I förra delen granskade Fria Sidor stödet till SD i Stockholms kommun. Det är värt att repetera det innan analysen av Stockholms län som sker i detta inlägg. Det samlade stödet 2018 till SD i Stockholms kommun blev 9,8%, vilket är drygt hälften mot SD:s valresultat för riket om helhet. Det gick att tydligt identifiera var SD är svaga – i invandrartäta områden som Spånga och Kista, i exklusiva innerstadsområden, äldre villaområden och de södra delarna där vänstern av hävd varit starka. SD får högst stöd i förorterna Hässelby, Farsta och Vällingby samt är starkare i de norra/östra innerstadsområdena. Det gick också tydligt att identifiera att SD är betydligt starkare i lägenhetsområden i Stockholms kommuns ytterområden och bostäder nära Södersjukhuset. I detta inlägg går vi vidare och granskar stödet till SD i Stockholms län.
Den stora bilden
SD fick totalt 15,1% i Stockholms län. Det är strax under riksgenomsnittet. Svagast stöd har SD i Danderyd (10,3), Nacka (10,7) och Lidingö (10,9). Starkast stöd fick SD i Nykvarn (24,3), Nynäshamn (22,9) och Upplands-Bro (19,9).
Sorterar vi tabellen efter antal röstande får vi en intressant bild. I de fem största kommunerna (Nacka, Huddinge, Haninge, Solna, Södertälje) röstade 273 746 varav 40 406 på SD, eller 14,7%. I de fem minsta kommunerna (Nykvarn, Vaxholm, Salem, Upplands-Bro, Nynäshamn) röstade 59 456 varav 11 786 på SD, eller 19,8%. Gör vi om samma övning för de tio med störst antal röstande blir stödet för SD 14,6% och för de tio med minst antal röstande 17,4%
Av Stockholms läns 25 kommuner har sju gett SD högre stöd än riksgenomsnittet (Nykvarn, Nynäshamn, Upplands-Bro, Haninge, Norrtälje, Sigtuna, Upplands Väsby). I dessa röstade 185 628 av länets 820 878, eller 22,6%.
Vi ser att SD tappar i Stockholms län då man är stark i de befolkningsmässigt mindre kommunerna men svagare i de större.
Utrikes födda
En förklaring skulle kunna vara antalet utrikes födda. Jämför vi andelen som röstade på SD 2018 med andelen utrikes födda enligt SCB för år 2016 kanske vi kan få en indikation?
De fem kommuner som gav SD lägst stöd (Danderyd, Nacka, Lidingö, Sollentuna, Solna) har ett genomsnitt på 10,9%. Där är den genomsnittliga andelen utrikes födda 2016 i procent 20,1%. Motsvarande för de fem kommuner som gav SD högst stöd (Norrtälje, Haninge, Upplands-Bro, Nynäshamn, Nykvarn) är 21,3% och 17,3% utrikes födda.
Tittar vi istället på de tio kommuner som gav SD lägst stöd procentuellt erhöll de 12,1% där andelen utrikes födda är 21,1%. De tio kommunerna som gav SD högst stöd ger SD 19,5% med en andel utrikes födda på 21%.
Vi ser att kommuner som ger SD lågt stöd som Danderyd, Lidingö, Nacka, Sollentuna och Solna har en ganska hög andel utrikes födda. Kommuner som ger SD högst stöd, Nykvarn och Norrtälje har den lägsta andelen utrikes födda i länet medan Haninge och Upplands-Bro som också ger SD högt stöd har en hög andel utrikes födda.
Lite förvånande tycks här inte finnas något tydligt samband.
Sysselsättningsgrad
Tyvärr är det svårt att använda sig av mått som politikerna tar fram eftersom de gör allt för att exkludera de som inte arbetar i beräkningarna. Det finns inget samband mellan sysselsättningsgrad och andelen som röstar på SD. Det vi ser är att den är generellt lägre där SD får lågt eller högt stöd. Nykvarn utgör här ett undantag.
Bidragsförsörjda
Det är lite svårare att trolla bort andelen som är bidragsförsörjda i statistiken. Visserligen finns här ett antal överlappningar, t.ex. med förtidspension, sjukskrivningar men det är ändå något svårare. Det finns emellertid inte heller här något tydligt samband.
Genomsnittsinkomst/Medianinkomst
Kan det finnas ett samband mellan den genomsnittliga inkomsten per person och stödet till SD? Medelinkomsten kan påverkas mycket om det finns enskilda områden med de som tjänar mycket eller lite medan medianinkomsten (punkten där lika många tjänar mer som mindre) ger in indikation på vad de allra flesta tjänar.
Inte heller här går det att säga något på en aggregerad kommunnivå.
Högutbildade
Äntligen! Här finns ett mycket tydligt samband. Högutbildade definieras som de mellan 25 och 65 som har mer än 3 års eftergymnasial utbildning. De fem kommuner som ger SD lägst stöd har i genomsnitt 44% högutbildade. De fem kommuner som ger högst stöd till SD har i genomsnitt 18% högutbildade. Motsvarande siffra om vi tar de tio kommuner som ger SD högst respektive lägst stöd är 39 och 21 procent.
Som vi ser i diagrammet är det ett starkt samband och vi kan säga att för varje procent som SD:s stöd ökar från 10% upp till 20% minskar antalet högutbildade med två procentenheter. Tre kommuner avviker från detta tydliga samband och det är Danderyd och Botkyrka som uppvisar ett ännu starkare samband samt Vallentuna som har många högutbildade men som ändå ger SD sitt stöd.
Myten om att SD har sitt starka stöd bland de med lägre utbildningsgrad stämmer således. Det är ingen myt utan, i alla fall i Stockholm län, en realitet.
Sambandet högutbildade och medianinkomst
Låt oss passa på att snabbt titta på sambandet mellan medianinkomst och andelen högutbildade. Sambandet finns där men skillnaden är liten mellan medianinkomsterna för de olika kommunerna, betydligt lägre än skillnaden i andelen högutbildade. Medianinkomsten för de fem kommuner som ger SD lägst stöd är 345 000 och högst 295 000. Detta samtidig som andelen högutbildade sjunker från 44 till 18 procent.
Vi kan säga att myten om att de med lägre utbildning röstar på SD stämmer, i Stockholms län, men de senare tjänar inte så mycket mindre som motsvarar minskningen i andelen högutbildade.
Huspriser
Kan det finnas något samband mellan stödet till SD och huspriserna? Ja! Sambandet är dessutom mycket tydligt. Huspriserna för de fem kommuner som ger SD lägst stöd är i genomsnitt 9,8 miljoner och för de fem kommuner som ger SD lägst stöd 3,8 miljoner. Tittar vi på de tio kommuner som ger SD lägst respektive högst stöd är det 8,3 respektive 4,2 miljoner. Den senare förändringen är närmast identisk med ökningen i stödet till SD, för varje procentenhet stödet till SD ökar över 10% ökar huspriset motsvarande 400 000 – 500 000.
Sambandet högutbildade och huspriser
Sambandet mellan andelen högutbildade och huspriser är i det närmaste perfekt. Slutsatsen måste bli att det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och inkomstnivå men att detta döljs i varje kommun där både medelinkomsten och medianinkomsten inte riktigt speglar detta. Detta beror sannolikt på att det i alla kommuner bor också många i andra boendeformer. Låt oss också titta på detta.
Småhus, bostads- eller hyresrätt
Går det att säga något om stödet till SD och boendeform i Stockholms län? De fem kommuner som ger SD lägst stöd har i genomsnitt 32% boende i småhus. De fem kommuner där SD får högst stöd har 48% i småhus. Sambandet kvarstår också för de tio kommuner som ger SD lägst respektive högst stöd, 34 respektive 44 procent. Dock har vi två kommuner, Solna och Sundbyberg, som sticker ut kraftigt med ytterst liten andel småhus samt Nykvarn med den högsta andelen småhus. Justerar vi för dessa blir skillnaden ytterst liten, 41% andel som bor i småhus för de åtta kommuner som ger SD lägst stöd och 42% för de nio kommuner som ger SD högst stöd.
Något tydligt samband finns således inte om vi använder oss av försiktighetsprincipen.
Sambandet är tydligare om vi tittar på andelen som bor i bostadsrätt. De fem kommuner som ger SD lägst stöd har en andel i bostadsrätt på 47% medan de fem kommuner som ger SD högst stöd har en andel på 31%. Motsvarande siffra för de tio kommuner som ger SD lägst respektive högst stöd är 46 och 31 procent. Justerar vi också här för Solna, Sundbyberg och Nykvarn blir siffrorna 42% i bostadsrätt för de åtta kommuner som ger SD lägst stöd samt 33% i de nio kommuner där SD får högst stöd. Således, desto fler bostadsrätter, desto lägre stöd till SD.
Något liknande samband finns inte för hyresrätter.
Politisk färg
Finns det ett samband mellan vilken politisk färg kommunen valt och stödet till SD? Det finns men kräver en förklaring. Tittar vi på de fem kommuner som ger SD lägst stöd är det genomsnittliga stödet till S+V+MP 28%. Detta är i viss mån missvisande eftersom Solna drar upp snittet enormt. Det beror på att generellt är stödet till S+V+MP lägre där andelen småhus är hög i Stockholms län. Grafen visar detta tydligt även om spridningen är relativt stor. Räknar vi bort Solna blir snittet istället 25%.
Jämför vi sedan med de fem kommuner som gett SD högst stöd får S+V+MP 35%. Även här påverkas snittet av Nykvarn som har en mycket hög andel småhus. Räknar vi bort Nykvarn blir snittet istället 37%.
Gör vi motsvarande övning för tio kommuner men justerar för Solna och Sundbyberg som har ytterst få småhus och för Nykvarn som har högst andel av alla, blir stödet för S+V+MP 28% i de åtta kommuner som ger SD lägst stöd och 35% i de nio som ger SD högst stöd.
Med detta sagt så är sambandet ganska svagt. Det finns stor spridning och det är aldrig bra att behöva justera beräkningarna för att hitta sambanden. Samtidigt, tittar vi på materialet syns att stödet till SD är högre i kommuner som också har högt stöd för S+V+MP, runt 7 procentenheter högre.
Slutsats
Det är ett problem att titta på kommunnivå eftersom verkligheten fångas av stora breda genomsnitt som omfattar tiotusentals personer. Det är först när vi gräver oss ner på olika specifika områden i respektive kommun som det verkligen syns var SD:s sympatisörer finns. Det går ändå att dra vissa slutsatser som gäller för Stockholms län.
Något samband mellan stödet till SD och andelen utrikes födda verkar inte finnas. Det är något förvånande men är vad siffrorna visar. Inte heller sysselsättningsgraden tycks vara en förklaringsvariabel. Eftersom den är lätt att manipulera tittar vi också på andelen som lever på bidrag. Inte heller här finns något samband. Medianinkomsten förklarar inte heller stödet till SD.
Det först tydliga samband som hittas i denna eftervalsanalys är det mellan andelen högutbildade och andelen som röstar på SD. Det är ett tydligt omvänt samband där de kommuner som har högst andel högutbildade ger SD lägst stöd. Att en kommun har en hög andel högutbildade betyder inte att medianinkomsten på kommunnivå ökar så mycket. Skillnaden i utbildningsnivå mellan kommunerna är betydligt större än skillnaden i medianinkomst.
Det intressanta visar sig när det finns ett tydligt samband mellan huspriser och andelen som röstar på SD. Sambandet är mycket tydligt. Det visar sig finnas ett ännu tydligare samband, nästan perfekt, mellan huspriser och andelen högutbildade. Slutsatsen måste bli att det trots allt finns ett samband mellan utbildning, inkomst och huspriser men som inte riktigt visar sig i den aggregerade statistiken på kommunnivå där vi arbetar med medelvärden för tiotusentals väljare. Stödet till SD blir således svagare desto dyrare hus, högre utbildningsnivå och sannolikt också inkomst (om vi kunde mäta ner på individnivå). De som bor i småhus med lägre värde, har en lägre utbildningsnivå och lägre inkomst (men inte nödvändigtvis behöver vara låginkomsttagare) röstar i högre grad SD.
SD har ett tydligt högre stöd i de kommuner som har en hög andel småhus (dock inte så dyra) men justerar vi för anomalierna Solna och Sundbyberg, förvinner sambandet helt. Däremot är sambandet för bostadsrätter tydligare, fast omvänt. Där det finns en hög andel bostadsrätter får SD lägre stöd. Något motsvarande samband finns inte för hyresrätter.
SD säger sig vara det konservativa parti som står Socialdemokraterna närmast och det stämmer nog. Det finns ett samband, men spridningen är stor, mellan andelen som röstar på SD och stödet till S+V+MP. Desto mer vänster en kommun är, desto högre stöd till SD. Här är sambandet inte övertydligt men finns där.
Det är viktigt att ha i åtanke att alla samband är i genomsnitt och att det finns mer eller mindre variation runt detta, beroende på vad vi mäter. Det är viktigt att vara ödmjuk och inte dra för stora slutsatser av en översiktlig analys som denna som alltid måste handla om ganska grova generaliseringar men behöver inte vara meningslös för det. Framför allt leder den till eftertanke om varför det är på detta sätt?
Det är först när vi gräver ner oss i enskilda områden i respektive kommun som vi kan se om bilden i denna analys stärks eller försvagas.
Not: Källorna är SCB och Ekonomifakta
