I en anmärkningsvärt tydlig utveckling är det nu, i Texas, förbjudet att vara emot Israel om man vill ha ersättning och hjälp från staten för orkanen Harveys härjningar. Påtryckningarna har länge funnits där men nu har det gått så långt att judiskt inflytande inte bara når amerikanska medborgares hem genom den i folkmun kallade, Idiotvisionen, utan också genom legala ultimatum som dessutom står i rak motsats till den amerikanska konstitutionen: Stöd Israel – annars har du ingen rätt till skattemedel är den nya lagen som gäller från 1 september 2017. Det räcker dock inte med detta. I en annan dramatisk utveckling fick den synnerligen välinformerade, f.d. CIA-agenten, Philip Giraldi sparken från tidskriften The American Conservative, där han arbetat i 14 år; hans fel – hade påpekade att judarna styr USA. Men låt oss börja från början.
Stöd Israel – annars ingen ersättning
Staden Dickinson, i Galveston County, var en av de städer som drabbades hårdast när orkanen Harvey slog in mot Texas i slutet av augusti 2017. De boende och affärsidkare som nu söker stöd för återuppbyggnaden stöter på ett ultimatum: skriv under att inte bojkotta Israel – annars kommer din ansökan att avslås. Många undrade om det var ett höstskämt, men nej, inte alls.
Staden Dickinson’s ansökningsformulär för stöd att återuppbygga hem och butiker efter orkanen kräver att ansökanden kryssar i rutorna att de inte nu bojkottar eller kommer att bojkotta Israel så länge de erhåller stöd. Detta följer av en lag som nyligen antogs och som binder delstaten Texas och dess städer att inte använda skattemedel till företag som bojkottar Israel.
“En anti-israelisk politik är en anti-Texas politik och vi kan inte tolerera sådant agerande mot en så viktig allierad”, säger guvernören Greg Abbott.
I paragraf 11 står:
11. Intyg att inte bojkotta Israel. Genom att skriva under detta avtal, intygar ansökanden att den: (1) inte bojkottar Israel; och (2) inte kommer att bojkotta Israel under avtalets giltighet.
Dickinson’s stadschef, Julie Masters, berättade att staden var tvungen att ha med paragrafen p.g.a. den nyligen antagna lagen – lag 89, som guvernör Greg Abbott skrev under i maj och som trädde i kraft 1 september 2017.
I den nya lagen står:
”En statlig myndighet som ingår avtal med företag för varor eller tjänster måste ha en skriftlig klausul som intygar att företaget inte bojkottar Israel eller kommer att göra det under kontraktets giltighet.”
Den som erhåller stöd för återuppbyggnad är enligt kontraktet en oberoende uppdragstagare och omfattas därför av den nya lagen. Det första tillägget i den amerikanska konstitutionen tycks här vara helt överspelad – där står uttryckligen att någon lag inte får instiftas som begränsar bl.a. yttrandefriheten. Men vem bryr sig när Israeliska intressen berörs?
Fick sparken för sant påpekande
Philip Giraldi, aktiv inom Amerika Först, under flera decennier och f.d. CIA-agent under 17 år, doktor i historia och utbildad både i USA och Storbritannien, påpekade att det är judar som styr Amerika och att det leder till att man sätter Israel först – inte USA.
”Man vill få amerikanska folket att tro att USA och Israel har samma intressen men så är självklart inte alls fallet”,
något som också John F. Kennedy med eftertryck gjorde klart redan för 60 år sedan, en uppfattning han sedan fick sona med sitt liv.
Började med en artikel
För 15 år sedan, 2002, startades The America Conservative. En av de första skribenterna var Pat Buchanan, f.d. presidentkandidat och direktör i Vita Huset under Ronald Reagan, med en artikel Whose War?. Han ställde där frågan varför USA skulle gå i krig mot Irak och vem som tjänade på det? 15 år senare skriver Philip Giraldi en artikel i samma tidning på samma tema men med titeln America’s Jews are Driving America’s Wars. Frågeställningen var ungefär densamma men nu utan omskrivningar. Artikeln pekar helt enkelt ut de skyldiga utan omsvep – judarna. En tydlighet som gav honom sparken.
Elefanten i rummet
När Philip Giraldi deltog i en konferens om Amerikas krig kom en äldre man till honom efteråt och frågade varför Israel inte nämnts en enda gång under konferensen, trots att vi vet att det är amerikanska judar, med allt sitt inflytande och alla sina pengar, som driver USA in i alla dessa krig i Mellanöstern?
Philip Giraldi hade hört samma fråga, om och om igen, genom åren men resultatet var alltid detsamma – total tystnad. Skälet är att alla vet, som håller på med detta, att ens omnämna Israel eller judar i samband med amerikanska krig leder till att du får tillbringa resten av din karriär i periferin. Ingen vill nämligen associeras med någon som konfronterar judiskt inflytande. Det är farligt för den egna karriären. Hur kan denna makt vara så stark att den kan tysta ett helt folk om den inte finns, såsom judarna själva påstår?
Judarna styr inte bara kongressen, de äger och kontrollerar media också vilket betyder att den som uttalat sig så kan räkna med att aldrig ens bli omnämnd mer. Ingen kommer således ens att känna till att dessa synpunkter finns. Den allra känsligaste frågan för judarna är den om dubbla lojaliteter – de vill inte höra talas om att det kan finnas en intressekonflikt mellan vad som är bra för USA och för Israel, än mindre att amerikanska judar skulle vara illojala mot USA genom att sätta Israel först.
Oroliga för utvecklingen
Allt fler är nu mycket oroande över utvecklingen i USA. Mycket tyder på att någon form av förberedelse för krig mot Iran nu sker och detta oroar mer än något annat. Det skulle få kriget med Irak att blekna i jämförelse. Men varför har USA en sådan fientlighet mot Iran, ett land långt bort som inte är i närheten av att vara ett hot mot USA? Självklart beror det på att det är amerikanska judar med israeliska lojaliteter som föresatt sig att starta ett krig mot Iran. Den amerikanska kongressen och media tycks alla lika överens, Iran måste oskadliggöras, förr eller senare. Man väntar bara på rätt president och rätt tillfälle. Presidenten tycks ha kommit, nu fattas bara tillfället.
The American Conservative har redan haft en artikel Yes, Iran Hawks Want Conflict with Iran, där man pekar ut fyra krigshökar som vill ha krig med Iran, David Frum, Max Boot, Bill Kristol och Bret Stephens. Det finns dock många fler.
Mark Dubowitz, Michael Ledeen and Reuel Marc Gerecht från Foundation for Defense of Democracies; Daniel Pipes från Middle East Forum; John Podhoretz från Commentary magazine; Elliot Abrams från Council on Foreign Relations; Meyrav Wurmser från Middle East Media Research Institute; Kimberly Kagan från Institute for the Study of War; och Frederick Kagan, Danielle Pletka och David Wurmser från The American Enterprise Institute. Detta förutom organisationer som The American Israel Public Affairs Committee (AIPAC), Washington Institute for Near East Policy (WINEP) och Hudson Institute. Alla dessa personer är judar och alla beskriver sig själva som neo-konservativa. Bara en enda har tjänstgjort i den amerikanska militären. Dessa individer utgör en klan av skrivbordssoldater som tänker ut olika krig medan andra får utkämpa dem och dö i verkligheten.
AIPAC pulsen som aldrig upphör
Ska vi peka på en källa som ständigt pressar på för krig mot Iran är det judiska intresseorganisationen AIPAC. Det finns inte en kongressledamot som inte regelbundet förses med information om vilket förfärligt hot Iran är mot ”stabiliteten” i Mellanöstern och att Iran vill utplåna Israel. Varje presidentkandidat måste göra att gott intryck där, annars är det omöjligt att bli president. Hat av Iran är således obligatoriskt. Att Barack Obama skrev ett avtal med Iran beror enbart på att han var i slutet av sin presidentperiod och inte kunde bli omvald. Fria Sidor misstänker att han var mäkta trött att gå judiska ärenden mot slutet.
Neo-konservativa – en anrättning för krig
Med på samma tåg är de s.k. neo-konservativa. Det är huvudsakligen en grupp judar med stark anknytning till Israel som hade stor framgång med början under Ronald Reagan där särskilt kan nämnas Paul Wolfowitz, Doug Feith, och Scooter Libby, alla judar. En annan jude, Philip Zelikow, instrumental under 9/11, har erkänt att Irakkriget, enligt hans uppfattning, utkämpades för Israel.
Lägg till detta en USA-ambassadör till Israel som är jude, en chefsförhandlare för USA i frågor som rör Israel-Palestina som också är jude och en svärson, Jared Kushner, också jude och som känt Benjamin Netanyahu sedan barnsben och anrättningen blir komplett. En anrättning för krig – i värsta fall ett tredje världskrig. Dessa galenskaper måste nu få ett slut innan det är för sent.
Lösningen?
En av dem är så klart att inte låta judar ha inflytande över frågor som rör Israel. Detta för att undvika intressekonflikter. Det kanske inte är så realistiskt med tanke på att USA redan från början, 1917, gick med i första världskriget för judarnas skull och att USA idag, i praktiken, existerar för att skydda Israel. Deras inflytande har inte precis minskat de senaste 100 åren. En annan åtgärd är att förse de som uttalar sig i media med etiketter så att tittarna förstår att man inte är opartisk. Problemet är att nästan alla i amerikansk media, både de som arbetar där och de som intervjuas, då måste förses med etiketten – Israel Först. Eftersom inget av ovanstående kommer hända återstår endast att en mer upplyst allmänhet förstår vad som sker och sedan röstar därefter. Ett första steg är att rikta ljuset mot det där, för allmänheten, under så lång tid mörka stället som ingen ska titta åt eller tala om. Dit det är farligt att gå, dit det är farligt att titta, den mörka plasten det är farligt att ens ställa frågor om vad som där gömmer sig i mörkret.
Där ska vi lysa, om och om igen.
