Kan vår förhistoria skrivas om i Gunung Padang?

Redan 1911 upptäckte forskare byggnadsstrukturer på toppen av en pyramidformad kulle i Gunung Panang, Indonesien. Det var först 2011 som Indonesiska forskare började undersöka om det fanns strukturer också under det som var synligt för ögat. Det man först imponerades av visade sig efter radaranalys vara enbart toppen på andra byggnadsverk.

Utgrävningarna har sedan dess kantats av olika kontroverser. Det har framför allt riktats kritik från Indonesiska forskare mot att man inte arbetar efter gängse arkeologiska metoder. Mot detta står att erkänt internationella forskare bjudits in för att övervaka utgrävningarna. Kritik har också riktats mot att man snabbt öppnade upp för turism, vilket riskerar att förstöra tidigare orörda områden.

Ödmjukhet är alltid viktigt vad gäller händelser som ligger så långt tillbaks i tiden. Samtidigt kan vi inte ha samma krav på ”bevis” då det sällan finnas annat än fragment bevarade. Det blir desto viktigare att lägga ett pussel där enskilda bevis kan förkasta eller styrka en tes.

Vad som gör detta så intressant är att när man daterat detta med kol-14 metoden så kommer man längre än 10 000 år bakåt i tiden. Det gör denna konstruktion, om det visar sig stämma, till den idag äldsta kända större konstruktionen på jorden. Det ska jämföras med pyramiderna i Egypten där vi får gå 5000 år bakåt i tiden.

Forskarna tror att detta troligen var en religiös plats och att den kan ha valts för sin utsikt mot en aktiv vulkan som för dåtidens befolkning kan ha förknippats med någon form av andligt väsen. Forskare har hittat spår av en civilisation i det som kallas Sundaland. Det är ett område som idag helt täcks av vatten. När istäcket smälte på norra halvklotet för ca: 12000 år sedan ökade havsnivån gradvis till att idag vara 125 meter högre än då.

Stora delar av Indonesien, Filippinerna, Malaysia och Australien hängde ihop då havsnivån var 125 meter lägre än idag.

Kanske bodde en stor del av befolkning på detta bördiga lågland som sedan ödelades av den höjda vattennivån. Kanske uppfattade befolkningen då detta som något som gudarna åstadkom och flydde till högt belägna platser för att be?

Berättelserna om syndafloden i olika historiska myter har sin bas i något som verkligen hände. Här gick troligen en civilisation under. Tack vare duktiga forskare och arkeologer kan vi sakta upptäcka vår spännande förhistoria.

När vi analyserar och reviderar vår historia, när vi får ny kunskap, kritiskt granskar ny och gammal information, lär vi oss ständigt mer om vår historia och vilka vi själva är.