Är det bra eller dåligt om det blir varmare på jorden?

Klimatfrågan ur ett vetenskapligt perspektiv: Del 3

I den första delen kunde vi se att koldioxiden är livets gas. Sedan 500 miljoner år bakåt i tiden har halten koldioxid i atmosfären minskat med ca: 95%. Skälet är inte att den försvunnit ut i rymden utan fossiliserats, bundits, i det vi idag kallar fossila källor. I del två såg vi att jorden vad gäller värme inte är ett slutet system utan tar emot värmestrålning från solen och samtidigt avger värmestrålning tillbaka ut i rymden. Kommer det in mer värme avger jorden också mer värme. Klimatfrågan handlar således inte om en giftig gas utan om återföring av i marken bunden koldioxid, tillbaka till atmosfären a) påverkar temperaturen på jorden b) hur mycket c) under hur lång tid och d) om det är bra eller dåligt.

Tyvärr har klimatfrågan, eller koldioxidens återföring till atmosfären, blivit politiserad, ungefär som invandringen. Precis på samma sätt som alla måste anse att mångkultur är någonting gott så måste man, enligt den globala makten, avstå från att svara på ovanstående frågor genom en objektiv och faktabaserad analys. Det är sällan ett bra underlag eller metod att genomföra så långtgående förändringar, kostsamma, i ett samhälle. Istället måste vi sträva efter att svara på frågorna utan en massa känslor och förutfattade meningar.

Av någon anledning, vilket Fria Sidor inte riktigt begriper, har det uppenbarligen funnits ett intresse från det globala styret att propagera för att alla människor ska bli rädda för den livsgivande gasen koldioxid. Det är annars svårt att förstå varför man planterar skräck in i våra hjärnor med bilder på öknar, smältande isar, döda isbjörnar och svart rök som spys ut från fabrikerna. Här finns i Sverige, tack och lov, otroligt duktiga forskare som, till skillnad från Fria Sidor också har den erforderliga och nödvändiga naturvetenskapliga kompetensen att verkligen gå på djupet, Klimatupplysningen och AnthropoceneFria Sidors, fria forskning, sker ur ett lekmannaperspektiv men frågan är för viktig för att den inte ska tas upp. Den är uppenbarligen en av de hörnstenar runt vilken man har för avsikt att centralisera beslutsfattandet till en ytterst liten global elit.

Är ett varmare klimat bra eller dåligt?

För att svara på den frågan måste man börja med att konstatera att det är inte särskilt meningsfullt att tala om medeltemperaturer. Stiger medeltemperaturen på jorden en grad från +15 till +16 grader, måste vi bryta ner den ökningen i dess komponenter och ställa ytterligare frågor. Temperaturen varierar mellan olika delar på jorden, där Sibirien och Sydpolen har mycket kallt klimat medan tropikerna har mycket varmt klimat. Var förväntas en temperaturökning främst ske? Vidare varierar temperaturen mellan natt och dag. Vid vilken tid på dygnet förväntas temperaturen stiga mest? Sedan har vi de olika årstiderna som finns på norra och södra halvklotet. Vid vilka årstider kan vi förvänta oss störst effekt? Först när vi analyserat detta går det att svara på frågan hur +1 grad påverkar förhållandena på jorden.

Historiskt har kyla alltid varit sämre för de flesta människor på jorden. Vi har trots allt växthuseffekten att tacka för att det finns liv på jorden. Utan den skulle det vara dött här. I Sverige och Europa har kylan flera gånger orsakat massvält och forskning visar att betydligt fler dör av kyla varje år än av värme.

Tufft för människan att klara sig i kyla

Vi människor anpassar oss också till det klimat vi lever i. I tropikerna är man van vid mycket höga temperaturer. Djuren och människan söker skydd från solen dagtid och aktiviteterna ökar i månens sken. I kalla Sverige klarar vi att leva i -20 grader under lång tid eftersom vi har byggt våra hus för att klara det, har plogbilar som tar bort snön och en garderob som möjliggör att vi vistas ute även vid så låga temperaturer. När man beräknar effekterna av +1 grad varmare temperatur måste vi också utgå ifrån att vi människor gradvis anpassar oss. Så hade ju skett även om temperaturökning hade skett av någon annan anledning än koldioxiden.

Söker skydd från solen under trädkronorna

Varmast runt ekvatorn

Den högsta medeltemperaturen finns runt ekvatorn. Där finns inga öknar utan där frodas livet. Den varma luften stiger uppåt och kyls där av, sprider sig ut åt norr och söder runt ekvatorn och ger riklig nederbörd som skapar denna frodighet. Det är således inte hettan som ger upphov till öknarna utan bristen på nederbörd. De som varnar för öknarnas utbredning som en följd av en temperaturökning måste då utgå ifrån att det blir mindre nederbörd till följd av den.

Växter och djur frodas tack vare att värmen ger nederbörd

Här råder det då tydligen enighet, för en gångs skull, även bland klimatalarmisterna. En högre temperatur leder till mer nederbörd. Detta stämmer väl in med att öknarna har brett ut sig mest under de kallar perioderna på jorden. Under värmeperioden, mellan alla istider som varit de senaste 2 miljoner åren, har öknarna minskat i omfattning. I verkligheten beror ökenutbredningen som skett på vissa ställen på jorden främst på att de som bodde där avverkade skog, svedjebruk (bränna jorden) och överbearbetade av marken. Ökningen av avverkning av skog för biobränslen gör inte saken bättre. Lösningen är då att återplantera. Det har man bl.a. gjort i Kina. Satellitmätningar visar också att vissa öknar har minskat i omfattning de senaste 30 åren.

Kanske lite mer värme kan få växtligheten att minska öknens utbredning?

Det är tragiskt att vetenskapen politiserats i varje fråga. Det hämmar människans utveckling eftersom det är omöjligt att utvecklas om vi inte baserar vårt handlande på vetenskapligt belagda fakta utan istället en ”tro” som bygger på pseudovetenskap. Västvärlden har verkligen gått utför efter andra världskriget. Inom alla områden har den ”rätta” värdegrunden och det ”politiskt korrekta” tagit över. Något som, tragiskt nog, gör att den verkliga och äkta forskningen idag inte längre finns på våra högskolor och universitet. Det saknas också något annat som är viktigt idag, sunt förnuft. Eftersom även den akademiska världen lämnat allt sunt förnuft bakom sig är det, även för en lekman, därför väldigt enkelt att avtäcka lögnerna.

F.d. presidentkandidat i USA som gillar pseudovetenskap och alarmism

Bildresultat för al gore climate ice

Ursula Haverbeck tog just upp detta i sin senaste video där hon refererar till en historiker som kallade 1900-talet för ”Lögnernas århundrade”. Där har det som produceras i Hollywood upphöjts till fakta och vetenskap, istället för att se det för vad det är- fiction.

Den fria oberoende forskningen av klimatfrågan eller vår historia får aldrig handla om försvarandet av åsikter, tro eller påverkas av känslor. Den måste söka efter sanningen, hur svår den än är att fånga, hur smärtsam den än kan var, bygga på vetenskap, fakta, bevis, en genuin nyfikenhet och strävan efter att förstå. Det är raka motsatsen mot hur det är idag.

Denna artikelserie bygger på Gösta Peterssons fantastiska bok som finns för alla att ladda hem gratis. Följ bara länken nedan. Det är en av de bästa böcker, och dessutom skriven för lekmän, som Fria Sidor läst. Gösta Pettersson har inte något samröre med Fria Sidor.