I detta inlägg ska vi dyka lite djupare i Sydafrika, dess historik och utvecklingen fram till idag.
Historia
De första européer som kom till Sydafrika var portugiserna som 1486 satte upp en sten vid Godahoppsudden. Det valde inte att kolonisera landet utan istället att sätt upp kolonier i Moçambique och Angola. 1652 skapade det Nederländska Ostindiska Kompaniet en strategisk utpost där man kunde proviantera för vidare färd med fartygen till Asien, ”Cape Route”. Man koloniserade inte Sydafrika men satte upp en station i Kapstaden. När de kom till Sydafrika fanns det redan människor där. Det var inte så många till antal. I söder fanns KhoiKhoi som var boskapsskötare. Längre upp i de norra delarna fanns San-stammen. Dessa två är Sydafrikas ursprungsbefolkning. Stationen i Kapstaden handlade med KhoiKhoi och man köpte bl.a. kött från dem. Dagens gränser fanns inte på den tiden.
För att sköta utposten hade man med sig vita slavar. Dessa kunde köpa sig fria efter ett antal års arbete och när de blev fria började de starta egna jordbruk i området. Dessa Boer (Afrikanders) var de ursprungliga kolonisatörerna. 1795 införde Napoleon Bonaparte (Napoleon I) ett kungarike (lydrike) i Holland där han installerade sin bror Louis och utposten togs över av Frankrike som sedan tvingades lämna över den till Storbritannien (läs ”City of London”) 1814 när Napoleon I besegrades av dem.
Boerna, holländare, fransmän (hugenotter) och tyskar, som installerat sig sedan mitten av 1600-talet, hade stora problem med britterna. För det första kom nya bosättare så att det blev konkurrens om landområden. För det andra skedde ett nedgraderande av boernas språk och kultur. För det tredje, hjälpte inte britterna till i boernas kamp mot Xhosa-stammen. För det fjärde gillade man inte avskaffandet av slaveriet och den kompensation man fick för de slavar man tvingades släppa fria. Britterna ville också beskatta boerna.
Till slut blev det för mycket så boerna började röra sig inåt landet. På sin vandring norrut möte de Zulu-stammen som hade rört sig söderut och på sin väg utrotat alla svarta stammar de mött på vägen genom att döda männen, stjäla boskapen och förslava kvinnor och barn. Vi talar om hundratusentals framför allt från San-stammen. Boerna (numera Afrikanderna) och Zulu-stammen möttes vid en naturlig gräns mellan de mer tropiska delarna och de kallare sydliga landskapen. Där utkämpade de häftiga strider mot varandra.
Blod River
En av de största slagen var ”Blod River” år 1838 där 470 Boer vann över 15000 från Zulu-stammen. Än idag firas denna dag varje år den 16 december av boerna vid ett monument i Pretoria och i kyrkorna. Boerna är mycket religiösa och ser sig själva som en av Israels tolv stammar. Boerna begav sig till kungen för Zulu-stammen och bad om att få ett landområde för sig själva där de kunde ha självständighet och motprestationen skulle vara ett fredsavtal. Kungen gick med på detta och ett avtal skrevs under men på natten slaktade kungen alla boer som kommit till honom för att få avtalet.
Zulu-stammens kung hade ändå inte jurisdiktion att skriva på något avtal eftersom landområdet vid denna tid inte ägdes av någon. Både Zulu-stammen och Boerna var nya bosättare i området. Till slut så satte boerna upp två republiker, Orange Free State (OFS) och Transvaal år 1854. De var nu deras länder som erkändes av Storbritannien och resten av världen. 1869 förnyades avtalet som garanterade att britterna inte skulle lägga sig i boernas inre angelägenheter. En månad senare hittades en jättediamant i OFS.
Diamanter och guld
Britterna, City of London (läs Rothschilds), hade börjat koloniserat andra områden i närheten, t.ex. Natal. Guvernören för Natal hävdade nu att området tillhörde britterna och skickade omedelbart soldater dit för att ockupera det. Avtalen som britterna skrivit med boerna visade sig nu vara noll och inget värt. Ledaren för OFS stämde britterna inför en brittisk domstol som gav boerna rätt men eftersom nu så många britter hunnit bosätta sig där beslöt denne ”opartiske” domare att landområdet inte skulle lämnas tillbaka utan bara resultera i en ekonomisk kompensation, 90000 Pund skulle man få för de största diamantfyndigheterna i världen.
1877 spreds ett falskt rykte att boerna utövade slaveri och med detta som förevändning gav man sig också på Transvaal. 1880 beslöt sig boerna att ta saken i egna händer och började med gerillakrigföring. Man var framgångsrik och 1881 gavs Transvaal tillbaka till Boerna. Det var dock en taktisk reträtt. Efter att man funnit stora mängder guld i Transvaal 1884, 47000 ton, var Transvaals öde beseglat. Landet översvämmades av guldletare, spekulanter och arbetare. En stor del av dessa spekulanter var ryska, polska och tyska judar. De som ägde gruvorna var nästan uteslutande judar.
City of London ville åt fyndigheterna
1896 försökte man störta den legitima regeringen. Rothschild och hans stamfränder i City of London bildade South African Legue som agiterade för lika rösträtt för alla som nu befann sig i Transvaal, något som enkelt skulle ha gett makten till dem eftersom judar, som vanligt, kontrollerade all press. Transvaal och OFS var redan demokratier men endast medborgare hade rösträtt. Länderna hade fullt utbyggd infrastruktur och var självförsörjande på vatten, livsmedel, energi, o.s.v. Någon inkomstskatt fanns inte och man såg till att råvarorna förädlades där och inte bara extraherades som råvaror för förädling utomlands.
1899 kunde ”City Of London” inte hålla sig längre. Man skickade soldater till gränserna och hade t.o.m. tryckt upp en medalj till soldaterna för man var övertygad om att republikerna skulle kunna intas snabbt och utan större motstånd. På medaljerna stod det 1899-1900 men man fick fel. Boerna skulle visa sig göra motstånd ända fram till 1902.
De första koncentrationslägren
Trots att britterna hade skrivit under Haagkonventionen 1899, där civila skulle skyddas, kom man att använda sig av de mest fruktansvärda metoder för att lägga under sig denna enorma förmögenhet. Dessa grymheter, t.ex. världens första koncentrationsläger, skulle komma att länge döljas för världen.
Boerna hade 6000 man i sin armé men mötte nu 448725 soldater. Nu började en av de värsta massakrer mänskligheten skådat. En verklig, inte påhittad, Förintelse. Efter att brittiska trupper stigit in i ett hem hade familjen tio minuter på sig att packa ihop. All heminredning förstördes omgående, inklusive barnens leksaker och biblar. Fönster och dörrar krossades. Stall och byggnader brändes ner. All jordbruksutrustning förstördes. Allt lager av spannmål brändes, t.o.m. trädgårdarnas blomsterarrangemang förstördes. Husdjur och boskap dödades med bajonett eller föstes ihop för att sedan sprängas med dynamit eller så stängdes de in i en hage och man satte eld på gräset.
Befolkningen packades som sardiner i boskapsvagnar och fördes till koncentrationsläger, ca: 155000 skulle föras dit. Särskilt grym var man mot kvinnor och barn eller familjer som fick halv ranson för att bryta ner deras moral. Man fick uträtta sina behov där man skulle sova och varken värme, ljus eller möjlighet till sanitet tillhandahölls. Tillfångatagna soldater packades i fartyg och skickades till olika brittiska kolonier som Bermudas och Ceylon. Barnen skildes från föräldrarna och sattes i skolor för att lära sig engelska. De som vägrade hotades med svält.
Mot slutet av kriget skedde omfattande avrättningar. Exekutionspatruller och offentliga hängningar man förvandlade till en folkfest. Det mesta av vad som skedde försökte man dölja för omvärlden men det lyckades inte alltid och protester hördes bl.a. i brittiska parlamentet men ignorerades helt. 72% av Boerna dog, tillfångatogs eller sattes i koncentrationsläger.
De är inte bara brutala, Rothschilds, utan fiffiga också. Man hade nu kontroll över världens största diamant- och guldfyndigheter men hälften av vad kriget hade kostat, 222 miljoner pund, hade det brittiska folket fått axla i form av ökad statsskuld, pengar City of London ”lånat” ut.
Britterna styr
Efter detta hade ”britterna” total kontroll över Sydafrika. ”Brittisk” överhöghet pågick fram till 1948, då stora delar av fyndigheterna utvunnits. När britterna lämnade Sydafrika blev det då Boerna som kom att få hantera situationen med den enormt ökande svarta populationen. I början av 1900-talet fanns det lika många svarta som vita i Sydafrika, idag 10 ggr så många svarta som vita till följd av ett ständigt inflöde av migranter. Så boerna som från början endast sökte självständighet, blev av med den, för att sedan få den tillbaka när britterna inte längre såg ett behov av att kontrollera kolonin. De fick på detta sätt ärva det system som britterna hade infört.
För Boerna blev nu segregering en form av självförsvar. Man var inte emot de svarta men önskade leva separerade från dem. De svarta bestod av olika stammar som också krigade med varandra. Apartheid betyder separation. Denna separation gällde inte bara boerna utan skulle gälla för alla olika stammar i Sydafrika. Eftersom svarta också kunde röra sig i de vita områdena hade man där, för dem, avsedda inrättningar. Reglerna var dock tydliga så att i t.ex. vita områden skulle endast vita få uppehålla sig på natten. För att upprätthålla detta fick svarta ett pass som visade vem de var och varför de hade rätt att upprätthålla sig i området. Även vita hade detta pass som måste bäras alltid av alla.
Det vita höll i strukturen och administrationen men man anlitade svarta som arbetare, tjänare och tjänstemän inte minst i t.ex. skolorna för svarta. Sydafrika var en hierarki men det är en myt att svarta i regel behandlades illa. Tvärtom sågs de ofta som ett ansvar för de familjer som anlitade dem. Självklart förekom också missförhållanden men inte på det sätt som vi fått lära oss i etablerade medier.
Våld av vita ovanligt
Det var främst svarta som mördade svarta. Vita som mördade svarta var ytterst sällsynt. Det är en myt att vita slaktade svarta. Regeringen var dock tvungen p.g.a. de stora underliggande spänningarna i samhället att ha ett järngrepp på situationen. Den relativt lugna situationen började dock försämras 1976 vid ett upplopp i Soweto. Det var svarta som bodde i ett vitt område i Johannesburg. De krävde att få skolböcker i sitt eget modersmål. De satte igång ett upplopp och polisen kallades in för att hindra våldsamheterna där några barn dödades av polisen. Bilderna på de döda skolbarnen kablades ut dag efter dag i alla medier över hela världen. Förmodligen var detta vad man väntat på för efter händelsen började olika länder införa sanktioner mot Sydafrika.
Attacken på Sydafrika
Sydafrika fick utkämpa krig mot sina grannländer. Alla vita var tvungna att göra militärtjänst i 2-3 år. När världen vände sig mot Apartheid infördes sanktioner som förhindrade export men framför allt gjorde import av teknologi, gas och olja omöjlig. Hetsen i internationella medier var så stark att till slut så började vita skämmas för att vara Sydafrikaner. Den egna självbilden påverkades. En vit sydafrikan framställdes som ett ond person. De tilläts inte delta i olika internationella sammanhang. Vid denna tid, 70-talet var det en enormt stark trend över världen för anti-kolonialism, öppna gränser, fred och demokrati. Det system de hade, Apartheid, framställdes i världen som det mest avskyvärda mänskligheten någonsin skådat.
Nelson Mandela
Mandela växte upp i Sydafrika och kunde, trots det påstått repressiva systemet, utbilda sig till jurist. Han var chef för UmKhonto we Sizwe som är den paramilitära delen av ANC och Sydafrikanska Kommunistpartiet. Han beordrade ett otal olika mord och bombattacker på offentliga platser som i huvudsak riktade sig mot civilbefolkningen, låg bakom sabotage riktade mot infrastruktur och erkände sig skyldig till hundratals mord. Han hade lager med vapen och sprängmedel på olika platser och han sjöng också sånger om hur man dödade vita människor. Dessa terrorister fick vapen från Sovjet och tränades i Sovjet och Kuba. Mandela arresterades 1962 men erbjöds frihet av President Botha under förutsättning att han upphörde med terrorismen och tog avstånd från den. Något han vägrade. Det var således en hängiven kommunist och hatare av vita människor som tog makten 1994 och som stöddes av en enad västvärld (egentligen en enad media som påverkade befolkningen).
Efter det att han blev vald till president, 1994, började han med att köpa in vapen för tiotals miljarder och fortsatte sedan att nationalisera banker, företag och naturtillgångar. Denna överföring av förmögenhet, tillsammans med stigande råvarupriser, räddade hans socialistiska experiment men idag har räkningen kommit och 60% av alla sydafrikaner anser att det var bättre under Apartheid.
Befolkningen
Sydafrikas befolkning har ökat från ca: 8 miljoner, år 1900, till 56 miljoner år 2016. Det är den svarta befolkningen som ökat genom invandring från omkringliggande länder och barnafödande. Den vita befolkningen har legat ganska konstant runt 4 miljoner sedan 1900-talets början. Under Apartheid ökade den svarta befolkningen kraftigt, mer än tredubblades mellan 1946 och 1991. Den förväntade livslängden för svarta var 1946 38 år, 1991 var den 61 år. Sedan 1991 har den sjunkit igen med nio år till 52 år. Idag är befolkningen 80% svart, 9% mulatter, 9% vita och 2,5% indier.
Ekonomi
Från 60-talet upplevde landet en stabil ekonomiskt tillväxt och var tryggt. Landet gynnades efter 1991 av en kraftig boom i råvarupriserna men sedan 2008 har ekonomin stött på problem. Samtidigt som den ekonomiska tillväxten varit låg har man ökat både skuldsättningsgrad och använt sedelpressen. Värdet på den sydafrikanska valuta, Rand, har försvagats mot dollarn med mer än 90% varav en stor del skett efter 2005. Värdet på valutan, relativt guldet har försvagats mer än 500 ggr sedan 60-talet vilket motsvarar ökningen i penningmängden. Prisnivån har ökat motsvarande, runt 7000% eller en värdeminskning på runt 98,5%.
40% av svarta är arbetslösa medan 8% av vita är det. 6% av befolkningen, 3,3 miljoner, står för 99% av alla skatteintäkter. Det är i praktiken vita som betalar alla skatterna. Det går fem bidragstagare på varje skattebetalare. 71% av barnen lever i hushåll där ingen av föräldrarna arbetar.
Familjeförhållanden
Av barnen lever 35% med båda föräldrarna, 39% med bara mamma, 3% bara pappa och 23% med ingendera. Skillnaden är stor mellan vita och svarta. 70% av barnen till vita lever med båda föräldrarna medan motsvarande siffra för svarta är 29%. Utbildningssystemet bedöms vara en av världens sämsta. Det har skett en stor försämring sedan Apartheid avskaffades.
Infrastruktur
Under Apartheid var infrastrukturen god men sedan 2008 drabbas landet av ständiga större nedsläckningar av elnätet. Var tredje dag släcks det ner i olika delar av landet. Regeringen skyller på eftereffekterna av Apartheid men det stämmer inte. 1994 hade man 38 GW effekt men idag endast 24 GW, trots att befolkningen ökat 38% under samma period. Det handlar således om underinvesteringar i infrastrukturen. Ledningen efterfrågar mer kompetent personal men tvingas samtidigt att sparka vita för att följa kvoteringsreglerna, där svarta gynnas.
Våld och mord
Mordfrekvensen är hög, sju ggr så hög som i USA och den 11:e högsta i världen. Förmodligen är verkligheten värre eftersom endast hälften av alla brott beräknas rapporteras. 170 sexuella övergrepp rapporteras varje dag men Interpol uppskattar att endast 1% av alla rapporteras. En viktig förklaring är att förtroendet för att polisen ska göra något åt brottet är mycket lågt. 82% av befolkningen anser att polisen är korrupt och 36% säger i en undersökning, att de någon gång har mutat polisen under sitt liv. Med så höga siffror för sexuella övergrepp måste varje kvinna räkna med att minst en gång i sitt liv bli utsatt för sexuellt utnyttjande. Det kanske mest alarmerande är att en så stor del av övergreppen sker mot barn, nära hälften. Övergreppen leder till sjukdomar som HIV. 2013 uppskattades att 28% av alla skolflickor hade det. 20% av befolkningen mellan 15 och 49 år beräknas ha HIV.
Olycksfrekvensen på vägarna är en av världens högsta. Kostnaderna beräknas så höga som 10% av BNP per år. Risken för en förare eller passagerare att dödas varje år per 100000 fordon är 134 att jämföra med Sverige 4,7, en 28 ggr så hög risk.
Våld mot vita
Våldet mot vita är omfattande men rapporteras aldrig i västmedia eftersom det även pågår ett vitt folkmord i västländerna. Vita är allmänt villebråd och har inget värde, varken i Sydafrika eller i västländerna, eftersom media kontrolleras av samma krafter som har makten idag i västvärlden. Fria Sidor ber läsaren att fundera på vilka som till stor del äger media i västvärlden. Mer än 70000 vita har mördats, många gånger torterade innan, på de mest bestialiska sätt utan en enda rubrik i västmedia. Det skulle föra för långt att redovisa allt våld som begås mot vita, men vill du verkligen veta, så titta på länkarna nedan. Är du vit i Sydafrika men inte har råd att bo i ett skyddat område, med murar och vakter och kan muta dig till trygghet, är din familjs liv ständigt i fara. Sveriges riktning är idag på väg mot samma situation som Sydafrika. Från att för 50 år sedan ha den, kanske, bästa utgångspunkten i världen, drivs vi nu, föses, mot samma öde som boerna – den enda skillnaden är att boerna var i minoritet från början, vi svenskar en överväldigande majoritet, som vi p.g.a. den omfattande indoktrineringen och hjärntvätten inte längre ser som något viktigt.
Det svenska folket är ett godhjärtat folk och därmed lättlurade, men ingen skugga ska falla på svenska folket för svensk media är kanske världens mest propagandistiska där judiska Bonnierföretagen intar en särställning. De arbetar, dag som natt, på att Sverige ska bli ett nytt Sydafrika.
Slutsats
Fria Sidor hoppas att du nu fått en mer nyanserad bild av vad som skett och sker i Sydafrika. Sydafrika var ett land med ytterst begränsad befolkning. Antalet svarta kom med tiden att dominera. I en demokrati bestämmer flertalet och därmed är vitas öde på sikt redan avgjort där. Det är bara en tidsfråga innan landet går under och alla tillgångar nationaliseras och vita slaktas. Sverige går exakt samma öde tillmötes. Det tar bara lite längre tid eftersom det i Sverige till för 50 år sedan, sedan tusentals år, endast bodde vita här. Vi leds likt en skock får av Bonnierföretagen mot samma öde. Steffo Thörnqvist (som har judiska rötter) och Jenny Strömstedt på judiska TV4 arbetar oförtrutet på att förvandla Sverige till ett nytt Sydafrika och svenska politiker ser sig tvungna att att stödja Bonnierföretagen för deras förfäder blev ju utsatta för ”gasningar” som den judiska lobbyn hittat på ägt rum. Det tragiska är att svenskar, vänster, höger, kommunister, libertarianer, hetero, homo, kvinnor, män, barn, gamla, går samma öde till mötes men har lurats att vi är emot varandra. I verkligheten möter vi alla samma öde med dagens utstakade politik. Vi går mot vår egen utplåning. Vi kommer alla i framtiden bli utsatta för våld. Vi kan välja att vända ”andra kinden till” som propageras av de kristna eller väcka vikingen som bor inom oss alla – det vi biologiskt är – och ta tillbaka vårt land. Välj själv.
Vill du verkligen gå på djupet och lära dig mer?
Då kan följande länkar vara intressanta.
Hjälporganisation
Omfattande redovisning av alla mord. Det pågår ett folkmord eftersom man nu till stor del förnekar och tystar ner dem. Skalan 6 på max 8 enligt analytikerna om folkmord. Varning autentiskt material.
http://ajkraad.wix.com/genocide-museum
Omfattande rapportering från Adriana Stuijt som är en av de främsta opinionsbildarna för det som pågår i Sydafrika (men uppdateras inte sedan 2013)
http://censorbugbear-reports.blogspot.com
Hon finns både på Twitter och på Facebook så det är bara att söka där hon är fortsatt aktiv.
Suidlanders.org