2018 var ett år med stora förväntningar – det var ett svenskt valår. Många av FS läsare är säkert, nu med facit i hand, desillusionerade. Sverigedemokraterna blev långt ifrån Sveriges största parti och inget parti utanför riksdagen (AfS, MED, NMR) gjorde något större avtryck i väljarkåren. Oavsett tron på den svenska demokratins förmåga att spegla folkviljan ger valet en tydlig fingervisning om takten vad gäller folkets medvetande och uppvaknande. Tyvärr var det svenska valet ett riktigt svartpiller men lyfter vi blicken är det tydligt att de allt mer desperata och repressiva åtgärder som nationalister runt om i västvärlden mötte under året, tyder på att man uppfattar denna framväxande kraft som ett verkligt hot och inget man lättvindigt kan ignorera. Kanske kan vi säga att 2018 också var brytningstidens och osäkerhetens år. Spänningen och polarisering ökade mellan de som vill bevara nationalstaten och de som vill förstöra den, mellan väst och öst, mellan de som tror på en fortsatt god ekonomisk utveckling och de som ser hoten samt mellan de som tror på etablerade medier och som misstror dem.
Redan innan 2018 knappt hunnit börja sattes scenen för det som skulle följa utrikespolitiskt. Vladimir Putin vädjade till Donald Trump om en konstruktiv dialog medan USA:s svarade med nya sanktioner mot Ryssland och krävde en ny regim i Iran efter att demonstrationer börjat på olika platser i landet. Irans ledning pekade, å sin sida, ut CIA som anstiftare. Konflikten mellan de två stormakterna, USA och Ryssland, sattes således upp direkt vid årets början.
I Sverige påbörjades året som vanligt med raketskjutningar mot civila och våldtäkter samtidigt som polisen i vårt grannland Tyskland hade mobiliserat kraftigt för att inga nya gruppvåldtäkter skulle kunna ske som tidigare nyår.
Redan i början av året dömdes ledaren för NMR, Simon Lindberg, för att ha sagt Hell Seger och lyft sin arm något för rakt. Det anses som HMF i Sverige. I Sverige blev det allt vanligare att bli åtalad för ”hatiska” kommentarer på Facebook, inte sällan drabbades äldre godtrogna människor som lite oförsiktigt uttryckt sig i frustration över utvecklingen.
Sverige följer i spåren på det som länge pågått i bl.a. Tyskland. Där häktades kanadensiskan Monika Shaeffer för att ha bett sin mamma om ursäkt att hon trodde på ”förintelsen”. När hennes bror, Alfred Shaeffer, kom för att ge stöd häktades han också, båda fick senare fängelsestraff. De var ingalunda de enda som åtalades och fängslades för tankebrott. 90 år gamla Ursula Haverbeck, som för gäves bett tyska myndigheter om svar på exakt vilken plats ”förintelsen” ägt rum, sattes också i fängelse. Samtidigt fick amerikanen James Damore sparken från Google då han hävdat att företaget ständigt diskriminerar vita och konservativa män.
Året blev ett censur-år utan dess like. Allra störst uppmärksamhet fick nedsläckningen av Alex Jones kanal Infowars. Ett tiotal plattformar agerade koordinerat för att släcka den mycket populära sidan på bara 24 timmar.
Ledande politiska företrädare i Sverige träffade tillsammans med bl.a. representanter för Bonniergruppen de svenska filialerna till Facebook och Google – allt för att hindra yttrandefriheten under valåret. Detta är inget unikt för Sverige. Det avslöjades tidigt under året att Facebook stänger ner konton på direkt uppmaning av den israeliska staten och att man raderar alla inlägg som innehåller rasism och muslimhat inom 24 timmar. SVT-chefen Hanna Stjärne utsågs t.o.m. till chef för EU:s ”fake news”-grupp.
Senare under året offentliggjordes en hemlighållen dokumentär från 2016, The Lobby, en serie i fyra delar om hur den israeliska lobbyn arbetar i hemlighet för att påverka det amerikanska presidentvalet. En dokumentär som undanhållits allmänheten efter påtryckningar från den israeliska lobbyn.
Ny lagstiftning kom på plats i Frankrike för att förbjuda ”falska nyheter”. I västländerna förbjuds vi att andas minsta antydan till missnöje mot det pågående folkutbytet men när Israel vill deportera 40 tusen ”infiltratörer” då hjälper FN dem till Europa.
Detta vara också året då nationalister och invandringskritiker hindrades från att resa fritt. Lauren Southern och Brittany Pettibone portades från att besöka Storbritannien p.g.a. kritik mot islam och Richard Spencer kom inte längre än till Island. Han nekades inresa till Schengen för deltagande under Almedalsveckan.
Under året pågick en kamp mellan EU och enskilda länder som vägrade ta emot invandrare eller binda upp sig i ett gemensamt fördelningssystem. Länder som Polen och Ungern både hotades med höga böter och kritiserades i starka ordalag för sin okuvlighet.
2018 var också året då osäkerhet började smyga sig på vad gäller ekonomin. En stor del av oron berodde på ökade spänningar mellan USA och Kina vad gäller handeln. USA har ett stort handelsunderskott mot Kina som finansierat det genom att köpa amerikanska statsobligationer. Ryssland har sålt av stora delar av sitt innehav, troligen av rädsla att de ska frysas inne av amerikanska myndigheter.
Efter arresteringen i Kanada av kinesiska telekomgiganten Huaweis finanschef, Meng Wanzhou, i december skruvades spänningen mellan Kina och USA upp ett par pinnhål. Ett antal osäkerhetsmoment som det låsta politiska läget i USA, Brexit, Turkiet, Italien samt ett höjt ränteläge i USA spädde på osäkerheten för de ekonomiska utsikterna i ett internationellt perspektiv. Sverige drabbades av en hicka på bostadsmarknaden efter åtstramningarna vad gäller minsta nivå på egen insats samt amorteringskrav.
Fredrik Reinfeldt, mannen som kanske mer än någon annan förstört Sverige, utsågs att leda Trygghetskommissionen för att göra Sverige till ett tryggare land.
2018 var också året då känslighetsmätaren för vad som är kränkande sattes på högsta nivå. En strumpa från H&M påstods visa ordet Allah (upp och ned). Stumpan drogs snabbt in. Lite värre drabbades företaget av en färgad pojke i tröja med texten ”coolest monkey in the jungle”. Den skapade inte bara upprördhet utan även upplopp i Sydafrika. Familjen, boende i Sverige, fick tillfälligt fly då man anklagats förråda sin egen ras. USA:s president, Donald Trump, var dock mindre finkänslig då han kallade afrikanska länder för ”shithole countries”. Han utsåg också egna vinnare i ”fake news” där amerikanska CNN tog hem hela fyra priser.
#Metoo och dess efterspel skickade chockvågor genom Sveriges vänster- och kulturetablissemang. Det visade sig att dessa ”goda” och ”feministiska” män inte sällan var de som behandlade kvinnorna med minst respekt. Kvinnohatarna dök upp lite varstans, allt ifrån TV4 till SVT. Tyvärr drabbades också många helt oskyldiga av feministpöbelns attacker. En var göteborgsprofilen Lasse Kronér. Han hängdes ut för att ha skickat sms till en kvinna som han sedan, efter messet, hade ett förhållande med i ett helt år. Kvinnan valde dock att polisanmäla, fem år efteråt, men inte ens den politiskt korrekta svenska domstolen kunde fälla honom.
I den svenska politiken gjorde moderatledaren, Ulf Kristersson, tidigt klart att Sverige visserligen var på vägg ”käpprätt åt skogen” men något samarbete med SD skulle under inga omständigheter bli aktuellt. Detta fick sätta tonen för svensk politik 2018 som i grunden enbart har handlat om att hitta konstellationer som stänger SD ute. Sverige har ännu ingen regering, 100 dagar efter valet.
Det hände en hel del under valet. Socialdemokraterna avslöjades ha en egen troll-fabrik på Sveavägen 68, något som inte påverkade dem negativ. Samtidigt fick den moderate profilen Hanif Bali förbud att yttra sig, något som inte gynnade moderaterna i valet.
Valet hade verkligen en oväntad utgång. S som var uträknade tidigt enligt samtliga opinionsinstitut lyckades mobilisera något enormt för att tappa förvånansvärt lite. Samtidigt svek två opinionsinstitut som alltid visat SD med högst precision (YouGov/Sentio). De låg upp emot 10 procentenheter fel vad gäller SD och AfS tidiga stöd i YouGov på 2 procent visade sig sedan vara bara 0,3.
Vänsterpartiet, som numer har dumpat det kommunistiska arvet, utmålade SD som huvudfiende så till den grad att man t.o.m. under 2018 gav upp sitt motstånd mot EU med motiveringen att man behövs där för att bekämpa rasism. Detta slår dock inte Grön Ungdoms (MP) linje i valet, där man menar att Sverige måste välkomna betydligt fler flyktingar i framtiden samtidigt som bostadsminister Peter Eriksson (MP) kräver gränslös förtur till invandrare i bostadskön. Priset togs ändå av Centerpartiet och Annie Lööf som valde att stödja vänsterregeringen så att nio tusen afghaner fick stanna i Sverige. Det gick bra för C ändå i valet.
Politiskt blev 2018 en vattendelare eftersom det nu måste stå klart för alla att ingen, inte ens Djurens Rätt, vill ha med Sverigedemokraterna att göra. Det är svårt att beskriva det förakt som många idag känner för politikerna. Det är närmast en fars när Liberalerna och Centern röstar emot Ulf Kristersson som statsminister enbart för att stänga SD ute. Det är helt uppenbart att Sverige nu kommer att få helt nya konstellationer som kommer att styra landet, allt för att hålla SD utanför. 83% röstade för det så att skylla på att det är odemokratiskt håller inte. Ytterst få ville dessutom se nya krafter i riksdagen. Någon ny regering efter valet har det ännu inte blivit trots att snart fyra månader har gått.
Under året fick ett påstått ryskt försök till lönnmord på en avhoppad agent, Sergei Skripal, stort utrymme i etablerade medier. Huvudbeviset var att giftet en gång funnits i Sovjetunionen. Återigen skickade Trump missiler mot Syrien och återigen efter en påstådd kemisk attack. Denna gång var det 100 missiler, dubbelt så många som 2017.
En annan fråga som länge höll på att slinka igenom under radarn är FN:s migrationspakt. Demonstrationer ordnades dock på flera platser i landet då duktiga eldsjälar i Sverige inte gav sig. Pakten skapade protester över hela Europa. Belgiens regering sprack t.o.m. till följd av pakten.
I Frankrike mobiliserades miljoner under hösten i olika demonstrationer mot regeringen Emmanuel Macron. Kännetecknet var att bära en gul väst. Trump meddelade i december att USA ska dra tillbaka 2000 soldater från USA. I USA byter Trump ministrar lika ofta som andra byter kalsonger. Hela administrationen har blockerats under två år av olika juridiska manövrer för att få Trump kopplad till Ryssland, än så länge utan framgång.
En viktig framgång under året var att USA får en mindre vänsterorienterad högsta domstol med utnämnandet av Brett Kavanough. Inte heller han slapp falska sexanklagelser som påstods hänt 30 år tillbaka i tiden, dock utan framgång.
Utrikespolitiskt var också utvecklingen i Italien intressant. Regeringspartierna Lega Nord och Femsjtärnerörelsen stängde hamnarna helt för flyktingsmugglare och böjde sig inte för EU i budgetförhandlingarna. Följetongen Brexit fortsatte och det blir mer uppenbart för många att makten gör allt för att folkviljan inte ska få något genomslag. I Brasilien vann högerkandidaten och knivattackerade Jair Bolsonaro en jordskredsseger.
En genomgång av 2018 bli inte fullständig utan att Dan Eliasson bytt jobb. Han tvingades till de flestas glädje bort från posten som rikspolischef. Tyvärr, för de anställda på MSB, blev han istället chef där. Migrationsverket, också det en gång under kommando Dan Eliasson, kom fram till att det inte går att skicka hem någon till Syrien, detta trots att regeringen där vädjar om att få tillbaka sina medborgare.
Några som har lämnat oss
Peter Sutherland, globalisten med nära koppling till Wallenberg som öppet kämpade för att undergräva Europas nationalstater genom invandring, svenska superentreprenören Ingvar Kamprad, Expressen-veteranen, Ulf Nilsson, artisten Barbro ”Lill-Babs” Svensson samt statsministerfrun Lisbeth Palme.
