Valprognos efter bästa institut – juli 2018

Valprognos juli

Vi närmar oss valet och det är dags för en valprognos igen. Denna gång är modellen ändrad för att bättre spegla den senaste utvecklingen. I maj när vi blickade ett halvår framåt fanns skäl att också se på trender i början av året, nu i augusti är det klokare att gå över till den senaste informationen. Idén med denna prognos är att välja ut de institut som hade den bästa träffsäkerheten i valet 2014 och att justera för de systematiska över- och underskattningar som då rådde för vissa partier, i den mån det finns anledning anta att de består. Mätfelen har uppdaterats och avser nu de mätningar som gjordes maj till september 2014.

Vilka institut är med i prognosen

Moderaterna: Ipsos, Sifo, Novus, SCB, Skop, YouGov; Liberalerna: Demoskop, Novus, SCB, YouGov; Centerpartiet: Novus, YouGov; Kristdemokraterna: Novus, Sentio; Socialdemokraterna: Ipsos, Sifo,Skop, YouGov; Miljöpartiet: YouGov, Sentio; Vänsterpartiet: Demoskop, Sifo, Novus; SD: Sentio; F!: Demoskop, Sifo, YouGov, Inizio.

Genomsnitt juni-juli

Modellen ska spegla den senaste utvecklingen men för att inte en enda månad ska få för stort genomslag har snittet för juni och juli beräknats. Här är det värt att tänka på att SCB bara gör en mätning i maj och ligger således med samma värde båda månaderna. Detsamma gäller för Ipsos, Sifo och Inizio som inte kommit ut med någon mätning för juli.

Till detta snitt läggs sedan trenden mellan juni och juli till för en månad. Detta för att i någon mån fånga upp riktningen. Man kan tänka olika här om man ska ha tre månaders trend, sex månader eller om trenden ska extrapoleras en eller två månader men Fria Sidor landar på denna lösning.

Indikativt valresultat

Det som i tabellen kallas indikativt valresultat är de olika institutens valprognoser justerat för trenden. Det är viktigt att här ha i åtanke att summan av alla partier i detta läge inte nödvändigtvis landar på 100. Det justeras senare i modellen.

Tendens till över/underskattning

I denna modell har siffrorna uppdaterats. De tidigare byggde på mätningarna januari till september. Eftersom vi nu gått över till de senaste mätningarna är det felen i mätningarna maj till september som redovisas här. Felen avser självklart de institut som är med i modellen för respektive parti.

Vi ser t.ex. att Moderaterna underskattades i genomsnitt med 0,84% (enheter) varför det indikativa valresultatet ökas motsvarande. De största systematiska felen 2014 var för Miljöpartiet som överskattades med 1,82% (enheter) och Vänsterpartiet med 1,45% (enheter).

Institutens förbättringar

Tittar vi t.ex. på Centerpartiet har de ökat kraftigt i opinionen sedan 2014, Miljöpartiet har nästan halverats och Sverigedemokraterna har dubblerats. När så stora förändringar återspeglas i opinionen finns det anledning att förmoda att de tidigare felen helt eller delvis försvunnit. Fria Sidor lägger därför tillbaka 0,5% för Centerpartiet, 1% för Miljöpartiet och 0,42% för Sverigedemokraterna.

Justering för stödröster

De senaste mätningarna har visat stigande siffror både för KD och L. Det ökar sannolikheten för stödröster och Moderaterna får i modellen släppa 0,5% både till KD och L. Miljöpartiet måste, för att klara sig, få många stödröster och antas i modellen få det av Vänsterpartiet.

Prognostiserat faktiskt valresultat

Detta är det valresultat modellen pekar på efter alla justeringar. I denna modell har Fria Sidor också lagt in prognoserna för maj, juni och juli längst ner. Vi ser där att vad gäller enskilda partier har det skett en viss återhämtning för De Rödgröna i de senaste mätningarna.

Alliansen hade en solklar ledning i majprognosen men detta försprång har ni delvis hämtats in. En annan tydlig trend är att F! tappat. Frågan är om dessa väljare vid valurnorna ändå väljer att rösta på Vänster- eller Miljöpartiet? Ingenting pekar på att F! ska komma in. Det skulle, i så fall, kunna ge en ytterligare återhämtning för De Rödgröna.

En annan stor förändring är för SD där Sentio är det enda institutet i modellen. SD har ökat kraftigt första halvåret och tog ett jätteskutt från maj till juni och ligger nu runt 26%.

Enligt de bästa institutens mätningar leder De Rödgröna men i Fria Sidors modell är det fortfarande tvärtom. Den huvudsakliga förklaringen är att Alliansen underskattades totalt 1,23% (enheter) i de bästa institutens mätningar 2014 och De Rödgröna överskattades 3,16% (enheter).

Andra partier är negativ och det beror på att modellen behöver komma till 100. Se nedan för kommentar.

Reflektioner

Det ser ut att bli ett av de mest spännande valen på länge. Just nu ser ligger KD och L nära 4%-spärren och med stödröster behålls Alliansen intakt. Miljöpartiet lever farligt eftersom det råder stor osäkerhet om överskattningen från 2014 finns kvar. Sannolikt gör den inte det eller är åtminstone mycket mindre och då kommer stödrösterna från Vänsterpartiet räcka. Alla partier går nu full-Pride vilket kan betyda att F! tappar till båda blocken men sannolikt mest till De Rödgröna.

SD brukar inte öka så mycket under valåret men i detta val visar Sentio att de gjorde ett ryck i juni. SD blir med stor sannolikhet det största riksdagspartiet men både Alliansen och De Rödgröna är betydligt större, var för sig, varför Sjuklövern behåller makten ytterligare fyra år.

Det finns ett antal partier som knackar på dörren men i de flesta mätningar visas inga större siffror. Generellt har instituten historiskt haft svårt att fånga upp nya partier. Det finns hur som helst inga säkra siffror att ta på och endast om ett nytt parti kommer in påverkar det modellen. Det finns indikationer på att åtminstone något parti har vissa möjligheter men ligger utanför ramen för denna modell.

Det är glädjande att Sverigedemokraterna växer men samtidigt ett svaghetstecken att så många fortfarande, efter allt som nu sker med Sverige, ger sitt stöd till de gamla partierna. Verkligheten, hur hårt det än svider, finns där och båda blocken har ca: 12% mer än Sverigedemokraterna. Någon förändring med Sjuklövern blir det knappast utan vi får räkna med ytterliga en halv miljon uppehållstillstånd den kommande mandatperioden. Det verkar, tragiskt nog, att det är så svenska folket vill ha det.

Vi får dock aldrig slås ner och misströsta. Därför är det glädjande att det är så hög energi just i detta val i den nationella rörelsen. Det bådar gott för framtiden.