De flesta av oss, inklusive Fria Sidor, har lite dålig koll på detta med skatter. Det är därför ett intressant område att forska om. Det kommer bli många inlägg men redan nu kan konstateras att de ökat enormt sedan början av 1900-talet, då Socialdemokraterna, gjorde sin entré. Då som nu, användes samma argument, att ge till de svaga och ta från de besuttna. Idag tycks Socialdemokraterna likställa de besuttna med arbetande svenskar som har en månadslön över 29.900:- Det är nämligen där brytpunkten går för det nedtrappade grundavdraget och jobbskatteavdraget. De som tjänar 14.900:-/mån betalar 123.888:-, 53%, i olika skatter, de med 29.900:-/mån betalar 316.644:-, 67% och de med 44.900:-/mån har nöjet att skicka in 498.804:-, 70% av sin inkomst till Magdalena Andersson. Fria Sidor är både chockad och förbluffad att lågavlönade betalar 53% i skatt i Socialdemokraternas Sverige men alla bitar faller på plats när insikten kommer att arbetande svenskar nu inte längre är deras främsta väljarbas, utan olika minoriteter. Arbetande svenskar betalar bara.
Är skatterna orsaken till vårt välstånd?
Fria Sidors granskning visar att svenska folkets hälsa och ekonomiska välstånd mer eller mindre har utvecklats som i de flesta andra västländer. Utvecklingen har sin grund i ökad produktivitet, teknisk utveckling, utbildning, läskunnighet, bättre hygien, näringstillgång, o.s.v. Socialdemokraterna har dock ständigt försökt ge sken av att det är deras olika reformer och den starka nödvändiga staten som lagt grund till utvecklingen.
De socialistiska idéerna, som varit den dominerande politiska och metapolitiska kraften i världen under 1900-talet har därför förskjutit hela det politiska spektrumet åt vänster. Därför omfamnar idag alla partier i Riksdagen mer eller mindre dessa idéer. Inget folk, ingen nation, inga gränser och höga skatter är idag grundtemat även hos Alliansen.
Idag är det arbetande svenskar, de som haft tur att födas i rätt land, som är ”de besuttna” och måste nu betala för att vara solidariska, dels till alla i hela världen genom bistånd och dels genom att betala för massinvandringen. Minoriteterna har idag tagit ”arbetarklassens” roll som ”offret”. Propagandan är densamma som kommunisterna alltid använt. Skillnaden är att de svaga, enligt dem, inte längre är du, utan alla migranter.
Skatter – en tillbakablick
I början av 1900-talet var det totala skattetrycket som andel av BNP 7,6%. Det fanns olika skatter som främst användes till Kronan och svensk militär. Bönder betalade till jordägarna och allmogen betalade olika skatter på socker, tobak och alkohol. Utöver detta fanns ett antal tillfälliga skatter, vid behov, t.ex. vid olika krig eller nödsituationer. Skatterna kunde upplevas som ”orättvisa” eftersom bönder fick betala skatt och skatten på t.ex. socker drabbade i kronor räknat fattiga tjänstehjon som hade stora familjer hårdare än de ”besuttna”. Vi äter alla lika mycket men i relation till vad du tjänar slår det hårdare mot de som inte tjänar så mycket om skattebasen är livsmedel. Man kunde uppleva orättvisa men trots allt var skattekvoten 7,6%.
1902-1910 diskuterades en skattereform med ”progressiv” prägel men med dagens mått mätt var det inte fråga om några större summor. Fria Sidor kommer att återkomma i frågan men det handlar om låga belopp, kanske en höjning av skattekvoten till 9%. Även om de då ”besuttna” försvarade sina ”låga” skatter så hade de en poäng. Införandet av systemiska skatter skulle bereda vägen för ständigt höjda skatter och på sikt socialism. Socialism, ta från de som har och ge till dem som inte har, låter bra för alla som inte har, men idag är det inte lika lockande då många svenskar är högproduktiva och nu själva drabbas av den socialistiska internationella solidariteten. Kritikerna visste inte hur rätt de skulle få.
Nedan visas utvecklingen av det svenska skattetrycket som andel av BNP.
Välfärden
Socialdemokraterna, som dominerat svensk politik under 1900-talet, hävdar att deras reformer och den starka staten varit garanten för att alla skulle ha det bra. Men hur mycket av vår förbättrade hälsa och ekonomiska välstånd beror på deras hyllade reformer? Vi måste granska det för de höga skatterna, omfördelningen och den stora staten har hela tiden varit deras argument för ”folkhemmet” och framgången för svenska folket.
Dödlighet i Sverige
Många tror att statens utveckling under 1900-talet varit nödvändig för att t.ex. ge en likvärdig vård. Det är säkert delvis rätt men svenska folkets hälsa har inte alls med socialism att göra. Nedan visas en bild över dödligheten i Sverige. Den svenska hälsan hade en positiv trend redan med början 1810, långt innan socialismen gjorde sitt intåg. Trenden har fortsatt och skulle så gjort oavsett vilket styre Sverige skulle haft.
Barnadödlighet
Bilden nedan visar barnadödligheten. Den har gått ner i alla Europeiska länder oavsett regim. Det har således inget att göra med det socialdemokratiska ”folkhemmet” utan har vetenskapliga grunder.
Dödlighet vid födseln
Sverige uppvisar exakt samma utveckling som alla andra länder i världen. Orsaken till den lägre dödligheten vid födslar har andra orsaker såsom – ekonomisk utveckling, näringstillgång, medicinska kunskaper, o.s.v. Det är således inte ”folkhemmet” eller ”välfärden” och ”allas lika värde” som gett oss allmänt bättre hälsa.
Läskunnighet
Nedan visas en bild över läskunnigheten i världen. Störst ökning har vi haft i Mellanöstern, följt av Östasien och Afrika. Hela Västeuropa har ökat från ca. 80% i början av 1900-talet till 100% idag. Var och en förstår att detta har inget att göra med vilken politiker som suttit vid makten. Vi har haft samma utveckling som alla andra länder i vår närhet.
Fattigdom
Sverige är trots världens högsta skatter inte bättre på att undvika det som OECD beräknar som fattigdom. Sverige ligger varken bäst eller sämst bland de länder man har med i jämförelsen.
Hur står sig Sverige då vad gäller medianförmögenhet? Borde vi nu inte ha en väldigt rik medelklass med ”folkhemmet”? Enligt Credit Suisse ligger vi också här någonstans i mitten.
Tittar vi på medianen för disponibel inkomst och jämför med andra länder och amerikanska delstater ligger vi inte heller i toppen. De allra flesta har således inte, i en internationell jämförelse, så mycket att röra sig med. En sådan här jämförelse måste alltid tas med en nypa salt men poängen är att visa att vi inte heller här utmärker oss i positiv bemärkelse.
Hur mycket betalar vi i skatt?
Vi leder i alla fall på ett område – skatter. Där är vi i topp i världen. Det är troligt att vi snart drar ifrån ytterligare eftersom kommunerna aviserar ett stort behov av skattehöjningar och vi har välkomnat miljoner migranter de senaste 10 åren. Bördan på svenska folkets rygg kommer, utan tvekan, att öka.
Nedan visas en tabell över dagens skatter i Sverige. Det vi kan konstatera är att den som tjänar 14.900:- i månaden betalar mer än 53% av sitt värde i skatt. Den som tjänar 29.900:- betalar 67% i skatt och den som tjänar 44.900:- betalar 70% i skatt.
Förvånande nog visar granskningen att de med 14.900:- per månad betalar mer än hälften i skatt – 53% trots barnbidrag, jobbskatteavdrag och bostadsbidrag. Det är kanske inte så konstigt att Magdalena Andersson myser när hon gör sina budgetar. Alla har nu blivit ”besuttna”. I början på 1900-talet betalade ingen med dessa inkomster någon skatt att tala om, idag är du en del av de ”besuttna” redan vid 14.900:-/mån. En chock skulle det varit i början av 1900-talet att ens nämna dessa nivåer och ända fram till 50-talet då skatterna ännu var någorlunda rimliga.
Det märkliga är att sossarnas retorik tycks fungera än i våra dagar. Vi behöver betala dessa skatter för vår ekonomiska framgång och hälsa. Det är lätt att förstå att de vann röster för 100 år sedan då det var 99% bönder och tjänstehjon och resten var ”besuttna” men idag då en person med 14.900:- per månad överlåter 53% av sin inkomst till Magdalena Andersson att förverkliga det mångkulturella experimentet då övergår det allt förstånd att någon kan rösta för det. Hur hjärntvättade och marinerade i detta tänkande är vi inte då?
Per år betalar den som tjänar 14.900:- per månad in 123.888:- till Magdalena Andersson. Tjänar du, medelinkomsten, 29.900:- per månad betalar du 316.644:- och tjänar du 44.900:- har du förmånen att finansiera massinvandringen med hela 498.804:-. Grattis!
2017 | |||
Månadslön | 14900 | 29 900 | 44 900 |
Ditt arbetsgivarvärde/Arbetsgivarens kostnad:1 | 19 582 | 39 295 | 59 007 |
Arbetsgivaravgift1 | -4 682 | -9 395 | -14 107 |
Genomsnittlig månadslön år 2015 i Sverige2 | 14 900 | 29 900 | 44 900 |
Genomsnittlig kommunalskatt2 | -4 786 | -9 604 | -14 422 |
Återläggning grundavdrag3 | 806 | 348 | 348 |
Återläggning jobbskatteavdrag4 | 2 372 | 2 207 | 2 207 |
Statlig inkomstskatt5 | -1 593 | ||
Obligatorisk begravningsavgift6 | -30 | -71 | -108 |
Frivillig kyrkoavgift 1%7 | -124 | -288 | -438 |
Lön efter skatt och avgifter | 13 138 | 22 492 | 30 894 |
Barnomsorg8 | -447 | -897 | -1 347 |
Bostadsbidrag9 | 2 500 | ||
Barnbidrag10 | 1 050 | 1 050 | 1 050 |
Lön efter barnomsorg och bidrag | 16 241 | 22 645 | 30 597 |
Direkta och indirekta skatter på konsumtion11 | -6 984 | -9 738 | -13 157 |
Lön efter alla skatter och avgifter (direkta och indirekta) | 9 257 | 12 908 | 17 440 |
Skatter, avgifter som går bort från ditt arbetsgivarvärde | 10 324 | 26 387 | 41 567 |
Skatter och avgifter totalt i % | 53% | 67% | 70% |
Total skattekvot i landet Skatter/BNP | 43,9% | 43,9% | 43,9% |
Noter:
- Staten har valt att dölja skatten för dig genom att kalla det arbetsgivaravgift. Du ser det aldrig eftersom det är arbetsgivaren som betalar in skatten direkt. Ditt värde, för arbetsgivaren, motsvarar din bruttolön + arbetsgivaravgift.
- SCB
- Skatteverket Grundavdraget är 18800, d.v.s. ingen kommunalskatt betalas för den som inte tjänar mer än 18800 per år, grundavdraget ökar till som mest 34200:- vid en årsinkomst på 137800:- (månadslön 11483:-) men trappas sedan ner och är 13000:- för den med är tjänsteinkomst över 348900:- (månadslön 29075:-).
- Skatteverket Jobbskatteavdraget börjar vid inkomster över 40313:-, och är högst i de lägre inkomstskikten. Vid en förvärvsinkomst på 130242:- (10.853:-/mån) är det 35969:- och ökar upp till en inkomst på 29.900:-/mån varefter det är konstant.
- Skatteverket Statlig inkomstskatt utgår vid en månadslön över 36933:-, med 20% vilket ger en marginalskatt på ytterligare lönesökning på i snitt 52%. Vid en månadslön över 53233:- betalar du 57% av varje ytterligare löneökning i skatt.
- Enhetlig avgift från 2017 0,246%
- Sedan staten skildes från kyrkan betalar du en kyrkoavgift, ca: 1%, men den kan sägas upp. Många är inte medvetna om den och betalar den därför.
- Baseras på din inkomst men en maxtaxa finns
- Bostadsbidrag utgår om du har barn vid den lägre inkomsten, 14900:- inte annars
- Barnbidraget är lika för alla
- Din nettolön används för att betala för varor och tjänster. Det är skatt på allt. Moms 25%,12% och 6%. Skatt på energi, skatt på drivmedel, skatt på tobak, alkohol, skatt på lotterierna. Dessa skatter betalar du direkt. Du betalar dock också de indirekta skatterna. I din hyresavi ingår en stor del skatt som tas ut i olika led, när du handlar livsmedel består en stor del av olika indirekta skatter som först betalats av butiken. Detta är ingen exakt vetenskap men Fria Sidor uppskattar dessa direkta och indirekta skatter till 43% på de varor och tjänster du köper, i genomsnitt.
Slutsats
Skattekvoten har ökat under hela 1900-talet. Man kokade grodan långsamt men när Socialdemokraterna funderade på att nationalisera svenskt näringsliv genom sina Löntagarfonder och marginalskatten översteg 100% då var det många som hoppade ur kastrullen. Temperatursänkning blev dock kortvarig. Våra politiker såg ett nytt projekt, massinvandring, som de gick in för till 100%. Nyligen gick regeringen med på att ta emot 4000 migranter från bl.a. Italien. Vi får hoppas att de kommer i arbete. Behövs de inte på arbetsmarknaden representerar de en livstidskostnad på 44 miljarder kronor. Det är troligt att vi inom en inte alltför avlägsen framtid närmar oss 80-talets skattekvot på 50%.
Du kan i alla fall trösta dig när du åker till jobbet varje morgon att du betalar in dessa pengar till Magdalena Andersson för en god sak – allas lika värde.