Det är dags att titta lite på klimatet igen. För att försöka förstå är det alltid viktigt att, baserat på vad vi tror oss veta idag, se den större bilden för att sedan zooma in på den lilla. Samma princip gäller historiskt. Det gäller att se så långt bakåt som går, vandra fram till vår tid och baserat på detta bilda sig en uppfattning var vi står idag. För att förstå dagens klimatförändringar är det därför nödvändigt att resa bakåt i både tid och rum. Det ska vi göra i detta inlägg för att sedan titta på dagens situation. Titelvideon är mycket intressant och berör klimatalarmismen i stort och dess orsaker, inte det som avhandlas i inlägget.
Vintergatan
Det vi kan observera med allt mer förfinade instrument är att Universum består av väldigt många galaxer. Hur många är det väl ingen som vet men 100 – 2000 miljarder galaxer har föreslagits som ett estimat. Vår egen galax heter Vintergatan och består av ett antal hundra miljarder stjärnor.
Forskarna tror att det i dessa galaxer finns jättelika spiralarmar av gas där det ständigt bildas nya stjärnor. Det sker i en process där tyngre partiklar drar till sig andra. Trycket blir till slut högt liksom temperaturen som kan uppgå till miljoner grader. Enligt gällande teorier förbrukar dessa stjärnor sig själva och med tiden exploderar de i något som kallas en Supernova. Stjärnorna slungar då ut enorma mängder material ut i rymden. Detta material är sedan med och bildar nya stjärnor och planeter. Så tror man att vårt Solsytem kommit till.
Allt snurrar
Helt centralt är att vår egen galax snurrar cirkulärt runt Vintergatans centrum med en omloppstid på ca 225-250 miljoner år. När den gör det kommer den att befinna sig närmare eller längre ifrån gigantiska spiral-armar av gas. Desto längre ifrån centrum, desto längre omloppstid vilket gör att olika delar av Vintergatan rör sig olika snabbt och vår egen position i den förändras således ständigt. Oberoende forskare tror att just detta kan ha stor betydelse för vårt klimat på lång sikt, d.v.s. miljontals år.
Solens bildande
När vår sol bildades drog den till sig materia men inte allt. Det fanns stoft kvar runt solen och dessa partiklar samlades i sin tur och bildade planeter. Desto närmare solen desto tyngre partiklar varför planeterna närmast solen kallas stenplaneter (Merkurius, Venus, Jorden, Mars) medan planeterna längre bort består av gas (Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus).
Jorden är en av dessa stenplaneter och den enda i vårt solsystem som har en inre glödande kärna med en jordskorpa. Vårt solsystems största planet är Jupiter. Den snurrar runt Solen med en omloppstid på ca: 12 år (Jorden 1 år). När den passerar andra objekt gör dess massa att den påverkar banan för omgivande objekt.
Dragningskraften
Solsystemet måste betraktas som en helhet där alla planeter och solen påverkar varandra. Stora planeter som Saturnus och Jupiter drar i Solen, likväl som andra planeter, beroende på hur de står i förhållande till varandra. Detta påverkar, i sin tur, hur nära Jorden befinner sig Solen och hur mycket energi som träffar oss.
Eftersom, sannolikt, mycket lite har hänt i vårt solsystem på ganska lång tid har människan, sedan tusentals år, kunnat observera häpnadsväckande, återkommande, synkroniserade rörelser, visavi Jorden som ständigt upprepas. Det är därför logiskt att anta att det har med vårt solsystems regelbundna planetära rörelser att göra. På lång sikt, miljoner år, påverkas vi också av vår egen position i Vintergatan som också sker med regelbundenhet och, enstaka, extraordinära händelser som meteoriter och Supernovor.
Kosmisk strålning
Jorden bombarderas ständigt med kosmiska partiklar. Dessa är så små att många passerar genom Jorden och våra kroppar, utan att vi märker något. En del av dem är lite större och träffar molekyler i atmosfären som då splittras och drar till sig vatten för att bilda vattendroppar som i sin tur reflekterar solens strålning ut tillbaks i rymden.
Det intressanta är att när Jorden befinner sig nära jättelika spiralarmar i vår galax blir det kallare på Jorden. När vi befinner oss mellan dessa armar blir det varmare. Det beror, enligt denna teori, på att Jorden då passerar närmare delar med hög kosmisk strålning, det bildas mer moln och Jorden kyls av. Just nu är vi på väg igenom en mindre spiralarm, Orionarmen, och är därför i en längre period av istid sedan ca: 2 miljoner år tillbaka.
Atmosfäriskt tryck
Oberoende forskare har studerat solsystemets planeter och med hjälp av olika metoder kunnat beräkna planeternas temperatur, med och utan atmosfäriskt tryck.
Teorin är mycket elegant och bygger på två parametrar, dels avståndet till Solen som avgör mängden energi som träffar planeten, per ytenhet, dels det atmosfäriska trycket. Det intressanta är att man funnit ett närmast perfekt samband mellan dessa två variabler och temperatur. Det saknar, enligt denna hypotes, betydelse vilka ämnen som står för det atmosfäriska trycket, det är trycket i sig som bidrar till temperaturökningen. Temperaturen avgörs bara av mängden energi som strålar in på Jorden och det atmosfäriska trycket (oberoende av vilken gas som skapar det).
Trycket mäts genom att beräkna tyngden av alla molekyler som finns i ett imaginärt rör på 2,54 cm2 som sträcker sig uppåt från Jorden.
Planeternas temperaturer
Vår måne har ingen atmosfär och saknar således tryck. Månens genomsnittstemperatur är ca: -76 Celsius. Mars atmosfär är förhållandevis tunn och består till huvudsak av CO2 med ett lågt tryck. Där skulle temperaturen utan atmosfär vara -113 Celsius men med atmosfär, -82 Celsius.
Jordens atmosfär består till 78 % av kväve, 21 % syre, 0,038 % koldioxid och 1 % andra gaser. Jordens temperatur utan atmosfär är samma som Månens, -76 Celsius. Med atmosfär är den genomsnittliga temperaturen ca: +14 Celsius, eller 90 grader högre.
Allra stört atmosfäriskt tryck av stenplaneterna har Venus. Gasen som omger planeten är huvudsakligen CO2 men den har mycket högre densitet och är varmare än atmosfären på Jorden. Där skulle temperaturen utan atmosfär vara -41 Celsius men med atmosfär är den +463 Celsius.
Slutsats
Det finns inget så underbart som hederliga människor som utför oberoende och ärlig forskning utan baktankar. Det är en fröjd att det finns så mycket kunskap, nyfikenhet och mod hos många människor, fortfarande. Vi måste alla skänka dem en tacksamhetens tanke. De är inte bara smarta, de är hederliga också. Med ett öppet sinne finns ett helt Universum att utforska och det bästa av allt, vi kan upptäcka det på nytt, helt utan politiskt korrekta skygglappar och påbud från etablissemanget.
Läs mer på de utmärkta sidorna Klimatupplysningen och Klimatsans. Det är på sin plats att påpeka att ingen av dessa organisationer, personer där eller i titelvideon har något samröre med Fria Sidor, vilket för övrigt gäller alla personer, organisationer eller sidor som hänvisas till här.
