Myterna om det onda Tyskland tar aldrig slut. Ett land som i grunden sökte att bevara sin självständighet och som har tusenåriga rötter i Europa, blev anfallet av sina syster- och broderfolk. Vi behöver alltid tänka att folken i de länder som anföll hade litet val. Det var istället de ledande makteliterna som genom propaganda fick stöd hos folket för att gå till angrepp. När vi ser på vår historia gör vi alltid bäst att se på kampen mellan olika ”eliter”. I Storbritannien och USA hade, som du redan vet vid det här laget, men som vi alltid behöver påminnas om, de judiska bankdynastierna ett fast grepp om makthavarna under första världskriget. Fria Sidor ser att vi ständigt kan förstå vår samtid bättre när vi ser på historiska skeenden. Därför är man så mån om att vi inte ska få reda på sanningen.
Tysklands krigsmakt intakt
Tyskland hade vunnit kriget på östfronten. Det började 17 augusti 1914, då Ryssland invaderade Östra Preussen. Tyskarnas massiva överflyttning av trupp från väst till öst är en viktig orsak till att det blev ett dödläge i väst. Den tyska taktiken, Schlieffenplanen, byggde på att man inte kunde vinna ett tvåfrontskrig. Tanken var att först i ett ”blixtkrig” snabbt slå till i väst, för att sedan flytta över trupp till öst. Eftersom man inte lyckades med detta i väst, grävde man istället ner sig i skyttegravar och försvarade sin linje, i väntan på att kriget i öst skulle vinnas, då man igen skulle få förstärkning.
Ryssarna hade kallat in sina bästa soldater men 2 miljoner av dem omkom. Ryssland tvingade då bönder att skriva in sig men dessa var inte lojala mot makten. Tyvärr, för Ryssland, innebar detta att man förlorat enormt många av de bästa och mest lojala medborgarna. Detta var sedan en helt avgörande orsak till det svaga motstånd man kunde uppbringa mot de judiska terroristerna och bankirerna i den ”ryska revolutionen”.
Medan Rysslands och Tysklands folk krigade mot varandra flyttade man fram sina positioner i båda länderna. Tyskland hade vunnit slaget i öst men i väst hade båda sidor grävt ner sig i skyttegravar. De som först sprang upp ur skyttegravarna mejades ner av de moderna vapnen.
Den judiska, synnerligen inflytelserika, diasporan hade stött Tyskland mot Ryssland. Tyskarna och det judiska kapitalet hade ett gemensamt intresse att försvaga Tsaren. Det var först Ryssland de ville åt. Det är därför vi kan se att tyskarna lät Lenin passera genom landet på sin väg till Ryssland som ”revolutionär”. Det är också därför vi kan spåra penningöverföringar från både Tyskland och tyska judiska bankirer som Warburg till stöd för den ”ryska revolutionen”. Det är förmodligen heller ingen slump att USA väntade med att gå med i kriget tills Ryssland var störtat. Ryssland var prioritet nr. 1.
Tyskarna såg kortsiktigt på detta. Detta stöd hjälpte visserligen till att knäcka Tsaren men man fick igen tusenfaldigt senare. Det två kejsarna i Ryssland och Tyskland hade fattat ett, för båda länder, fullständigt ödesdigert beslut, att gå i krig mot varandra. Det fanns bara en grupp som gynnades av detta – de judiska ”revolutionärerna” i båda länderna och det internationella judiska bankirerna. Ett enat Europa och Ryssland omöjliggör för bankirerna i USA och Storbritannien att, med militära medel, kunna göra något. Detta är därför deras värsta mardröm. Så är det än i våra dagar. Det är ingen slump att Putin demoniseras.
Man förstår det enkelt om man ser på en världskarta. I början av 1900-talet hade man full kontroll över Storbritannien och USA men om Europa, Ryssland och kanske också Turkiet står enade – vad ska de göra då? Ett hav, Atlanten, skiljer USA från Europa. De måste då arbeta med andra metoder, söndra och härska, splittra upp denna gigantiska kontinent.
Du ser detta också i världen idag. Kristna hetsas mot muslimer och tvärtom. I Sverige har vi snart också en järnridå i landet mellan de hjälplöst hjärntvättade och de som kommit till insikt. Det är helt omöjligt för en liten grupp, den judiska lobbyn, att styra oss om vi enas, men hatar vi varandra, är saken löst. Då ökar deras makt hundrafalt.
Tyskland attackeras inifrån
Omedelbart då Tsaren störtats ändrades den moderation som fanns vad gäller Tyskland från den judiska diasporan. Nu när Ryssland intagits, var det Tyskland som skulle nedkämpas. Överallt påbörjades nu åtgärder, internt i Tyskland, för att försvaga landet. Det kunde vara strejker, blockader, artiklar i tidningar, o.s.v. Den lilla lojalitet som eventuellt funnits mot Tyskland ebbade nu ut. Ryssland hade ju nu redan fallit. Samtidigt gick USA med i kriget, 1917. Man sände nu 2 miljoner soldater och enorma mängder krigsmateriel.
Tyskland pressades nu både inifrån och utifrån. Inte en meter av tyskt territorium hade dock intagits och den tyska försvarsmakten var huvudsakligen intakt men läget var ändå betydligt svårare när USA gick med. Tiden började tala emot Tyskland.
I Tyskland hade under början av 1900-talet de socialistiska, kommunistiska och ”revolutionära” idéerna flyttat fram sina positioner. Landet var i kaos. Den 7 november förklarade juden Kurt Eisner, ledare för ”Det oberoende Socialistpartiet”, att Bayern nu var en självständig republik. Den 9 november abdikerar kejsar Wilhelm II och landet styrs nu av Friedrich Ebert, Tysklands socialdemokratiska parti. Det interna kaoset i Tyskland, ledde till november”revolutionen” 1918.
Tyskland i internt kaos men nära seger i kriget
Vi måste titta lite mer på perioden innan krigsslutet 1916 – 1918. Tyskland hade brist på livsmedel. Man behövde importera mat men de allierades blockad hindrade åtminstone delar av importen. Maten ransonerades men de som inte låg vid fronten kunde i alla fall sova lugnt på nätterna. I jämförelse med vad de fick gå igenom vid fronten, med ständiga attacker med senapsgas från de Allierade, var det ett jämförelsevis behagligt liv. Detta trots den svält och ständiga sjukdomsepidemier som drabbade civilbefolkningen.
Med hela Tysklands maktelit helt absorberade av att skydda Tyskland, passade de judiska bankirerna på. Medan miljoner tyskar offrade sina liv vid fronten underblåste man alla revolutionära grupper och agitatorer. Till en början var tyska folket fortfarande patriotiska men med tiden försvagades deras kampvilja när de ständigt fick lyssna på fackföreningsledare som uppmanade dem att bojkotta kriget och istället gå ut i strejk. Man använde många av de metoder att försvaga Tyskland som man använt för att störta tsaren i Ryssland.
Trots dessa ständiga attacker från bankkapitalet höll tyskarna emot överallt, utom i Berlin. Berlin som hade den högsta koncentrationen av marxistiska agitatorer lyckades ta ut 400000 arbetare i strejk, 18 januari 1918. Soldaterna vid fronten började nu se på dessa som förrädare. Landet var nu splittrat.
Det märkliga är att samtidigt som tyskarna sakta tappade sin patriotism till följd av den ändlösa marxistiska propagandan var man desto mer framgångsrik i kriget. Ryssland var besegrat och skrev, i mars 1918, under ett fredsavtal. Länder som Finland, Baltiska Staterna och Ukraina, som hatade kommunisterna, var tyskvänliga.
General Ludendorf flyttade hundratusentals soldater till västfronten, nu när östfronten var säkrad, något som överväldigade de Allierade. Det var i exakt denna stund som de judiska finansiärerna intensifierade sina ansträngningar i Tyskland för att påverka allmänheten. Ett krigstrött och utsvultet folk tappade till slut sin motståndskraft av den ständiga propagandan från de professionella agitatorerna som t.ex. Rosa Luxemburg, Karl Liebknecht och Kurt Eisner. Dessa agitatorer var ofta judar, precis som i Ryssland, liksom de som finansierade dem. Tyskland anfölls nu från inifrån.
Trots USA’s inblandning var Tyskland nära en seger. General Foch, chef för de allierades styrkor, skrev:
”Om Rheims faller, har vi förlorat kriget”.
Rheims var den sista platsen för de allierades motstånd.
De tyska soldaterna kämpade medan de dränktes i senapsgas samtidigt som de kommunistiska ”revolutionärerna” i Berlin dödade tiotusentals patrioter som önskade försvara Berlin. De marxistiska attackerna skedde nu överallt, i Bremen, i Oldenburg, i Brunswick, Hamburg, Ruhr och Sachsen.
Kurt Eisner tar över Bavaria och förklarar krig mot Schweiz och Würtenberg.
En splittrad nation
Vi ser ett Tyskland som står starkt i kriget, men som av de allierades blockad drabbats av svält, sjukdomar och interna ”revolutioner”. När sedan ”revolutionen” lyckades, 30 oktober 1918, och man satt Friedrich Ebert vid makten följde förhandlingar om en vapenvila snabbt. Det var dock förhandlingar om just vapenvila. Här skulle Woodrow Wilsons 14 punkter ligga till grund för den. Tyskarna lämnade sina positioner utan att ha släppt en meter mark av tyskt territorium. Avtalet skrevs under men punkterna kom sedan att slängas i papperskorgen och Tyskland kom att istället förnedras i det, i västvärlden, så hyllade Versaillesfördraget.
Nu var så de uråldriga kejsardömena Tyskland och Ryssland båda under kontroll av det internationella bankkapitalet. Tyskland lever under detta kvävande inflytande än idag. Ryssland förefaller har fått tillbaka en stor del av sin självständighet. Det är därför Tyskland har Merkel och Ryssland Putin.
Fria Sidor forskar om viktiga historiska skeenden. Vi kan inte förstå vår samtid om vi inte förstår dem. Man använder ungefär samma metoder idag men lite mer förfinade och subtila. Historien upprepas, det står helt klart. Samtidigt är lösningen för oss svenskar väldigt enkel och självklar – att sätta vårt eget och svenska folkets intressen främst. Det är faktiskt så enkelt – varför ska det vara så svårt?
