Står vi inför en ny istid?

Klimatfrågan ur ett vetenskapligt perspektiv: Del 8

Istid

Står vi inför en ny istid? Frågan är berättigad eftersom historiska kurvor visar att vi nu är i slutet av en varmare period som de senaste miljoner åren infunnit sig med ca: 100000 års mellanrum och varat ca: 15000-20000 år. Hur snabbt kommer den drabba oss om den kommer och vad beror den på? Går vi mot en kallare period rent generellt och vad är det som talar för det? I detta inlägg ska vi söka svaren utanför koldioxidkorridoren och lyfta blicken mot Solen och Vintergatan och se om det där finns några svar?

Båten som guppar i havet

Föreställ dig att du sitter i en båt mitt på Östersjön. Du märker att det börjar kränga allt mer och ser att det blåser upp till storm. En stor förändring i vädret gör att du har svårt att hantera din båt. Vad du än gör med ditt roder tar naturens krafter din båt dit den vill. På motsvarande sätt är det med jorden. Jorden badar ständigt i kosmisk strålning från Vintergatan men påverkas också av aktiviteten på vår närmaste stjärna solen. Vi är således helt utelämnade till naturen även om vi gärna vill tro att vi kan påverka skeendet genom att ändra lite på rodret.

Precis som vädret på jorden varierar finns det samma regelbundenhet i universum. Vi vet att det kommer höststormar men inte vilken dag. Vi vet att det kommer snö på vintern men inte heller här vet vi exakt när. Vi vet att vi nu befinner oss i en av de fem istider som jorden upplevt sen dess tillkomst. Den har varat ca: 3 miljoner år. Vi vet också att med viss regelbundenhet så blir det varmare. Intervallet är ca: 100000 år och den varma perioden är ca: 15-20000 år. Vi är i slutet av en sådan värmeperiod. Det kallas interglacial. Ska historien berätta något för oss så är det att vi rimligen står inför en kallare period. Nedan ser vi att de kommer med viss regelbundenhet dock är inte förloppen matematiskt exakta.

För att förstå denna regelbundenhet men också varför den inte sker med en klockas precision behöver vi se bilden framför oss vår relation till Solen och vår plats i Vintergatan och solens/jordens väg runt den.

Jorden

Jorden snurrar runt solen men en serbisk astronom, Milutin Milankovic, upptäckte att banan förändrar sig med viss regelbundenhet. Hans teori är att det finns olika regelbundna förändringar och det brukar benämnas Milankovitchcykler. Dessa är allmänt vedertagna idag av seriösa klimatforskare. Det finns tre olika cykler som har olika intervall. När forskare jämfört iskärnor med dessa cykler finns det mycket som talar för att dessa ganska regelbundna variationer är en stor del av förklaringen till den regelbundenhet vi ser i vårt klimat över längre perioder. Som ses nedan är inte heller dessa cykler exakta utan uppvisar viss variation. Tittar vi på jordens klimatförändringar sedan den bildades, finns här också ständiga variationer som påverkar klimatet som vulkanisk aktivitet, kontinentalplattornas drift, som i sin tur påverkar havsströmmarna, o.s.v.

Zoomar vi in ser vi samtidigt att temperaturen varierat rätt så mycket de senaste 3000 åren. Den ”lilla istiden” inträffade runt 1600-talet. Då var det mycket kallare här i Sverige.

 

Solen

För att bättre se bilden framför oss måste vi sätta solen i relation till jorden. Det ryms 1 miljon jordar i Solen. Den har 333000 gånger större massa än jorden. 99% av vårt solsystems massa finns i Solen. Den sänder ständigt ut energi mot jorden samtidigt som solaktiviteten varierar med viss regelbundenhet.

Solen (och därmed jorden) förflyttar sig samtidig runt vintergatan och det tar ca: 240 miljoner år att göra ett varv runt centrum. Hela vintergatan snurrar runt centrum men rotationshastigheten är inte samma nära centrum som längre ut. Allt snurrar med olika hastighet.

Solens och jordens väg runt vintergatan

När solen förflyttar sig runt centrum så kommer man närmare eller längre bort från Vintergatans olika spiralarmar. Vi befinner oss nu nära Orionarmen. Vi kommer om ca: 50-100 miljoner är närma oss Pegausarmen, o.s.v.

Svensmarks eleganta teori

Den danska fysikern Henrik Svensmarks hypereleganta teori är att bildandet av moln på jorden beror på mängden kosmisk strålning som jorden utsätts för. Den varierar i sin tur beroende på var vi befinner oss i Vintergatan och på solens regelbundna förändrade aktivitet.

Teorin säger att när den nedre delen av atmosfären träffas av elektroner med tillräckligt hög energi, myoner, så orsakar det fler moln på lägre höjd vilket i sin tur kyler världen. När den genomträngande kosmiska strålningen sjunker bildas det färre moln i den lägre atmosfären och jorden blir därför varmare.

Solen fungerar som en magnetisk sköld för oss på jorden. Den hindrar den kosmiska strålningen att med full kraft slå in mot oss. Solens aktivitet varierar och Svensmark har funnit att under 1900-talet har solens aktivitet varit hög och därmed har också den kosmiska strålningen och molnen reducerats så mycket att det kan förklara den högre temperaturen under 1900-talet.

Det som är elegant med teorin är att den också har potential att förklara mer långsiktiga skeenden. Då Jorden tillsammans med Solen vandrar runt Vintergatan och dess olika armar minskar och ökar den kosmiska strålningen motsvarande och därmed molnbildningen på jorden.

Runt 2300 och 700 miljoner år sedan var hela jorden som en snöboll. Dessa händelser sammanfaller med vilda utbrott av stjärnor som föds och dör i Vintergatan vilket framkallade en stor förhöjning av den kosmiska strålningen. Här på jorden bildades då så många låga moln att den helt enkelt frös till is.

Solaktiviteten

En brittisk professor i matematik, Valentina Zharkova, har studerat solens aktivitet och samkört den med temperaturhistoriken. Hon menar att det är 97% säkert att vi nu är på väg in i en ny istid, kanske i jämförelse med den under ”lilla istiden” på 1600-talet, då det var 3-4 grader kallare än nu. Det bygger hon på den gradvisa minskningen i solens aktivitet där man observerat allt färre solfläckar.

Stämmer Svensmarks teori och solens aktivitet nu minskar, vilket vi naturligtvis inte kan veta med säkerhet, kanske det är dags att förbereda oss för lägre temperatur här i Sverige de kommande decennierna?

Sammanfattning

Denna analys är ur en lekmans perspektiv. Det finns de som kan detta mycket bättre och det är inget lätt område att få grepp om. Man måste alltid ha ödmjukhet när man ger sig på att förklara förändringar av vårt klimat.

Man kommer dock ganska långt med sunt förnuft, en bristvara idag, tyvärr. Ser vi regelbundenhet i naturen bör vi söka svar i det vi anar kan förändras med viss regelbundenhet. Baserat på historiken närmar vi oss nu en ny istid. Exakt när den kommer är svårt att veta och om vi tittar på de historiska förloppen går temperatursänkningen relativt långsamt. Hela sänkningen, ca: 8 grader, tar mellan 10000-25000 år, eller 0,0008 grader per år. Det ser ut som att de första graderna går betydligt snabbare, ca: 2 grader på 1000 år, eller 0,002 grader per år. Så vi behöver inte sova dåligt om natten för den skull.

Vad gäller de mer kortsiktiga förloppen vi kan spåra historiskt, t.ex. ”lilla istiden”, bygger våra slutsatser på vad vi tror kan förklara den. Här kan råda olika teorier och därför kan man komma fram till olika slutsatser. Fria Sidor tycker Svensmarks hypotes har mycket som talar för sig, utan att vara expert på området, och skulle vi se fortsatt låg solaktivitet är det inte otroligt att vi kan se fram emot något kallare period de kommande decennierna. Det kan därför vara av intresse att följa solaktiviteten framöver.

I länkarna nedan har du de verkliga experterna, glöm SMHI och av staten betalda s.k. klimatforskare, de ser bara koldioxid i allt de gör. De är som rorsman som tittar på rodret i stormen. De är helt ointresserade att ägna sig åt seriös forskning. Tyvärr har svenskt näringsliv, fackföreningar, politiker, media och universitetsvärlden hamnat i masspsykos och stirrar på detta roder. När naturens krafter rör sig kan de justera rodret bäst de vill. Det kommer ändå inte ha någon betydelse.

Det finns i Sverige många världsledande forskare och tänkare, som i skymundan, går sin egen väg. De ser koldioxiden som en möjlig variabel men har lyft blicken för att försöka förstå de större sammanhangen. De får dock inte komma till tals eftersom världen idag och i synnerhet Sverige har en ny religion – Den Politiska Korrektheten. Sverige skulle kunna vara världsledande inom detta område. Vi har människor här som fortfarande kan tänka.

Sverige skulle kunna så mycket bättre.