Man tog tusentals bilder under Apollofärderna men brydde sig aldrig om att ta bilder där stjärnhimlen syntes. Spela golf kunde man göra och köra runt med månbilen men att ställa in kameran riktad mot stjärnhimlen med rätt exponeringstid, gjorde man inte. Det är annars enkelt att föreställa sig hur underbar stjärnhimlen ter sig från månen som helt saknar atmosfär. Man bortförklarar det med att exponeringstiden sattes kort för att det var så ljust på månen men det förklarar ändå inte varför man inte tog ett enda kort, eller tog med sig särskilda teleskop, för att fotografera universum. För nybörjaren väcker inte detta sådan förundran men för den som forskat en tid övergår detta beslut allt förstånd. Istället för att kika på golfspelande, hoppande, sjungande och saluterande mångubbar, månbilar och månfarkoster skulle vi ha tusentals oändligt vackra bilder av universum och jorden. De förra oerhört enkla att fejka, i en studio, de två senare omöjliga.
Avsaknad av stjärnor
Nedan syns typiska bilder påstått tagna från månen men med avsaknad av stjärnor. Bilden på jorden är närmast identisk med den tagen inne i Apollokapseln, genom det runda fönstret. Avsaknaden av stjärnor är påtaglig.
Nedan ser du exakt samma jord, mycket lik den bild som togs inne i Apollokapseln. Jorden syns långt bort i fjärran men några stjärnor syns inte till.
Neil Armstrong och Michel Collins berättar under presskonferensen efteråt att de inte kunde se några stjärnor. Nedan hela presskonferensen som är fullständigt absurd och är i sig själv ett bevis på att de aldrig var där. Hela tillställningen känns krystad och astronauterna hämmade. 47:15 in får de en fråga om de kunde se stjärnorna trots solskenet och svaret är entydigt – de kunde aldrig se några.
Avsaknaden av stjärnor är en uppbar lögn. Alla vet att det t.o.m. går att se månen och stjärnor dagtid, från Jorden, om du vet var du ska titta och du tittar t.ex. genom en rulle som fokuserar ljuset. I rymden finns inget som reflekterar solljuset så om du tittar bort från det måste hela stjärnhimlen vara synlig. Astronauterna använde t.o.m. stjärnorna för att navigera.
Mike Melvill, den första privat sponsrade astronauten, berättar att ”se stjärnorna under dagtid är häpnadsväckande”, Michel Collins (AP11) skrev i sina memoarer ”det var stjärnor överallt, aldrig en dag utan solsken och aldrig en natt utan stjärnor”, den ryska astronauten Ghermin Titov (Vostok II) skrev, ”när mina ögon anpassat sig såg jag stjärnor som glittrade likt diamanter”, Yuri Gagarin (Vostok I) skrev, ”enastående ljusa stjärnor kunde ses genom fönstren”, Buzz Aldrin (AP11) sade själv senare i en intervju på CNN att ”om man tittar bort från solen ser man många stjärnor”, Dr. Edgar Mitchell (AP14) skrev, ”magnifika stjärnor…10 gånger starkare än sedda från jorden”, Kathryn Thornton som åkt rymdfärjan 256 varv runt jorden berättar att ”stjärnorna är starkare än sedda från jorden och går att se med blotta ögat”, med flera.
Mike Massimino och Don Pettit berättar, i rak motsats till Apollo-astronauterna och deras apologeter att man ständigt kan se stjärnorna, även dagtid, från Rymdfärjan.
Jorden inklistrad och fel storlek
Inte nog med att vi inte har bildbevis på stjärnor tagna från Månen eller på resan dit och tillbaka, de bilder vi har på jorden, från Månen, tagna under Apollo, är inklistrade och bevisligen fel storlek.
Inklistrad jord
När bilderna kom ut till allmänheten fanns inte avancerade bildprogram. Idag finns enormt avancerade bildprogram där bilder kan dekonstrueras och brytas ner i olika lager av färger och ljus. En som var duktig på detta var Jack White. Nedan ser du några av alla de bilder han analyserade och vi ser tydligt att jorden som klistrats in är en rektangel.
Jorden för liten och solen för stor
Månen och Solen ser lika stora ut från jorden, vilket betyder att Jorden måste se 4 ggr så stor ut som Månen och Solen sedd från månen. Det är enkelt att förstå eftersom jordens diameter är ca: 4 ggr så lång som Månens. Nedan ser vi en bild tagen från Apollokapseln representerande bara 0,5 grader av himlen när den borde vara 2 grader.
Bilden nedan visar två bilder tagna med samma kamera, samma inställningar, samma lins och på samma kamerarulle. Den vänstra bilden påstås visa Solen (vilket inte stämmer) den högra bilden jorden på avstånd (vilket inte heller stämmer). Det vi intresserar oss för här är emellertid storleken på objekten. Eftersom inställningarna är densamma mellan dessa foton borde Jorden vara ca: 4 gånger större än Solen. Nu visas den istället sex gånger så liten.
En djupare analys av denna ”Sol” är intressant. Nedan visas ”Solen” fotograferad under Apollo, raden under visar Solen fotograferad från Rymdfärjan och raden längst ner, Solen fotograferad från Jorden. Bilderna har sedan analyserats i ett bildprogram. Som vi ser finns ingen likhet alls mellan den ”sol” vi fått se tagna av Apollo och de andra bilderna. Apollobilderna liknar mer en stark strålkastare med en stark lampa i mitten.
Inga bilder på Apollofarkosterna
Tvärtemot vad du tror dig ha hört finns ännu inte ett enda foto som är taget från farkoster i omlopp runt månen efter 1972. USA har skickat sonder, Ryssland och Kina likaså. Från tid till annan kan vi läsa i lögnmedia att nu har bevisen kommit men det visar sig sedan bara vara odefinierbara prickar på en yta som kan vara precis vad som helst.
Det märkliga är att vi idag kan se vår egen jord, genom t.ex. Google Earth, ner till minsta vägkorsning, men vi kan inte få se tydligt lämningarna av alla Apollofarkoster, månbilar och flaggorna. Detta trots att en obemannad farkost med enda syfte att ta bra bilder knappast kostar några större summor. Nedan en bild som påstås visa Apollo. Vad anser du? Räcker det som bevis?
Eller vad sägs om denna bild
Eller varför inte denna?
Slutsats
Faktum är att vi har inte efter nästan 50 år bildbevis på stjärnor tagna från månen eller resan dit och hem, vi har inga bildbevis tagna från farkoster i omlopp runt månen heller. Vi har inte ens bilder på vår egen jord tagna på månen som bevisar att vi var där. Den jord vi ser är inklistrad från det lilla runda fönstret i Apollokapseln och man har dessutom inte fått till storleken korrekt utan helt glömt bort att Jorden har 4 gånger så lång diameter.
Faktum är att med dagens avancerade bild- och videoprogram skulle man kunna lura oss om precis vad som helst. Det är därför helt centralt att vi kastar Apollomyten på skräphögen, snart är det dags för nästa ”hoax” och då behöver vi vara synnerligen vaksamma.
