En av de mest skyddade hemligheterna är att de pengar vi alla använder skapas ur tomma intet av privata banker men legitimeras och skyddas av staten genom lagar och finansieras av folkets arbete. Processen är enkel. Privata banker trycker sedlarna, staten eller kungen tvingar folket genom lagstiftningen att acceptera dem som betalningsmedel och folket arbetar sedan för att betala de lån som staten tar och ränta till de som skapat dessa pengar ur tomma intet.
Det låter första gången man hör det som ett dåligt skämt, men faktum är att det är precis så det går till och det är därför män med makt sedan 1600-talet (minst) varit beredda att till varje pris få kungar och regeringar att gå med på att ge dem rätten att ge ut de pengar vi alla använder.
Detta måste anses vara ett av historiens största bedrägerier, kanske det största, och de som tjänat enorma pengar på det har under århundradena stött krig, lönnmördat, betalat akademiker och spritt olika rökridåer för att inte ens de som utbildar sig till ekonom ska förstå.
Det vi ska göra i denna serie är att spåra dessa pengar till ett ytterst litet antal finansoligarker, bankirer, ofta judiska, som på ett listigt sätt, genom att luras och manipulera, kunnat skapa sig sådana enorma förmögenheter att man helt enkelt kan styra en hel värld. Det mesta av det som skett under 1900-talet och än i vår tid är ett resultat av denna kamp om att få ge ut egna pengar som sedan folket skulle använda.
Vi ska i denna serie titta på olika delar, på olika pusselbitar, men kanske ska vi börja med att snabbspola bandet genom vår historia? Det är när vi förstår den vi också inser att de som gavs denna rätt sedan blev obeskrivligt rika. Det går inte att summera tusentals år i en kort text och vill du förstå så måste du orka läsa lite längre texter ibland. Denna text är inte jättelång men blir med nödvändighet lite längre än normalt. Då börjar vi.
Vem som helst kan trycka pengar. Har du en egen skrivare hemma kan du trycka dina egna pengar. Problemet är att få någon att acceptera dem. För att få någon att acceptera dina pengar måste du ha en säkerhet. Pengar är i grunden som att du ger ut ett skuldebrev till någon. Det måste finnas en säkerhet som backar upp det, annars har det ett osäkert värde. Det blir också opraktiskt att ge ditt skuldebrev vidare till någon annan som då inte känner till om din säkerhet är bra.
Genom årtusenden har det därför funnits behov av ett allmänt accepterat betalningsmedel. I grunden kan det vara vad som helst, en pappersbit, en träbit, ett kopparmynt, en sten, guld eller silver. Det är inte råvaran eller materialet i sig som betyder något utan det är vad som är allmänt accepterat i det samhälle du bor att denna sak representerar.
En sedel är ju bara en pappersbit som inte har ett större värde än vad det kostar att trycka den men svenska staten har genom lagar gjort denna pappersbit till ett legalt och tvingande betalningsmedel. Enklast får man acceptans för ett betalningsmedel genom att staten accepterar det för sina skatter. Kan du betala din skatt med en papperslapp då fungerar den också som betalningsmedel ute i samhället.
I Sverige har vi ingen större guldreserv men eftersom vi i Sverige har lagar som tvingar folk att betala skatt ger det mycket hög säkerhet för den som accepterar svenska kronor som betalning. Ingen kan längre lösa in sin sedel mot guld men bakom sedeln har vi 5 miljoner arbetande produktiva skattebetalande svenskar. En bättre säkerhet får du inte.
Romarna började först att använda koppar någon gång runt 700 f.kr. Det var inte värdet på kopparn som gav myntet dess värde utan det var acceptansen för det i Romarriket. Som vi har sett kräver det att staten kan driva in skatter för att någon ska acceptera en sedel. Det krävs dock också att vi inte tror att staten, eller kungen, ska agera oförståndigt och sätta sig i enorma skulder eller förbruka alla pengarna på oförståndiga projekt. Då kan det bli konkurs och pengarna blir värdelösa.
Eftersom vi alla vet att kungar och regenter kan vara just oansvariga har det hänt mer än en gång att den rådande pengaregimen kollapsat. Från tid till annan har det då därför funnits ett behov av ett annat system. Ett system där råvaran var det som utgjorde värdet. Ofta var det guld eller silver. Fördelen med guld och silver är att det har ett värde i sig och vi är inte beroende av om kungen eller regenten som givit ut en sedel finns kvar eller har förlorat ett krig till någon som inte längre accepterar din sedel.
Desto mer kaotiska samhällena var och desto mer oansvariga kungarna var desto mer behov fanns det av guld och silver. Från början var det ett antal slott och religiösa församlingar som hade samlat på sig mest guld. Med tiden kom Vatikanen och Påvedömet att vara de som hade samlat ihop mest. Deras förmögenhet var vid en tid, utan jämförelse, störst i världen.
Men detta kom att ändra sig. När vi började utveckla navigationen och skeppsbyggnadskonsten öppnade sig en helt ny värld. Expeditioner skickades ut åt alla håll för att handla med andra världsdelar. I samband med detta upptäckte man att det där fanns enorma fyndigheter med guld och silver. Så började en fanatisk jakt efter dessa råvaror som innebar början på en lång period av krig, lögner, förslavande, lönnmord, köpta kungar och politiker, e.t.c.
Den som hade guldet i sitt valv hade också säkerheten på vilket pengarna vilade. Samtidigt hade behovet av guld som bas för valutan nu börjat minska i Västeuropa eftersom samhällena blev allt mer utvecklade, människorna blev mer produktiva, skatteindrivningen effektivare, parlament skapades, lagar skrevs, o.s.v. I grunden var den samlade skattekraften hos folket nu en större säkerhet än guldet och silvret men detta skulle komma att bli en viktig kamp under 1600-1900-talet.
Amschel Moses Bauer var en judisk guldsmed från Frankfurt, Hessen. Han lärde sin son allt om pengar. Hans son Meyer Amschel Rothschild skulle bli den som sedan grundade familjedynastin med bas i City of London. Han praktiserade hos Oppenheimer i Frankfurt och förstod exakt hur detta med pengar fungerade. Han tog sedan över sin pappas verksamhet och tog namnet efter den röda skylt som hängde på fastigheten där han bodde, Rote Shield, Rothschild. Meyer Amshel Rothshild insåg att det som skapade stora förmögenheter var att låna ut till kungar och stater. Enligt Forbes är han den internationella finansens fader.
Han fick fem söner som han lärde allt om hur pengar fungerar. Han skickade sina söner till olika länder i Europa. Anselm blev kvar i Frankfurt, Salomon flyttade till Wien, Nathan till London, Carl till Neapel och Jacob till Paris. Tidpunkten var runt 1800-talets början. Han uppmanade dem att gifta sig inom familjen och de döttrar familjen fick gifte man medvetet in i de olika kungafamiljerna och andra välbeställda dynastier runtom i Europa. Allt för att behålla makten, förmögenheten och kontrollen inom familjen. Vi måste dock börja denna resa mycket tidigare.
Det går att spåra judiskt hanterande av pengar, skatteindrivning, slavhandel och internationell handel ända tillbaks till Babylonien., nuvarande Irak, där det fanns en stor grupp judar. Därifrån följde de med morerna och deras övertagande av Spanien runt år 700 e.kr. Judarna var där skatteindrivare, slavhandlare, hjälpte till med pengar och internationell handel.
Den judiska diasporan hade ett naturligt försprång eftersom man inte fick äga jord och fast egendom och enligt Talmud inte heller ska hålla på med det. Istället kom man att syssla med förmedling och handel, ”bankverksamhet” och skatteindrivning. Genom att man höll ihop inom ”klanen” kunde man lita på sitt nätverk runt om i världen och fick snabbt reda på vad som hände och kunde utnyttja prisskillnader mellan olika kontinenter. Man var också bra skatteindrivare eftersom man inte var en del av det ”arbetande folket” och höll samman inom gruppen och inte ville blanda sig. En annan viktig del i detta är att Talmud ser andra än judar som underlägsna och man uppmanas att se andra som slavar och får lura dem. (Det låter inte klokt men Fria Sidor ska utförligt redovisa detta senare)
Judarna var efter fördrivningen från Judea år 135 en spridd diaspora. Därför kan vi säga att judarna är de första kosmopoliterna. Deras etniska nätverk runt om i världen gav dem ett försprång inom framför allt internationell handel.
Man hjälpte morerna och detta kom sedan att falla tillbaka på dem när de kristna körde ut morerna och drottning Isabella av Kastilien förklarade Spanien katolskt och blev regent 1492. Missnöjet var mycket stort med judarna, för deras aktiva roll under ockupationen, men de gavs möjlighet att konvertera eller lämna Spanien. Många valde då att ”låtsas” konvertera, och blev s.k. Maranos. Andra valde att lämna Spanien. Många begav sig till Antwerpen som då var en relativt säker plats för ”krypto-judar”. De hade visserligen körts ut tidigare då de ansågs vara ”utsugare” (userer) men området kom under olika styren och under 1500-talet var där en fristad för dem. Antwerpens dominans som huvudstad för världens handel blev ganska kortlivad.
När Antwerpen stängde flyttade 19000 köpmän till Amsterdam som snabbt tog över denna ledande roll. Nu började en kamp om herravälde mot de dåvarande supermakterna i världen, Spanien och Portugal. I Holland var man mycket tillåtande. Det var holländaren Jacobus Arminius, som först proklamerade ”den fria viljan, religionsfrihet och följandet av naturens lagar”, även judar fann en fristad där.
Av naturliga skäl fanns här ett stort behov av banktjänster. Några judar hade satt upp en bankverksamhet men det utmärkande för Amsterdam var att det var Amsterdam, staden, som beslöt att starta denna bankverksamhet. Alla vinster tillhörde staden Amsterdam. Man förstod att skilja på pengar som kredit och pengar som en betalningsmedel för transaktioner. Huvuddelen av handel och bankverksamhet låg inte i judiska händer vid denna tidpunkt, men inflytandet var oproportionellt stort. 1631 fanns 1348 konton i Amsterdam Bank, 9% av dem hölls av judar, d.v.s. 9 ggr fler än deras andel av befolkningen vilken understryker deras andel av den internationella handeln.
Judarna utgjorde någon procent av de som bodde i Amsterdam. Deras förmögenhet var dock stor eftersom man hade så bra kontakter med den judiska diasporan i Mellanöstern. De specialiserade sig på denna handel. Holländarna använde dem som sina mentorer och använde sedan sitt eget kapital för att expandera världshandeln. Judarna hade därför här en relativt undanskymd roll. Judarna dominerade dock ”Nya Holland”, den Holländska kolonin i Brasilien. Man fyllde skeppen fulla med slavar från Guinea.
Det är viktigt att påpeka att vid denna tid, 1600-1700-talet hade den moderna bankverksamheten, som denna artikelserie ska handla om ännu utvecklats. Judarna dominerade inom vissa områden men deras specialitet, pengar och världsdominans, fick vänta ytterligare något århundrade. Det som kom att förflytta mycket av den ekonomiska makten till norra Europa var skeppstekniken och upptäckten av guld i Amerika. Tidigare hade handeln varit fokuserad mot öster. I Amerika upptäcktes enorma guldfyndigheter. Det var först spanjorerna och portugiserna som kom att plundra Amerika på dess guld. Enorma mängder guld skeppades till norra Europa som därmed kunde ge mer krediter till folket. Det var goda tider i norra Europa.
I Spanien och Portugal gynnade detta främst kungafamiljen och adeln. Senare kom man att sätta upp det holländska Västindiska Kompaniet. England hade också en liknande flotta. Man lät så spanjorerna och portugiserna ”göra jobbet” att anordna slaveriet av miljoner amerikaner och svarta för att sedan kontraktera pirater som helt enkelt bordade skeppen och stal guld, silver och andra råvaror. Makten kom så att förskjutas till norra Europa. Spanien och Portugals storhetstid led mot sitt slut.
En helt central del i all handel mellan Europa och Asien var under tusentals år de olika priserna på guld och silver som här rådde. I Europa var priset 10-14 silverenheter mot en enhet guld. I Asien var priset 6-8 silverenheter mot en enhet guld. Denna skillnad i pris hade bestått i tusen år. Genom att ta med sig silver till Asien växla in det mot guld, kunde man dubbla sina pengar. En stor del av silvret i Amerika hamnade så till slut i Asien. Detta pågick från ca: 600 e.kr. till någon gång runt 1700-talet. Då världen krympte och dessa priser blev allt mer internationella.
De holländska judarna var inte välkomna i Hollands norra amerikanska koloni och man försökte förbjuda dem att bosätta sig i New Amsterdam, dagens New York eftersom man var mycket orolig att de skulle ägna sig åt ”utsugning”(usery) och sitt vanliga bedrägliga beteende mot kristna”, som stadens borgmästare uttryckte sig. Det lyckades dock inte och de första judarna anlände från Brasilien till New York.
Mot slutet av 1600-talet kom många Askenazijudar till Amsterdam och dessa kom så småningom att helt dominera bland judarna i Europa. De som kom fann att deras huvudsakliga syssla, pengar, var monopoliserad av staden Amsterdam. Detta hindrade dem dock inte från att ändå bedriva denna verksamhet. En verksamhet var bl.a. att märka om varor som kom till Amsterdam från stulna varor som hyrda pirater hade tagit från Portugiser och Spanjorer för att sedan sälja tillbaka dem, inte sällan till just Spanien och Portugal.
Det som nu följer är det som föder dagens moderna kapitalism.
I Marocko pågick ett inbördeskrig och judarna finansierade båda sidor. I England skulle det senare också bli ett inbördeskrig, även här finansierade man båda sidor. Detta kom att bli upptakten till en oändlig följd av krig. Krig visade sig var den allra mest lönsamma verksamheten. Till och med i de krig som Holland var delaktiga i finansierade man båda sidor.
En av de viktigaste verksamheterna som judar också varit och är dominerande inom var media, något man sedan skulle använda medvetet för att sprida protestantismen och kapitalismen till England. Man hade producerat miljoner biblar som man skeppade till England och Skottland. Man publicerade också många ”osedliga” böcker med syfte att attackera den rådande ordningen i England. Vid denna tid var inte judar tillåtna att emigrera dit. Denna verksamhet gick med förlust och det enda syftet var att påverka opinionen i England och Skottland.
Som nämnts tidigare fanns vid denna tid världens största börs i Amsterdam. Det papper som främst handlades där var det Holländska Ostindiska Kompaniet. Eftersom man tillät alla former av instrument, som belåning, blankning, terminer, o.s.v. rörde sig de olika aktierna våldsamt upp och ner. Judiska aktörer sålde kort, i enad front, och skapade panik. Fusk var här en inseparabel del av börsverksamheten. Mäklare missbrukade kunders konton, man manipulerade priser medvetet genom att sälja till varandra och använde olika tekniker för att helt enkelt lura kunderna.
Det fanns 375 ackrediterade handlare, huvudsakligen, kristna. Det fanns också 700 ”okända” eller icke ackrediterade, huvudsakligen, judiska. Det fanns ett uttryckligt förbud att själv handla i de aktier som kunderna samtidigt sålde och köpte. Detta följdes inte av de icke ackrediterade handlarna, som istället köpte på sig samma aktier som kunderna sedan skulle köpa och sålde dem tillbaka till kundkontot till ett högre pris. Även judiska kunder lurades.
1688 beskriver Joseph De la Vega hur det gick till:
”Det fanns i huvudsak 12 strategier. Alla fungerade efter samma principer. Syndikaten, manipulatörerna, lånar allt de kan och låter göra offentligt att de vill köpa en viss aktie. Detta gör att alla måste kliva ur sina korta positioner och de som vill vara med på uppgången köper. Detta driver upp priset snabbt. Då börjar man att sälja kort.”
Börsen dominerades helt av judar. Tyvärr gjorde Amsterdams utveckling till ett finansiellt centrum att man helt tappade fokus på produktionen. Amsterdam blev centrum för det internationella kapitalet och handeln men detta förde med sig att man helt försummade att ekonomin och det välstånd som skapades skulle komma alla holländare till del. Arbetslösheten bland vanliga holländare var mycket hög medan ett fåtal var enormt förmögna. Till slut ledde det till flera revolter där folket önskade ändra på ordningen. Detta lyckades inte förrän Napoleon invaderade landet. Då hade dock de judiska ansträngningarna att störta kungen i England lyckats och man flyttade snart större delen av sin verksamhet dit.
England, eller rättare sagt det av judiska bankirer dominerade City of London, blev från nu den helt nya basen för makten i världen fram till 1900-talets början, då man flyttade över den till New York. Vanliga engelsmän hade ingenting med den att göra. Det brittiska kolonialväldet var City of London, inte den vanliga människan. Det är därför ett helt befängt påstående att vita européer eller britterna i gemen har någon skuld för slavhandel, plundring och kolonialismen. Denna verksamhet går att spåra till ett ytterst litet antal maktfullkomliga oligarker med bas i City of London.
Det är på sin plats att påpeka att självklart har alla judar, lika lite som alla vita, varit en del av detta skeende. Det är alltid en liten grupp inom gruppen som agerar över våra huvuden. Det är dock onekligen så att när vi studerar historien har denna grupp hållit ihop. Man har hållit sig inom sina egna nätverk, gynnat varandra och när man sedan med Rothschild & Co, som vi ska se i nästa del, skapade sig en sådan enorm förmögenhet, detta medförde att man kunde få igenom sin agenda inom alla samhällets områden. Vi vita kan lära oss av detta och själva agera på samma sätt. Då kan vi snabbt ta tillbaka makten. Det är därför man till varje pris inte vill att vi ska a) identifiera oss som vita b) studera vår historia med objektiva glasögon c) se med öppna ögon när det kommer till judisk inblandning.
När vi vet att det är ”förbjudet” att granska något, då finns det alltid en anledning till det.
Vi fortsätter denna spännande berättelse i nästa del. Då vi knyter ihop säcken vad gäller den historiska utvecklingen och ser att man genom list och bedrägeri sedan kom att dominera en hel värld, så ännu i våra dagar. Det som kallas Den Judiska Världsordningen. Vi kommer också få ett bättre grepp om hur pengar skapas i vårt samhälle idag och varför krig och höga skatter är bankirernas högsta dröm.
Denna del bygger faktamässigt framför allt på boken: ”The Lost Science of Money” av Stephen Zarlenga, som är en bok alla som vill förstå pengars betydelse och utveckling i vår historia måste ha i sitt bibliotek. Se länken nedan.