Det fattas en mycket väsentlig del i dagens samhällsdebatt – en vision för framtiden. Vilket samhälle är det vi vill bygga? För att veta det måste vi hämta inspiration från vårt förflutna och förstå vilka vi är. Dåtid och framtid hänger samman i det som vi kallar samtid. Dagens politiska ledare är helt ointresserade av detta och om vi inte vet vart vi kommer ifrån och vart vi är på väg så blir det som idag – vi kastas lite hit och dit som en vante i ett hav.
Sverige behöver ett antal expertkommissioner eller låt oss kalla dem råd. Inom varje råd ska det finnas en debatt om dessa frågor. Det kan vara inom frågor som berör vår säkerhet, historia, ekonomi, livsmedel, miljö, skola, kultur, e.t.c. Meningen är inte att vi sedan ska följa några råd slaviskt utan att vi ska lyfta nivån på debatten i samhället.
En grund är att dessa råd inte får styras av politisk korrekthet utan av vetenskap och fakta. Här finns idag ett enormt problem eftersom allt idag är tillrättalagt för att passa en politisk elit och några styrande finansoligarker. Kanske måste vi börja med ett antal sanningskommissioner där vi gör rent hus med den politiska korrektheten. Troligen måste lagarna ändras så att det är förbjudet att säga upp någon eller hindra någon i sin karriär p.g.a. de tankar och åsikter man för fram.
Idag handlar allt om kronor och ören. Det handlar om att reagera på yttre händelser. Det som för närvarande skrämmer. Det kan vara något terrordåd, det kan vara påbjudna frågor som vi måste svälja utan att få ha egna synpunkter, det kan gälla geopolitik, e.t.c. I stort sett allt styrs från USA och kanaliseras sedan ut via olika kanaler och massmedierna.
Istället för att reagera så måste vi ha ledare som planerar, förutser och agerar baserat på väl avvägda beslut.
Men vi är inte där idag. Vi befinner oss i ett dårhus där den politiska korrektheten får en hel värld att ryckas med i totalt falska föreställningar om koldioxid som ett gift, ”förintelsen” som något som verkligen har hänt och att vi i västvärlden måste ha migranter från Afrika och arabländerna, annars får vi inga pensioner.
På något sätt måste denna process börja med att vi igen kan tala sanning. Det finns fortfarande människor i Sverige som kan någonting och som kan se komplexiteten i olika skeenden och företeelser. Där kan en intelligent och balanserad debatt som får tar tid stå i centrum, inte som Pavlovs hundar reagera på yttre stimuli orkestrerat av en känslomässigt styrd mobb.
Det låter otroligt naivt och så långt i från dagens verklighet men det behövs i alla fall en vision om en vision hur långt borta den än känns.
Dagens ledare saknar visioner om vilket land Sverige ska vara 2100, 2050 eller 2030. Frågan är om de har en vision för Sverige över huvud taget? Inget tyder på det.