Hur mycket kan människan påverka koldioxiden i atmosfären?

Klimatfrågan ur ett vetenskapligt perspektiv: Del 5

En kolatom och två syreatomer i förening

Klimathysterin hade sin topp runt 2007 men kunde väldigt snabbt avfärdas som konstruerade fantasier. Tio år senare hänger sig fantasierna kvar, speciellt i Sverige, som tycks ha en ledning med förkärlek till förenklad och falsk propaganda. Makten i Sverige tycks hoppa på varje tillfälle att ta ledningen i varje galenskap som fabriceras i Council on Foreign relations och Hollywood. Det är tragiskt för Sverige skulle kunna så mycket bättre. I detta inlägg ska vi ta en titt på hur mycket människan kan påverka koldioxidhalten i atmosfären. För mer korrekta och exakta beskrivningar av kolcykelns olika delar, se hänvisningen i slutet av artikeln. Du hittar tidigare artiklar i denna serie under Fri Forskning på huvudmenyn.

Den viktiga kolcykeln

Koldioxid består av en kolatom och två syreatomer. Kol finns i allt levande och utan syre dör vi på 3 minuter. Det är således en kombination av livets mest väsentliga grundämnen. Koldioxid finns överallt och som bilden nedan visar främst i havet. Endast en mindre del finns i atmosfären.

Bildresultat för kolreservoarernas storlek falskt alarm

Det intressanta är att det sker en ständig rundgång här. Koldioxiden försvinner inte utan den flyttar sig mellan dessa sfärer. För 500 miljoner år sedan fanns t.ex. 7000 ppm (miljondelar) i atmosfären, idag ca: 400 ppm, en minskning med 95%. Istället har den ökat i de andra sfärerna. När vi utvinner olja och gas så återför vi därför kol till atmosfären, som bildar koldioxid. Den stannar dock inte där för evigt utan tas upp i biosfären, havet eller blir på sikt fossilt bränsle igen (tillbaka till kolreserven). Vi kan se dessa sfärer som jättelika reservoarer av kol(koldioxid). Samtidigt sker en ständig process där styret separeras från kolet för att igen bilda olika föreningar (bl.a. koldioxid)

Hur mycket koldioxid står människan för?

Forskarna är inte helt ense i frågan och det blir med nödvändighet ett intervall. Som vi ser av bilden nedan, blå linjen, var det ackumulerat mer än 200 Gigaton perioden 1850-1980. Idag är det runt 550 Gigaton. Det ska jämföras med den totala mängden koldioxid(kol) i alla reservoarer på ca: 45000 Gigaton. Människan har således återfört ca: 1 procent av den totala kolreserven från den fossila reservoaren till atmosfären, sedan 1800-talet.

Den årliga återföringen idag är ca: 35 Gigaton, eller 0,7 promille av den totala kolreservoaren. Kina släpper ut mest, 10 Gigaton per år, USA 5 Gigaton, EU’s 28 länder 3,5 och Indien 2, o.s.v. Sverige släpper ut ca: 0,05 Gigaton. Per capita toppar Saudiarabien med ca: 20 ton per år, USA 15, Kina 5, o.s.v. Sverige ca: 10 ton per person och år.

Nu är det så att kolcykeln gör att all koldioxid inte stannar i atmosfären så om vi tittar på den röda kurvan så visar den att mycket av koldioxiden har istället hamnat i havet och biosfären. Exakta värden här är svåra att få fram och är inte sällan något som forskarna argumenterar om. Baserat på ren logik förstår vi att på sikt kommer 98% av den koldioxid som fossila bränslen återför, igen, hamna i marken, haven och biosfären. Här är forskarna inte helt ense men det centrala är att det sker ett ständigt omlopp.

Grafen nedan visar människans återföring av koldioxid, de uppmätta värdena av koldioxid i atmosfären på Mauna Loa, en mätstation på Hawaii som började mäta 1958 samt två teoretiska kurvor där man antagit olika halveringstid (4 år och 14 år). Det centrala är att oavsett antagande för omloppstid så borde koldioxidhalten vara lägre än den är idag. Kan det finnas andra förklaringar?

Bildresultat för röda kurvor anger falskt alarm

Andra koldioxidkällor

Vulkaner

Vi har t.ex. vulkaner. Det finns ca: 1500 aktiva vulkaner idag, varav 500 har fått utbrott under vår tid. Forskare har dock funnit att det finns många fler på havens botten. Hur många vet man inte. Några säger ytterligare tusental andra miljoner. Forskningsläget är oklart men här finns en potentiell källa som kan påverka halten koldioxid.

Bildresultat för seafloor volcanoes

Vattentemperaturen

När havet blir varmare släpper det mer koldioxid till atmosfären. Det skulle således kunna vara så att t.ex. solen är orsaken till delar av den ökade temperaturen, vilket i sin tur höjer havstemperaturen, som i sin tur ger mer koldioxid i atmosfären.

Solen

Solen är den viktigaste delen i vårt solsystem hur vi än mäter. Varje sekund badar vi i den energi och strålning som den sänder ut. Många forskare menar att solens skiftande aktivitet och jordens avstånd till solen, vilket varierar över tiden, måste ha en stor påverkan, kanske den största?

Bildresultat för sun earth radiation
Källa: Nasa

Fria Sidor ber om ursäkt för att de tekniska beskrivningarna inte i alla delar är korrekt eller fullständigt återgivna. Det beror helt enkelt på att Fria Sidor inte förstår detaljerna i de processer som här sker, men hoppas att ha fångat ”den stora bilden”. Fria Sidor hoppas att inspirera andra att själva bedriva egen forskning efter bästa förmåga. För mer korrekta och detaljerade beskrivningar hänvisas till e-boken Falskt Alarm och de mycket kompetenta naturvetenskapsmän (och kvinnor) som finns på www.klimatupplysningen.se.

Denna serie bygger på e-boken Falskt Alarm (bokens författare har inget samröre med Fria Sidor) som du ser länkad till nedan. Läs den och problematiken blir klarare. 

Vi forskar vidare i nästa del.