Fria Sidor granskar i fyra delar mordet på Olof Palme den 28 februari 1986 klockan 23:21. Redan nu måste konstateras att den kanske viktigaste slutsatsen av denna granskning är just att regeringarna, oavsett färg, döljer för folket vad som hänt. Därmed vet vi säkert att den officiella versionen inte stämmer. I del ett behandlas Händelseförloppet och Vittnesmålen. I del två Syndabockarna. I denna del tre Spåren. I del fyra försöker sig Fria Sidor på en Sammanfattning och se vilka slutsatser vi kan dra om vad vi vet. Denna granskning grundar sig på Ole Dammegards kartläggning i boken – Coup d’etat – i Slow Motion och DSM 6 – Palmemordets Hemliga Scenario. Fyra delar är en synnerligen summarisk genomgång av det omfattande material som där redovisas. Båda böckerna rekommenderas därför varmt för den som vill sätta sig in djupare i händelsen.
Polisspåret
Den omfattande polisiära aktiviteten under mordnatten och den tafatta responsen har fått många att misstänka att en hårdför Palmehatande fraktion inom polisen låg bakom mordet, den så kallade Basebolligan.
Gösta Söderström var den polis som kom först till mordplatsen. Han blev sedan en oberoende forskare om Palmemordet och hävdade att högsta ledningen ljög. Han visste att polisen inte alls omedelbart efter mordet mobiliserat och aktivt jagat gärningsmannen. Istället menade han att det kryllade av olika poliser runt platsen långt innan mordet. Deras uppgift, enligt Gösta,
”var att underlätta för gärningsmannen att komma undan. Först sju minuter efter mordet kom de till mordplatsen för att inställa sig under mitt befäl”.
Det är just därför så många protokoll med tider manipulerats. Hans egen ankomst till platsen är angiven till 23:24 men han hävdar med säkerhet att det inte kan ha varit före 23:30. Eftersom Gösta var först på plats och den som först rapporterade in till larmcentralen betyder det, om Gösta har rätt, att det man officiellt påstår skedde innan 23:30, inklusive den första polisbilen som jagade gärningsmannen, inte stämmer. Den sida Gösta skrivit tidsangivelsen på hade sedan rivits loss från boken. Gösta fick genomgå en mycket svår tid och utfrystes, mobbades och förtalades.
Både jurist- och den parlamentariska kommissionen drog slutsatsen att Göstas tidsangivelse var fel och att det första larmet gått ut 23:23 med stöd från chefsutredaren, Jörgen Almblad, som under ed hävdade att polisens bandinspelning visade den tiden. Senare erkändes att den var ur funktion den kvällen. Inte heller utrustningen hos SÄPO fungerade. Senare hävdades att man återanvänt och spelat över bandet för det var så dyrt, för att senare förklaras bort med att det bränts upp. Faktum är att flera oberoende forskare har analyserat de band som man fått ta del av och det är uppenbart att de redigerats.
Gösta bad att få ut alla handskrivna rapporter men fick istället avskrifter som man skrivit på maskin. Det är helt uppenbart att det sätt man hemligstämplat, redigerat, förvanskat och förstört är ett viktigt bevis i sig att någonting inte stämmer med den officiella versionen. Trycket från den allmänna opinionen gjorde sedan att polisen själva utredde Polisspåret men det ledde ingenstans.
Boforsspåret
Sverige var under andra halvan av 1900-talet en av världens största vapentillverkare. Under 1980-talet uppdagades att försäljningen inte bara fick till godkända länder utan också i hög grad även till länder dit vapenexport var förbjuden. Sverige hade många företag men centrum för denna handel var Bofors. Man kunde undgå restriktioner genom bulvaner, transitländer som var godkända, falska slutdestinationsbevis, o.s.v. Sverige var högst delaktiga i allt detta och vi samarbetade med bl.a. dåvarande Östtyskland. Vi kunde t.ex. skicka vapen via järnväg ner genom Europa till ett godkänt land men ingen kontrollerade var vapnen till slut hamnade. Ett annat land var Sydafrika från vilka länder vapnen sedan skeppades vidare illegalt.
Vapenaffärer handlar om stora pengar men är också känsligt eftersom de inte sällan har betydelse i det geopolitiska spelet. Dessa affärer skedde med olika regeringars goda minne. Palme ansågs dock i världen vara opålitlig. Han kunde lova vapenleveranser som sedan inte blev av, han kunde stoppa andra helt och han var oberäknelig. En affär som uppdagades var till Indien. Sverige skulle leverera vapen för en stor summa till dem men Palme ville också skicka med kärnavfall. Vinsten från affären, som då, vad gäller kärnavfallet, skulle ske under bordet och gå till stöd för ANC i Sydafrika. Detta mottogs inte bra i alla kretsar och det är därför Sydafrikaspåret uppstod.
Palme fick också kritik för att ha försvårat vapenleveranser till Iran, som då stöddes av USA, mot Iraks Saddam Hussein. Utan vapenleveranserna riskerade Iran att förlora mot Irak och oljefyndigheterna tillfalla dem. Strax innan sin död hade Palme beordrat en utredning av illegal vapensmuggling som ledde till ett tillslag i Malmö. Konfiskerade dokument visade att mellanhanden Schalck-Golodowskis lagerlokaler i Rostock, dåvarande Östtyskland, var ett centrum för vidaretransport till Mellanöstern, Sydafrika och Latinamerika. Tillslaget gjorde de internationella vapenhandlarna nervösa och det var Palme som beordrat det. En central person var Karl-Erik Schmitz. Han sa:
”Alla hade hållit tyst i alla år men så kom dessa tullare, likt en elefant i porslinsbutiken och förstörde alltihop”.
Det är inte alls ovanligt att de som har nära inblick i dessa affärer dör en våldsam död, begår självmord eller plötsligt bara försvinner. Hundratals personer har genom åren fått sätta livet till. Trycket från den allmänna opinionen gjorde sedan att en kommission utredde den illegala vapensmugglingen men det ledde ingenstans.
CIA eller KGB
När vi tittar på alla omständigheter runt Palmemordet är det två saker som sticker ut, dels att det förefaller ha varit många olika aktiviteter den här dagen både från polisen och hemliga agenter med Walkie-talkies, dels att Palme hade många fiender. Mord på statsöverhuvuden sker inte av en slump. Mordet på JFK visar på en stor apparat som planerade, genomförde och mörkade det som skedde. Spåren leder ända upp till den absoluta toppen i samhället. I takt med att denna komplexa bild fick allt större stöd började, inte minst olika tidningar, leta bevis på inblandning från högre ort.
Mord som beordras av den djupa staten sker med största sannolikhet genom olika bulvaner som i sin tur använder egna kontakter, allt för att ha en vattentät distans mellan förövaren och uppdragsgivaren. Det är högst troligt att man då använder olika team som inte känner till vad de andra gör. Ett team kartlägger Olof Palmes liv och rörelsemönster, ett annat smugglar in ett vapen, ett annat spanar, ett annat hanterar bortforslandet av vapnet, ett annat planerar flyktvägen, o.s.v. Operationen kan skötas så att ingen annat än skytten vet vem offret är eller vad som ska ske.
Det finns en rad mystiska omständigheter, förutom den uppenbara komplexitet ett statsministermord har, som pekar i den riktningen. Ett är att den högt uppsatta Michael Vernon Towley, CIA, var i Stockholm på mordnatten. En annan person som befann sig i Stockholm mordnatten var superspionen Craig Williamsson och legosoldaten Ole Olstad. Den senare hade kontakt med en polis i den s.k. Basebolligan, C.G. Östling. Towley, Williamsson och Olstad har alla en lång historia inom internationella agentnätverk.
Inget av dessa spår har dock lett till något konkret.
Natospåret
Ett synnerligen intressant spår är Natospåret. Enligt uppgift förde Palme samtal med Moskva våren 1986 om garantier och en icke-angreppspakt. Syftet var att göra Norden till en kärnvapenfri zon. Detta hade omkullkastat NATO:s hegemoni eftersom då både Danmark och Norge inte längre skulle kunna vara fullvärdiga medlemmar av NATO. Palme förde samtal med Gorbatjov om att i ett sådant avtal stänga ner Muskö och Karlskrona såväl som installationer i Skagerak. Dessa är NATO:s nordöstligaste elektroniska övervakningsenheter.
Enligt uppgift hölls ett möte i Belgien där man beslöt att spionera på Palme. Man ville ta reda på allt om planen och göra allt för att sabotera den. I januari 1985 hölls ett möte i Wiltshire, England, i ett hus som kallades Yggdrasil. Där togs det slutliga beslutet om mordet. Man beslöt att ta gärningsmannen från Beirut, Libanon, och mordet kallades Operation Tree.
Yggdrasil var namnet på finansman Erik Pensers maktbolag som var största ägare i Bofors. Veckan efter mordet steg Stockholmsbörsen till nya rekordhöjder, Bofors kunde fortsätta arbeta ostört och Sveriges väg in i NATO kunde nu fullföljas, inte minst genom Carl Bildt och alla s.k. Sovjetiska ubåtar. Något tal om kärnvapenfri zon i Norden hör vi inte längre och snart har vi dem på Gotland eftersom ett fullvärdigt NATO-medlemskap är ytterst nära förestående.
En annan intressant aspekt med detta spår är att Sverige under decennier varit en del i nätverket Stay Behind. Det grundades efter andra världskriget för att kunna aktiveras vid en Sovjetisk invasion. Efter kriget använde man sig gärna av nationalister, som var de mest hängivna. I Sverige gick nätverket under kodnamn Arla Gryning och hade sitt högkvarter i Skandiabyggnaden Sveavägen/Tunnelgatan. Enligt polisen Gösta Söderström var delar inom polisen kopplade till Arla Gryning. Idag står en gigantisk frimurarobelisk på mordplatsen, något som stärker bilden av att mordet sanktionerats från högsta nivå. Idag styr NATO, bakom kulisserna, en stor del av tillsättningar inom viktiga samhällsområden. En ny Palme som inte köper deras världsbild och agenda vill man till varje pris undvika. Därför behövs också spöket Ryssland som det ständiga hotet.
Israel-spåret
Olof Palme stödde aktivt Palestina och välkomnade kontakter med PLO och Yasser Arafat. Vi vet att sionister mördade vår egen Folke Bernadotte. Vi vet att man hatade Palme för hans engagemang för palestinierna. Vi vet att Anna Lindh som också blev mördad, följde i Palmes fotspår. Vi vet att nuvarande utrikesminister, Margot Wallström, hotats av israeler för Sveriges erkännande av Palestina 2015. Skulle man ligga bakom är det troliga att man går via CIA, som man kontrollerar, varför de direkta spåren till sionisterna göms undan. (se NATO, CIA ovan)
HIV-spåret
Ett intressant men spekulativt spår som förklarar en hel del av all mörkläggning, familjen Palmes ovilja till samarbete, förfalskade och sekretessbelagda obduktionsrapporter och journaler från Palmes sjukhusbesök, Olof Palmes kontakter med Ebbe Carlsson, o.s.v.
Hypotesen går ut på att Palme var bisexuell och sov över bl.a. hos Ebbe som sedan dog i sviterna av HIV. Istället för att låta bomben brisera, vilket på den tiden skulle skämma ut både familjen och det Socialdemokratiska partiet, beslöt man att i en mycket förtrogen krets bestående av ambassadör Carl Lidbom, Hans Holmér, Ebbe Carlsson och familjen Palme att helt enkelt genomföra en falsk flagga. På den här tiden var ett HIV-besked lika med döden och ett sådant förfarande kan absolut inte uteslutas. Ett svar skulle vi få om graven grävdes upp och en obduktion utfördes (om han ligger där) men det lär aldrig ske varför hypotesen måste sägas bära vissa meriter.
Alla blev vinnare med detta scenario. Palme förvann, skandalen undveks och Socialdemokraterna fick en legend som stärkte deras sak. Kanske blev mordet det som gjorde att (S) hållit sig kvar så länge, trots att vi ser att socialistiska partier tappar mark i alla länder?
Den som har ett öppet sinne ser inte det omöjliga i ett sådant scenario även om det kan kännas långsökt. Det finns en rad scenarios som här kan finnas. Antingen var männen med Walkie-talkies och delar inom poliskåren ute efter Palme, men Hans Holmér och den inre kretsen grundlurade dem eller så var de där för att skydda Palme då man var medveten om det hot som fanns. Kanske var de så synliga för att lägga ett villospår? Varför skulle man annars låta 50 vittnen se vad man gör?
Makarna Palme eller bara Olof kanske redan vid korsandet av Sveavägen byttes ut mot en skådespelare. Olof åkte sedan omedelbart till en flygplats i Dalarna för vidaretransport till ett gods med privat vård i Schweiz. Fördröjningen av rikslarmet säkrade en fri flyktväg. Det rådde kaos på mordplatsen och ingen skulle kunna bevisa eller tro att det var en/två skådespelare. ”Olof” var täckt i blod och, mycket lämpligt, var exakt just där, minuten efter, en speciell ambulans (det fanns mystiskt nog två på plats denna natt). Det var också därför ”Lisbet” ständigt fick upprepa vem hon och maken var samt fösa undan dem som önskade ge första hjälpen. En lyckades dock känna puls på ”Olof” vilket är en omöjlighet efter ett dödande skott flera minuter innan. Det team som tog emot Palme på sjukhuset kan ha varit invigda likväl som obducenten. Endast ett tiotal personer kan ha känt till hela hemligheten.
Ambassadör Carl Lidbom, Frankrike hade just denna kväll rekvirerat ett franskt privatjet, utlånat av franska staten, för att snabbt ta Mårten Palme från Genéve men utredare har visat att Mårten åkte reguljärt. Sannolikt var det detta plan som tog sig till Dala Airport och med Olof Palme i retur, nu under Carl Lidboms beskydd till en säker plats.
Någon kanske tycker att detta skulle varit omöjligt men den som studerat falska flaggor från 9/11 till 7/7, förstår att det inte alls skulle vara något omöjligt förfarande.
I nästa del ska Fria Sidor sammanfatta och dra slutsatser.
