrollera olika länder i Mellanöstern. Som ett brev på posten leder detta till stöd av de mest folkfientliga regimerna. Det är endast de som har folket i järngrepp och som låter väst fortsätta styra och ställa. På motsvarande tvingar denna inblandning från väst fram fanatiska regimer för annars går det inte att skydda sig från västlig infiltration. Det är inte folken i USA och Europa som vill detta utan de korrupta regimer som vi lurats att välja. De styrs i sin tur av mäktiga lobbygrupper samt mäktiga ekonomiska och etniska intressen.

Samma globalistiska makthavare ser positivt på att nationalismen försvagas också i Europa. Här är då dessa bokstavstrogna religiösa läror som Al-Wahhab, Al-Banna och Fetullah Gülen propagerar verktyget att söndra och härska. Splittrade europeiska nationer med massmigration från muslimska länder där man sedan besöker moskéer finansierade av Saudiarabien och Qatar leder definitivt, på sikt, till samma kaos vi idag ser i Mellanöstern om vi inte vill böja oss och låta den Saudiarabiska kungafamiljen vara envåldshärskare också över oss. I så fall får vi frid under förtyck.

De som alltid stöttat dessa religiösa fanatiker i Mellanöstern och motverkat all form av nationalism där är först britterna och sedan USA. USA styrs idag helt och fullständigt att israeliter och deras hantlangare – fanatiska kristna sionister. De står bakom varje konflikt, de står bakom varje tänkbar form av terrorism i regionen. De stöttar de värsta tänkbara regimerna och motverkar alla moderata strävanden där makten ges till folken. Genom sina säkerhetstjänster avsätter de regimer och finansierar och utbildar terrorister. I dess spår flödar knarket. Samma makthavare stöder lika fullt och fast, medvetet, massinvandring till alla västländer och står sida vid sida med wahhabiterna och Muslimska Brödraskapet att införa den mest fanatiska, bokstavstrogna, tolkningen av islam som en murbräcka för att krossa nationalismen och de homogena nationalstaterna också i väst. Bakom allt detta syns på horisonten handen som håller i hammaren – lite i det fördolda – det vi aldrig får tala om – sionismen och kungen överst på tronen Israel och den allsmäktiga judiska lobbyn tätt sammanflätade och hand i hand med mäktiga ekonomiska intressen.